Kvalitativ forskning

Ewert (2020) är en forskare som har använt sig av intervjuer med experter inom beteende för att studera nudging. Inspirerat av detta, utförs studien därför med hjälp av semistrukturerade, personliga intervjuer med experter inom områdena psykologi samt nudging. Detta för att tillföra studien med fördjupad kunskap.

Denscombe (2017, s. 270) definierar fyra fördelar med personliga intervjuer. Den första är att det är relativt enkelt att arrangera en intervju eftersom det endast är forskarna och informanten i fråga som samlas vid en bestämd tidpunkt. Den andra fördelen med personlig intervju är att all information kommer från en informant vilket underlättar för forskarna att lokalisera idéerna. Den tredje fördelen är att intervjun är lätt att kontrollera, av anledningen att det endast är en informants tankar som forskarna ska sätta sig in i och utforska. Den fjärde fördelen är att ljudinspelningarna blir tydligare vilket gör de enklare att transkribera eftersom det endast är en informant med i diskussionerna.

Valet av semistrukturerade intervjuer grundar sig i dess uppbyggnad. Forskarna har i grunden en lista på färdiga ämnen och frågor som ska beröras under intervjuns gång men som sedan kan utvecklas och omformas under intervjun efter hur de passar sig i situationen. Istället för att alla intervjuer ska se likadana ut kan intervjuerna utvecklas och således besvara frågorna på olika vis som är mer förklarande och analyserande. (Denscombe 2017, s. 269)

3.1.3 Triangulering

Denscombe (2017, s. 389–390) lyfter fyra nackdelar med användning av kvantitativa data. Den första nackdelen som lyfts är att siffror kan besitta olika egenskaper och på grund av dessa kan eventuella missförstånd orsaka skadliga konsekvenser för analysen och de slutsatser som dras. Den andra nackdelen är att studiens kvalitet påverkas genom att dess validitet samt tillförlitlighet inte går att avgöras direkt, utan måste genomgå flertalet granskningar. Den tredje nackdelen är överbelastningen av data vilket innebär att om alltför många enheter, variabler och faktorer ska tas hänsyn till kan komplexiteten bli för stor för studien. Den sista nackdelen som Denscombe lyfter är att den kvantitativa datan möjligtvis inte är lika vetenskapligt objektiv som den verkar, eftersom uppsatsgruppen kan göra vissa val vid analysen som således påverkar forskningens slutsatser.

Kvalitativa forskningar har också ett flertal svagheter vid analys av dess data. Den första svagheten är att det finns en svårighet att fastställa i vilken utsträckning som kvalitativa

oftast brukar vara betydande i frambringandet och analysen av data. Den fjärde och sista svagheten är att det finns en risk att datan lyfts ur sin kontext om dess sekvens eller att dess omgivande förhållanden inte beaktas. (Denscombe 2017, s. 427–428)

Triangulering används ofta i studier av anledningen att det går att få en fördjupad förståelse för ett fenomen eller en forskningsfråga om det undersöks från fler än ett perspektiv. En triangulering som tillämpar båda datainsamlingsmetoderna kan således till viss del eliminera de kvalitativa samt kvantitativa metodernas enskilda svagheter genom att låta deras olika styrkor komplettera varandra. Av denna anledning stärks valet av metodkombination i den aktuella studien genom att fyndens träffsäkerhet kontrolleras vilket i sin tur ökar studiens validitet. Tillförlitligheten ökar eftersom den kvalitativa metoden bidrar med förklaringar till den kvantitativa datan. Utöver detta ger kombinationen av metoder en mer fullständig bild av forskningsämnet samt att utvecklingen av studiens analys underlättas. (Denscombe 2017) Foroudi, Melewar och Gupta (2014) utförde en studie om hur konsumenter upplever ett företags logotypdesign. För att studera konsumenters upplevelser av en företagslogotyp och för att skapa en fördjupad förståelse för hur logotyper designas samt hur de påverkar företaget, valde de att använda en triangulering. En kvalitativ studie utfördes genom att författarna Foroudi, Melewar och Gupta tillhandahöll intervjuer med kommunikations- och designkonsulter för att förstå företagslogotyper utifrån sakkunnigas perspektiv. Därefter delades det ut enkäter för att förstå konsumenters upplevelser och förståelser för effekten som en företagslogotyp har på företagets image.

Triangulering är även förekommande vid undersökningar av nudging. Detta påvisas av Van Gestel, Kroese och De Ridderav (2018) som har tillämpat en triangulering i form av ett experiment i kombination med intervjuer för att skapa en djupare förståelse för fenomenet nudging. Inspirerat av hur andra forskare har använt triangulering vid studier av design och nudging, tillämpas därmed metodkombinationen i den aktuella studien. Datainsamlingen för studien sker i första hand via en kvantitativ metod för att skapa en generell uppfattning om hur nudging påverkar människors upplevelser. Efter en analys av den kvantitativa datan, utformas frågor till intervjuerna med de sakkunniga inom psykologi- och nudgingområdet. Detta för att få en fördjupad insikt om nudging och dess psykologiska påverkan på användarna utifrån informanternas uppfattningar och reflektioner.

Figur 9: Egenritad figur av övergripande angreppssätt av triangulering

3.2 Forskningsdesign

Denna studie utgår från en komparativ design i form av en kompletterande metod där de kvalitativa svaren har till uppgift att komplettera och stärka den kvantitativa datan. I grunden utgörs den komparativa designen av en tvärsnittsdesign som innebär att varje datainsamling endast sker en gång vid ett och samma tillfälle (Bryman & Bell 2013). Datainsamlingen jämförs sedan och analyseras genom den komparativa designen, som ger studien en djupare

Enkätundersökning

Resultat enkät

Framtagning av frågor till semistrukturerade, personliga intervjuer Semistrukturerade, personliga intervjuer Resultat av semistrukturerade, personliga intervjuer Bearbetning

Resultat enkät Resultat intervjuer

Analys Diskussion

Slutsats

Kvantitativa forskningen undersöker människors

psykologiska responser på nudges och deras design.

Semantisk differentials bipolära skalor används som mätinstrument vid analys av känslor och

upplevelser.

Intervjuer med psykologer och beteendedesigner för att skapa en djupare förståelse för fenomenet och respondenternas upplevelser.

Här bearbetas grundmaterialet från kvantitativa studien med hjälp av den kvalitativa studiens

semistrukturerade, personliga intervjuer.

kvalitativa intervjuer och observationer som de sedan jämförde för att förstå hur olika arbetsroller inom den brittiska statliga myndigheten NHS kan designas om. Det andra exemplet kan vara hur Tüselmann, McDonald och Heise (2002) först använde sig av en surveyundersökning som de sedan kompletterade med telefonintervjuer för att jämföra och analysera svaren samt för att få en djupare förståelse för respondenternas givna svar.

3.3 Urval

Användning av urval menar Denscombe (2017, s. 57–58) innebär ett strategiskt beslut att inte beakta hela undersökningspopulationen, utan att endast fokusera på en del som speglar populationen. I och med att det sker både en kvantitativ och en kvalitativ insamling av empiri, beaktas därav både ett representativt urval och ett explorativt urval. Representativt urval är ett urval som brukar förknippas med större surveyundersökningar och användning av kvantitativa data. Explorativa data förknippas med småskaliga forskningar som brukar bestå av kvalitativa data.

Det används även ett icke-sannolikhetsurval allteftersom det saknas tillräcklig information om populationen för att göra en heltäckande studie över alla människor bosatta i Sverige (Denscombe 2017, s. 58). Emellertid avser studien att mäta stora delar av Sverige men i form av ett bekvämlighetsurval. Därutöver kontaktas fyra informanter via ett subjektivt urval varav två av dessa kontaktas via ett snöbollsurval (ibid. s. 67–68). Tidsbegränsningen är ännu en faktor som påverkar studiens urval eftersom det krävs tid och resurser för att göra en heltäckande studie på populationen via en kvantitativ ansats. Denscombe (2017, s. 71) beskriver bekvämlighetsurval som en bemärkelse på ett urval där de första personerna som finns till hands väljs ut som deltagare i forskningen. Genom att förlita sig på att dessa deltagare kan de därefter hänvisa till andra potentiella deltagare och således växer urvalet till att bli ett snöbollsurval (ibid. s. 70). Därför används ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval för att nå ut till tillräckligt många människor under den begränsade tidsperioden som studien utförs i.

3.4 Operationalisering

Operationalisering innebär studiens tillvägagångssätt vid mätning av begrepp (Bryman & Bell 2013, s. 163). Studien görs undersökningsbar genom att studera fenomenet nudging utifrån dess design och därefter analysera dess psykologiska påverkan. Design mäts genom att analysera och jämföra känslor som uppstår vid olika typer av design på nudges. Utifrån dessa känslor går det därefter att avgöra vad bra design av nudging är. Känslorna mäts genom surveyundersökningen, med hjälp av bland annat tekniska mätinstrument för att få ett mått på den Semantiska differentialen, samt med hjälp av ett flertal angivna svarsalternativ med möjliga känslor som kan upplevas och uppstå vid exponering av olika typer av nudges. Med hjälp av utvalda teorier kan känslorna därefter appliceras på olika dimensioner och kartor för att kunna strukturera och förstå dem. För en fördjupad, teoretisk förståelse om

respondenternas upplevelser av nudges, intervjuas sakkunniga inom ämnena nudging och psykologi.