8. Kritik mot egna studien
8.2 Källkritik .1 Teori .1 Teori
Studien tillämpade en abduktiv ansats varav sekundärkällor med teorier beaktades innan insamling av primärkällorna. Det gjordes kritiska bedömningar av de vetenskapliga artiklarna som valdes för att se till att de är trovärdiga. Därav var kraven att de är peer reviewed, att de är publicerade i vetenskapliga journaler samt att författarna har en aktiv källhänvisning genom artikeln. Däremot kan kritik riktas mot artiklarna som den aktuella forskningen har beaktat och detta kan vara kritik gällande artiklarnas tidsaspekt, eftersom vissa kan anses vara äldre än andra.
8.2.2 Empiri
Den aktuella studien har använt en surveyundersökning med avsikten att undersöka respondenternas upplevelser av olika nudges. För att undersöka den psykologiska påverkan som nudges har, ställdes olika frågor angående respondenternas känslor och tankar av en nudge. Emellertid visades det upp bilder på nudges i enkäten vilket innebär att respondenterna inte fick uppleva dessa i verkligheten. Därav kan upplevelsen av nudgen begränsas vilket kan leda till att respondenternas upplevelser blir modifierade. Den andra kritiken som enkätstudiens resultat kan få är hur respondenterna besvarade att de skulle interagera och reagera på nudges. Exempelvis skulle respondenterna kunna svara att de skulle interagera med nudgen genom att utföra ett visst beteende medan det i verkliga situationer kan se annorlunda ut, vilket återigen är en svaghet med att förhålla sig respondenternas ord.
Den första kritiken som kan riktas mot intervjuerna med informanterna är att de skedde digitalt via videosamtalsapplikationen Zoom. Eftersom intervjuerna inte skedde fysiskt begränsades empiriinsamlingen därför att internetuppkopplingen kunde störa intervjuprocessen samt att vissa gester och kroppsspråk inte kunde fångas upp av moderatorerna vilket begränsar tolkningen av informanternas svar. Informanterna var utvalda utifrån ett subjektivt urval, men hade emellertid varierande kunskap om marknadsföringsstrategin nudging samt psykologi, vilket kan ses som en kritik mot primärkällorna. Något annat som är viktigt att ha i åtanke är att informanterna inom beteendedesign arbetar med nudging och därav finns möjligheten att de inte vill yttra sig på ett sätt som kan vara skadligt för företagen de arbetar för och/eller för branschen. Därför finns chansen för att vissa reflektioner är partiska.
8.3 Teorikritik
Valen av de sex teorierna gjordes utifrån studiens frågeställning som antar ett särskilt fokus på nudging, design och psykologi. Dessa är NUDGES, Teman för färgord som härleds av LDA-dual model, PAD - Emotionell tillståndsmodell, ABC-modellen av attityder, Platons tre funktioner av själen och Teorin om planerat beteende. Trots att dessa är väldigt passande för studien, har det riktats kritik mot dem som bör beaktas. Nedan kommer befintlig kritik men även tänkbar kritik mot de olika teorierna att presenteras.
NUDGES
Thaler och Sunsteins bok Nudge: Improving Decision About Health, Wealth and Happiness i vilken de först presenterade teorin om nudging samt deras deras teori NUDGES som har beaktats i den aktuella studien, har fått oerhört mycket beröm efter att den släpptes år 2008. Däremot har den kritiserats för att vara alldeles för normativ och ideologisk och att den därav inte är tillräckligt praktisk. Dessa frågor har väckts kring teorin: “Är nudging utvärderbar som både teori och praktik och om ja, hur då?”, “Finns det bevis på framgångsrik nudging som har applicerats som strategi av andra makthavare för att påverka allmänheten?”, “Vad anses vara framgångsrik nudging?” och “Vilken data samt utvärderingsteknik går att beaktas vi utvärdering av nudges, utöver enskilda fall?”. (Koster & Van der Heijden 2015)
Teman för färgord som härleds av LDA-dual model
Artikeln av Jahanian et al. (2017) har kritiserats av Wu et al. (2018) som också studerade färger och semantik. Detta på grund av att de förstnämnda författarnas teori endast beaktar färger och semantik utifrån designers perspektiv. Det innebär således att teorin inte tar hänsyn till användarnas synvinkel vilket kan påverka hur applicerbar teorin är i den aktuella studiens kontext.
PAD - Emotionell tillståndsmodell
En kritik som har lyfts upp av Bran och Vaidis (2020) som använde PAD - Emotionella tillståndsmodellen till att mäta kognitiv dissonans, är att dominansindexen många gånger har visat sig vara mindre konsistent än njutning- och upphetsningsindexen. Detta menar de att många andra forskare har upplevt. En annan kritik som lyfts av författarna är att PAD-skalan inte är tillräckligt känslig för att fånga upp upphetsningsegenskaperna i deras studie.
ABC-modellen av attityder & Platons tre funktioner av själen
ABC-modellen av attityder och Platons tre funktioner av själen är två teorier som är lika varandra med endast marginella skillnader. Platons tre funktioner av själen är en av de äldsta teorierna som fokuserar på människors psyke och därför kan ABC-modellen av attityder ses som en nyare version av denna. En kritik som kan väckas mot dessa är att de är för simpla och inte beaktar fler faktorer som kan påverka människans psyke. Därför kan dessa kritiseras för att var otillräckliga och därför behöva stöd från andra teorier vid applicering av dem.
Teorin om planerat beteende
Teorin om planerat beteende har kritiserats för sitt exklusiva fokus på människans rationella resonemang och därav exkluderat den undermedvetna påverkan som kan finnas på beteendet (Sheeran, Gollwitzer & Bargh 2013). Även känslorna som kan påverka människan bortom dennes affektiva förväntan har exkluderats i teorin (Conner, Gaston, Sheeran, & Germain, 2013). Teorin om planerat beteendes icke-dynamiska natur förklarar inte heller beteendernas effekter på kognitionen eller framtida beteenden (McEachan et al. 2011). Kritikens huvudsakliga fokus har varit mot teorins begränsade förutsägbara validitet. Sniehotta, Presseau och Araújo-Soares (2014) menar att Teorin om planerat beteende heller inte har tagit hänsyn till vissa fall där resultaten skiljer sig från det teorin påvisar.
9. Etik
Inom forskning finns det åtta uppförandekrav för god forskningssed av Vetenskapsrådet (2017). Utöver dessa måste studien även ta hänsyn till Dataskyddsförordningen (GDPR). Alla dessa krav samt hur de har beaktats kommer att presenteras i kapitlet.
1) Du ska tala sanning om din forskning
Uppsatsförfattarna har beaktat detta krav med försiktighet genom att se till att uttalandena som har gjorts i studien går i linje med det som de vetenskapliga artiklarna som har beaktats i studien har sagt gällande forskningsämnet. Utöver detta har författarna på ett objektivt sätt presenterat all insamlad empiri och alla delar av studiens process.
2) Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier
Den aktuella studien är en grundforskning därför att forskarna har haft syftet att söka ny kunskap om forskningsämnet nudging utan tidigare bestämd tillämpning i åtanke. Senare i studiens process har det tillämpats en metodkombination av en kvantitativ och en kvalitativ metod som tydligt har redogjorts i metodkapitlet.
3) Du ska öppet redovisa metoder och resultat.
Detta krav har beaktats genom att tydligt redovisa uppsatsens metoder och resultat i form av texter och figurer. Studien publiceras på portalen DiVA där allmänheten öppet kan ta del av den aktuella studiens metoder och resultat.
4) Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar
Det framgår tydligt att studien är bunden till Södertörns högskola som har försett med resurser och databaser som möjliggjort för studiens genomförande. Studien är även vetenskapligt bunden till tidigare studier inom nudging, design och psykologi där uppsatsförfattarna har hämtat sina idéer, begrepp, teorier och metoder.
5) Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra
För att hänvisa till vad som är författarnas egna resultat jämfört med andra forskares resultat framgår en konstant referering utifrån Harvardsystemet. Utöver detta har en egen insamling av empiri genomförts i form av surveyundersökning och intervjuer, vilken har legat till grund för studiens analys, diskussion och slutsatser.
6) Du ska hålla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering
Det har skett god ordning i studien genom att dokumentation och arkivering har gjorts och hanterats i enlighet med riktlinjer från Södertörns högskola.
7) Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö.
För att inte skada människor, djur eller miljö har författarna av denna studie frågat om samtycke vid insamling av surveyundersökningar och intervjuer när inspelning samt transkribering av datan har genomförts. All personliga data kopplad till informanterna har endast funnits tillgängliga för forskarna och de inspelade materialen har raderats efter transkribering.
8) Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning.
Detta krav har studiens forskare beaktat genom att använda sig av tidigare forskning som publicerats i journaler och är peer reviewed. Under kapitlet Kritik mot egna studien har studiens källor och teorier kritiserats genom att beakta befintlig kritik som har riktats mot dem.
Dataskyddsförordningen (GDPR)
Denna förordning är till för att skydda enskilda individers rättigheter och friheter med specifik inriktning på personers rätt till skydd av personuppgifter. Dataskyddsförordningen har ett stort antal riktlinjer och principer som personuppgiftsansvariga måste tillämpa; sex stycken av dessa principer är följande:
- Det är endast tillåtet att samla in personuppgifter för specifika, särskilt angivna och berättigade ändamål.
- Det är inte tillåtet att behandla fler personuppgifter än vad som behövs för ändamålen. - Personuppgiftsansvariga ska verifiera att personuppgifterna är riktiga.
- Ansvariga ska radera personuppgifterna när de inte längre behövs.
- De ansvariga har till uppgift att skydda personuppgifterna, till exempel så att inte obehöriga får tillgång till dem och så att de inte förloras eller förstörs.
- Det ska kunna visas att vi som personuppgiftsansvariga lever upp till dataskyddsförordningen.
(Integritetsskydds myndigheten u.å.)
Dataskyddsförordningen har beaktats genom att hålla alla respondenter anonyma. Utöver detta har alla informanter blivit tillfrågade innan användning av deras personuppgifter såsom namn och yrkestitel. Efter genomarbetningen av datan raderades personuppgifterna för att gå i linje med dataskyddsförordningens principer (GDPR).