• No results found

Vad är ett enkelt avhjälpt hinder i det enskilda fallet – avvägning mellan nyttan, förutsätt-

In document Enklare utan hinder (Page 33-39)

ningarna och kostnaden

Nyttan av åtgärden Utdrag ur allmänna rådet

...Likaså kan i en viss situation, till exempel där en verksamhet är viktig för många människor och installation av automatisk dörröpp- nare är avgörande för tillgängligheten, investeringen anses rimlig i förhållande till nyttan för de besökande. I en annan situation kan investeringen bedömas vara för stor i förhållande till nyttan.

Hänsyn bör även tas till nyttan för de besökande av en viss åtgärd i relation till andra angelägna tillgänglighetsskapande åtgär- der...

Det kan ibland bli aktuellt att prioritera mellan olika åtgärder och i första hand bör då sådana åtgärder prioriteras som har stor nytta för många människor. I det allmänna rådet tas instal- lation av dörröppnare upp som ett exempel på en åtgärd som kan vara rimlig t.ex. vid en entrédörr till en domstol, en bank, en välbesökt butik eller ett bibliotek, men som kanske inte är rimlig med hänsyn till nyttan och de ekonomiska konsekvenserna i ett litet skomakeri.

Förutsättningarna på platsen Utdrag ur allmänna rådet

Vid bedömningen av om ett hinder skall anses enkelt avhjälpt bör hänsyn tas till att ett hinder kan vara enkelt avhjälpt i en situation men inte i en annan. Exempelvis kan det vara enkelt att komplettera eller ersätta 2–3 trappsteg med en ramp om det finns tillräckligt med utrymme, medan det kan vara svårt att göra det i en trång miljö med smala trottoarer...

I vissa situationer som t.ex. vid butiksgator i centrumlägen kan det vara enklare att åtgärda enkelt avhjälpta hinder om kommu- nen och fastighetsägarna gör det gemensamt. Här följer några exempel från olika delar av landet.

Bild 10

Flera butiker i rad vid Brom- maplan i Stockholm. Buti- kerna har entréerna på samma nivå, vilket har gjort det möjligt att få en plan yta utanför. Vid ena sidan finns en trappa. Ledstång saknas dock på en sida i trappan och rampen. Led- stången i trappan kontrasterar inte heller i ljushet och är inte förlängd.

Brommaplan, Stockholm Bild 8 och 9

En lutande trottoar med trappor och ramper i Näs- sjö. Gatan lutar relativt mycket. Istället för att låta hela trottoa- ren luta gjorde man en större planytan i anslutning till entré- erna och skyltfönsterna. Det är attraktivt för affärsinnehavarna och även bra för funktionshind- rade personer. Trappor finns som alternativ till rampen. Det saknas dock ledstång på trap- porna.

5 §

Bild 11 och 12

I Härnösand får en lutande gata tillgängliga butiks- entréer. Trottoaren är utformad som en ramp med en plan yta vid entréerna. Där golvnivåerna i entréerna är ungefär lika har trottoaren höjts. Butikerna nås både med rampen och med en trappa. Trapporna saknar dock ledstänger. Trappan sticker också ut i gångytan utan att kontrastera i ljushet.

Se även avsnitt ”Nedslag”, Centrum, Härnösand

Bild 13 och 14

Ett 50-talstorg med olika nivåer i Augustenborg. Tor- gets nivåer är de ursprungliga. Ytan längs entréerna är plan. Olika nivåskillnader kan utnytt- jas för att skapa rumkänsla. Här blev det naturligt med sittplat- ser mot muren.

De lutande stöttorna kan dock vara farliga för synskadade. Ledstänger saknas också vid trappan. Planstegen är inte kontrastmarkerade och utanför butikerna finns små trappsteg.

De ekonomiska konsekvenserna Utdrag ur föreskriften

…De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren.

Utdrag ur allmänna rådet

…Vid bedömningen av vad som skall anses vara enkelt avhjälpta hinder bör man dessutom beakta de ekonomiska konsekvenserna för mindre näringsidkare, så att verksamheten inte äventyras. Kostnaderna för att undanröja enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet bör täckas enligt den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen (se bland annat Bostads- utskottets betänkande 2000/01:BoU5). Denna princip innebär att varje sektor i samhället ska bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder. Kostnaderna för nödvändiga anpassningsåt- gärder ska finansieras av fastighetsägaren.

Varje ägare till allmänna platser och publika lokaler ska alltså se till att alla enkelt avhjälpta hinder mot platsernas och lokaler- nas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjs.

Lägre kostnader med hjälp av ”passa-på-planering”

Eftersom det handlar om förändringar av befintlig miljö, kom- mer investeringskostnaden att vara starkt beroende av om åtgärderna för att undanröja enkelt avhjälpta hinder kan sam- ordnas med andra planerade åtgärder.

”Passa-på-planering” innebär just att man vidtar tillgänglig- hetsåtgärder i samband med utförandet av andra nödvändiga investerings- eller underhållsåtgärder. Vissa åtgärder lämpar sig särskilt väl att utföra i samband med annat arbete eftersom man redan har maskiner och personal på plats. I vissa fall blir marginalkostnaden i det närmaste obefintlig eller mycket låg. I andra fall kan kostnaden sänkas genom att den delas mellan flera kostnadsbärare. Anta att kommunen planerar att bygga ut sitt fjärrvärmenät eller att ledningar behöver ses över. Gatan ska grävas upp, läggas igen och asfalteras på nytt. Passar man då på att samtidigt sänka kantstenar, anordna ledstråk eller lägga släta plattor på gångbanor kan merkostnaderna för att skapa en tillgänglig miljö bli lägre. Detta kan också vara fallet om miljön

5 §

är sliten och i behov av underhåll eller om en lokal byter ägare eller hyresgäst och byggs om.

En förutsättning för att ”passa-på-metoden” ska kunna användas är t.ex. att det finns medvetenhet och kunskap hos samtliga berörda kommunala förvaltningar om vilka hinder som finns och hur de bör åtgärdas samt att det finns en gemensam strategi och beredskap hos de olika förvaltningarna. För att få lägre kostnader krävs en noggrann långsiktig och systematisk planering av åtgärderna så att de i huvudsak kan genomföras i samband med andra ordinarie underhålls- och investeringsåt- gärder. Det krävs också en nära kontakt med näringsidkare och fastighetsägare i kommunen.

De kostnadsberäkningar Boverket lät genomföra i samband med att föreskrifterna arbetades fram pekade på att ett genom- förande med denna ”passa-på-metod” kan sänka kostnaderna med mellan 20 och 50 procent. För vissa åtgärder är merkostna- den för att få en tillgänglig miljö försumbar, medan det för ett fåtal andra enskilda åtgärder uppstår en relativt liten besparing jämfört med styckkostnaden vid nyinstallation (5 till 10 pro- cent).

5 §

Hur förenar jag tillgänglighet

In document Enklare utan hinder (Page 33-39)