Utdrag ur allmänna rådet
...Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor, skyltar och bal- konger, lägre än 2,20 m över mark bör markeras tydligt och byggas in eller åtgärdas på annat sätt, för att inte utgöra fara för blinda och synsvaga.
Fasta hinder i gångytor bör, om det inte är möjligt att flytta dem bort från gångytan, tydligt markeras visuellt och utformas så att de kan upptäckas med teknikkäpp.
Fasta hinder i gångytor kan vara pelare, stöttor, pollare, skylt- montrar, fasta bänkar, trappor, papperskorgar och blomlådor. Om de inte kan flyttas, behöver en teknikkäpp kunna upptäcka dem mellan 10 till 35 cm över mark. Alla hinder över den höjden är mycket farliga för gravt synskadade och blinda. De behöver dessutom ha markeringar som kontrasterar i ljushet mot om- givningen. Bänkar som står i gångytor upptäcks inte alltid med teknikkäpp och behöver flyttas till en säker plats.
Bild 229
Lutande trappa med kon- traster. Denna trappa omges av vintergröna växter och vita ledstänger och ger därför den bästa ljushetskontrasten. Den här så kallad åsnetrappan har lutande plansteg och är farlig, speciellt när den är hal. När man går uppåt blir trappstegen lätt osynliga och man riskerar att snubbla. Därför behöver spe- ciell omsorg ägnas åt en sådan trappa för att minska riskerna för fall, t.ex. kan trappan förses med ledstänger på båda sidor och kontrastmarkeras på både plan- och sättsteg.
13 §
Bild 230
Ett farligt hinder. Om kvin- nan följer den naturliga ledytan längs fasaden slår hon i stöttan med huvudet eftersom teknik- käppen inte känner av den.
Bild 231
Kullersten utmärker trappan. Denna trappa markeras med kullerstenar. Personer med syn- nedsättningar som inte använ- der teknikkäpp kan dock snubb- la på kullerstenen. De behöver en markering som kontrasterar i ljushet under trappan.
14 §
Föreskrift
Hinder i form av bristande skyltning skall undanröjas.
Skyltar
Att läsa på skyltar
Se även 8 §. Allmänt råd
Skyltning bör vara lättbegriplig och lättläst, ha ljushetskontrast och vara placerad på lämplig höjd för att kunna läsas och höras såväl av personer i rullstol som av stående personer med nedsatt syn. Den bör placeras där man förväntar sig att den ska finnas och så att man kan komma tätt intill. Textstorleken bör vara anpassad efter läsavståndet och ytan bör inte ge upphov till reflexer. Skylten bör vara kompletterad med bokstäver i antingen upphöjd relief eller punktskrift eller båda samt i vissa fall med talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända symboler. Elektronisk skyltning bör anpassas för att fungera för personer med exempelvis nedsatt syn och nedsatt hörsel.
Tydlig och väl belyst skyltning har stor betydelse för att bl.a. per- soner med nedsatt syn eller hörsel och personer med utvecklings- störning skall kunna orientera sig.
Skyltar med öppettider eller annan information är inte alltid lättlästa. Texten behöver vara relativt stor så att personer med nedsatt syn kan läsa den. Med en större text kan också de som har låg ögonhöjd se den. En del synskadade behöver även kunna komma tätt inpå skylten. Plats behöver därmed finnas som gör detta möjligt. Även rullstolsburna behöver få plats framför skyltarna.
Bild 232
Elektroniska skyltar i dags- ljus. Elektronisk skyltning används utomhus, t.ex. på hållplatser och vid buss- och järnvägsstationer. I dagsljus kan det vara svårt att se texten och i solljus ännu svårare. Skyltarna har skyddsglas som reflekterar dagsljuset. Nya typer av display- er testas dock hela tiden.
Centralstationen, Göteborg Bild 233
Talad information på stolpe. På boxen/högtalaren, som knattrar för att synskadade ska hitta den, finns även taktil skrift. Visuell information har här kombinerats med talad infor- mation så att personer som är blinda eller har mycket nedsatt synförmåga kan ta del av den. Ledstråket är dock för långt från högtalaren för att man ska kunna upptäcka stolpen med teknikkäppen.
14 §
Information på skyltar som går att känna
Bild 234 och 235
Punktskrift på skylt. Texten är kompletterad med punktskrift. Punktskriften är synlig och det kan personer med synrester ha nytta av. Texten är stor och har bra ljushetskontrast mot skyltbotten. Skylten lutar och är placerad så att den kan läsas av alla, synskadade och blinda per- soner, stående personer med normalsyn och rörelsehindrade i t.ex. rullstol. Det är ett bra ex- empel på ”Design för alla”.
Bild 238 och 239
Taktil orienteringskarta. Skylten är i relief, har punktskrift, piktogram och är vinklad utåt. Skylten skyddas från regn och snö av taket. Tre sådana skyltar finns på stationen. Den här finns på övre planet för att visa hur man tar sig till trappor och hiss som leder ner till perrongerna. Ett ledstråk leder till kartan, his- sarna och trapporna. De andra skyltarna finns på perrongerna intill trapporna.
Malmö Syds järnvägsstation, Svågertorp Bild 236 och 237
Karta i relief. Om man är synskadad kan man knappast använda en komplicerad karta i relief för att hitta i en okänd miljö. Den kan ända vara värde- full, framför allt om man får en förenklad karta hemskickad för att studera den i lugn och ro. Denna möjlighet finns för områ- det kring Läckö slott.
14 §
Bild 240
Taktil karta på lekplats. Kartan är i relief och har punkt- skrift. Inhägnader är markerade i relief. Färgerna följer dock till stor del markbeläggningarnas, vilket innebär att det är svårt att få ljushetskontrast mellan fälten. Någon färgyta, t.ex. gångytan, hade behövt avvika från verkligheten för att öka tydligheten för personer med synnedsättningar.
Båtsmanstorpet i Riksby, Stockholm Bild 241
Skylt med piktogram. Längs strandpromenaden finns skyl- ten med piktogram (bildsymbo- ler) som visar t.ex. var toaletter och duschar finns.
Piktogrammen syns tydligt tack vare sin storlek och ljus- hetskontrast.
15 §
Föreskrift
Hinder i form av bristande eller bländande belysning skall undan- röjas.