Se även exempel på trappor i 7 § och ramper i 6 §. Allmänt råd
Ledstänger bör finnas på båda sidor om trappor och ramper. Ledstängerna bör löpa oavbrutet, gå förbi översta och nedersta stegframkanten respektive rampens början och slut med minst 30 cm, vara greppvänliga och ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningarna.
Ledstänger behövs
Personer med rörelsehinder och balanssvårigheter har behov av ledstänger för att gå i trappor. En del är helt beroende av att ledstänger finns. Ramper kan innebära svårigheter för både rörelsehindrade och synskadade personer och därför behövs ledstänger även där. I ramper har en del rullstolsburna dess- utom hjälp av en lägre ledstång.
10 §
Synskadade tappar lätt orienteringen på trappavsatser och i ramper som byter riktning. Om det inte finns en ledstång som fortsätter kontinuerligt runt vilplanet blir man osäker på om det finns ytterligare ett trapplopp och var det i så fall börjar. I värsta fall tror man att trappan är slut när den inte är det.
Ledstänger i ramper och på rampers vilplan kan också hindra synskadade från att ta ett felsteg över ett avåkningsskydd.
Personer som har svårt att lyfta ben eller fötter i trappor be- höver ha stöd av ledstänger i hela trappan, även vid det översta och det nedersta steget. Personer som har balanssvårigheter behöver komma upp eller ner på plant golv innan de släp- per ledstången. För att armen och handen ska kunna placeras framför kroppen behöver ledstängerna vara längre än trappan. Förlängda ledstänger på ramper är främst en hjälp för personer som har balanssvårigheter.
Ledstänger behöver finnas på båda sidor för att personer som har funktionsnedsättningar i en arm, hand eller en sida av kroppen ska kunna välja den sidan av trappan eller rampen som fungerar för dem.
En person med nedsatt funktion i en hand eller arm behöver kunna greppa om hela ledstången med handen. Greppvänliga ledstänger kan utformas på olika sätt, se vidare i exemplen. Infästningarna behöver vara utformade så att man inte behöver lyfta handen varje gång.
Trappor och ramper som sticker ut i gångytor är riskfyllda, men ledstänger som kontrasterar i ljushet gör det lättare att se de utskjutande delarna och minskar därmed risken att snubbla. Det är viktigt att man ser ledstängernas avslutningar tydligt och att de har en form som man inte gör sig illa på.
Bild 132 och 133
Ledstång har kompletterats vid nedgång till tunnelbana. Från början var ingen av led- stängerna kontinuerliga förbi den infällda skjutdörren. Nu har man satt till en vridbar del på trappans ena sida. Denna behövs för att man ska kunna stänga skjutdörrarna när tunnel- banestationen är stängd.
Tunnelbanan vid Kongens Nytorv, Köpenhamn
10 §
Bild 134
Ledstång som inte sticker ut. Här skulle en utstickande ledstång vara mycket farlig eftersom den skulle sticka ut i en korridor. Människor som använder hissen skulle också kunna gå emot ledstången. Ledstången har därför böjts runt väggen. Ledstången har god ljushetskontrast mot väggen men är dock inte helt grepp- vänlig. Trappnosarna har mörk markering på både plan- och sättsteg. Markeringen på väggen ger också ledning för synen.
Rehabcentrum Lund-Orup, Höör
Bild 136
Ledstänger syns bättre med målat band. Ledstängerna blir tydligare genom att väg- gen bakom ledstången målats. Samtliga stegframkanter på planstegen är markerade.
SRF:s lokaler, Enskede Bild 135
Greppvänliga ledstänger vid nedgång till perrong.
De kontrasterar i ljushet mot omgivningen, är förlängda och har infästningar som inte hin- drar. De sitter 90 cm över trapp- nosarna och löper oavbrutet.
Bild 138
Ledstång lindad med läder. Trots att ledstången inte är jämn i ytan är den greppvän- lig. Infästningarna utgör inga hinder. Ledstängerna har god ljushetskontrast, är förlängda med rundade avslutningar och löper runt vilplanen. Trappan har markerats med kontraster på planstegens framkanter.
Stadsbiblioteket, Göteborg Bild 137
Rundade ändar förhindrar att man fastnar. Ledstången löper oavbrutet längs trappa och vilplan och har god ljushetskon- trast mot väggen. Infästning- arna stör inte greppandet. I de mjukt rundade avslutningarna fastnar inga ärmar. Stången är dock något smal (ca 3 cm). I äld- re trappor ”dras” ofta ledstäng-
erna fram längre än trappan och avslutas med en böj nedåt eller åt sidan. Ibland ligger dock böjen istället i liv med trappan. En böjd ledstångsavslutning är mindre farofylld än en rak. Man går inte på den lika lätt. Meto- den kan användas när befintliga ledstänger behöver förbättras.
10 §
Bild 139, 140 och 141
Stång mellan golv och tak förstärker räcke. Moderna led- stänger i byggnad med anor från mitten av 1700-talet. Ledstäng- erna är infästa på olika sätt men har samma formspråk. På några ställen är infästningen förstärkt med en stång till taket. Led- stängerna är greppvänliga och infästningarna stör inte greppet om räcket.
Trappstegen saknar dock markeringar som kontrasterar i ljushet. De linjer som finns är för tunna för att fungera som kontrastmarkeringar.
Bild 142
Äldre hus har fått nya led- stänger. Ledstången är grepp- vänlig, förlängd och kontrasterar mot det mörka räcket. Infäst- ningarna stör inte greppet om ledstången.
Juridicum, Lund
Bild 143
Platt ledstång i äldre hus. Den i ljushet kontrasterande led- stången är ganska bred, men är trots det greppvänlig. Att den är rundad och tunn nederst bidrar till detta. Ledstängerna är för- längda och löper runt vilplanen. Infästningarna utgör inga hinder. Ledstången är dock i bredaste laget (6,5 cm) för små händer.
10 §
Bild 144
Ledstång i betongtrappa. Ledstången löper utan avbrott längs trappa och vilplan. Sido- väggarna sträcker sig längre än trappan och ledstängerna har böjts horisontellt runt väggarna. Ljushetskontrasten mellan led- stång och sidovägg är stor. Det är lätt att greppa runt ledstäng- erna och infästningarna utgör inga hinder. Kontrasten i ljushet mellan markeringen på trapp- stegen och själva planstegen är dock inte tillräcklig. Trappan saknar varningsmarkering under vilplanet. Detta kan leda till att synskadade personer skadas.
11 §
Föreskrift
Hinder i form av brister i utformning och placering av fast inredning skall undanröjas.