Projektsamordnare är Johan Winder från Adacta, Sysselsättning och försörjning. Ingen myndighetskontroll
När projektgruppen besöker fastighetsägarna och lokalanvändarna överlämnas ett informa- tionsblad med besökets syfte. Inventerarna fyller i ett inventeringsformulär om lokalens Under två år har en projektgrupp inventerat
tillgängligheten till och i allmänna lokaler. Arbetet har resulterat i en tillgänglighetsguide på Internet för allmänheten. Projektet tog slut i december år 2003, men inventeringen av pu- blika lokaler var inte klar och uppdragsgivarna beslöt att anslå ytterligare två år och 250 000 kronor per år, för att fortsätta inventeringen. 700 inventerade lokaler
– Samtidigt som vi fortsätter inventera tillgäng- ligheten för personer med nedsatt rörelse- el- ler orienteringsförmåga i publika lokaler för guiden, blir det också en inventering av enkelt avhjälpta hinder. Ett passa-på-tillfälle! Hittills har vi inventerat 700 objekt av omkring 2 000, varav 450 finns i citykärnan, säger Pelle Fors- berg, handikappsamordnare i Västerås stad och ordförande i projektets styrgrupp.
Uppdragsgivare är fastighetskontoret, nämnden för funktionshinder, stadsbyggnads- kontoret, kommunstyrelsen arbetsmarknad samt teknik och idrott, som var och en bidrar med 50 000 kronor per år. Organisationen består av styrgrupp, referensgrupp och en projektgrupp på fem personer med egna funk- tionshinder, som utför det praktiska arbetet.
Bild 283
status och närmiljö, vilket sedan bildar under- lag för databasen och mynnar ut i tillgänglig- hetsguiden. En sammanställning på aktuella hinder överlämnas till fastighetsägaren och lokalanvändaren, som på så sätt får ett värde- fullt återkopplingsdokument.
Med närmiljö avses utemiljön en radie på 25 m, där man tittar på förekomsten av bland annat markbeläggning, trottoarkanter, han- dikapparkering, bussförbindelser och fram- komlighet vid entréområde.
– Det är viktigt att tala om för fastighetsä- gare och verksamhetsinnehavare att det är inte är någon myndighetskontroll. Däremot vill vi gärna ha en dialog för att förklara huvudsyftet, att skapa en miljö tillgänglig för alla. I tillgäng- lighetsguiden lägger vi inte heller någon värde- ring på lokalernas tillgänglighet utan gör bara en beskrivning. Det är upp till var och en som vill besöka lokalen att bedöma tillgängligheten. Det är också frivilligt att vara med i guiden, men hittills har alla utom en svarat ja, säger Pelle Forsberg.
En lista med de enkelt avhjälpta hinder som identifieras vid inventeringen kommer också att överlämnas till stadsbyggnadskontoret och stadsarkitekten. Där kan de behöva prioriteras i olika grupper. Hur det ska gå till, funderar man som bäst på.
För att få större förståelse för inventeringsar- betet har inventerarna först tittat på fastighets- kontorets egna lokaler och där ser man också exempel på att åtgärder läggs in i budgeten för drift och underhåll.
Att det finns eldsjälar i Västerås som brinner för tanken på alla människors lika värde råder inget tvivel om. När stadsarkitekt Ola Wikström började på stadsbyggnadskontorets bygglov och tillsynsavdelning var Pelle Forsberg inte sen att engagera honom i projektets styrgrupp.
– Som projekterande arkitekt såg jag tidi- gare kraven som ställdes från myndigheter och byggherren som krav vilka skulle uppfyllas. Då
hade jag inte så tydligt de funktionshindrades behov för ögonen. Nu är jag myndigheten och har en vision om den hållbara staden för ögo- nen där tillgänglighet för alla är naturligt, säger Ola Wikström.
Enkelt avhjälpta hinder
Tillsynsmyndigheten kommer också att ställa krav på att både fastighets- och gatukontoret, liksom fastighetsägare och lokalanvändare åt- gärdar enkelt avhjälpta hinder inom tidsramen för år 2010. Krävs större åtgärder får man kom- ma in med en åtgärdsplan. Men Ola Wikström kan nog tänka sig att villkora i förekommande fall. Om någon vill ha bygglov för exempelvis nya balkonger ska först enkelt avhjälpta hinder åtgärdas. Frågan om omfattning och kostnad har betydelse, men en stor del av åtgärderna är inte kostsamma, enligt Ola Wikström. Någon kostnadsfördelning har inte diskuterats, till- gängligheten till allmänna lokaler är fastighets- ägarens ansvar.
Kommunstyrelsens ordförande Ulla Persson, är både engagerad och pådrivande. Hon har arbetat inom särskolan i 20 år och tillgänglighet är hennes hjärtefråga.
– Jag har upplevt alla onödiga hinder. Kan man bygga bra från början är det grundbulten i ett delaktigt samhälle och det blir inte en krona dyrare. Men jag tror inte att det är av elakhet som man bygger in fysiska hinder, utan av oför- stånd och därför måste vi ideligen påminna, för att få till en attitydförändring. Det här projektet sätter fokus på frågan och nästa gång kanske de lyssnar innan de bygger, säger Ulla Persson.
Med den nya lagstiftningen om undanrö- jande av enkelt avhjälpta hinder har man nu ett starkare påtryckningsmedel. Men hon skulle gärna se en form av dokument att sätta i hän- derna på alla byggherrar. Och det finns förslag på att ta fram en handbok med goda råd som är specifika för Västerås, vilken skulle kunna användas vid ny- och ombyggnader.
Positiva fastighetsägare
Madeleine Ahlqvist är vd och cityledare för Västerås Citysamverkan AB. Hon är samar- betspartner i projektet och arbetar för att göra fastighetsägarna i citykärnan uppmärksamma på vilka krav och önskemål som ställs på till- gängligheten.
– I centrum, där det finns 18 fastighetsägare, varav två äger mer än femtio procent av be- ståndet, är inte frågan om tillgänglighet besvär- lig, då kan det bli större problem med närings- idkarna. I dag är de positiva, men vi vet inte vad det står för, när det kommer till pengar. Man försöker bygga bra även om inte allt är lyckat, men bara att tänka tanken tillgänglighet är ett stort steg. Vi är till exempel mycket noga med att man inte får ha reklamskyltar i gångstråket och det åligger parkeringsvakterna att hålla
uppsikt. Gaturummet ska också vara estetiskt, säger Madeleine Ahlqvist.
Hon ser sig själv som informationsbudbä- rare och menar att fastighetsägarna är med- vetna om kraven. Att det sedan finns objekt med problem och att alla kanske inte åtgärdar, förtar inte hennes övertygelse om att projektet kommer att lyckas.
Utvärdering på gång
Ännu så länge är man inte heller riktigt klar över hur tillgänglighetsguiden ska hållas upp- daterad, men efterhand som bristerna åtgärdas i de lokaler dit allmänheten har tillträde, är man angelägen om att få veta förbättringarna för att kunna uppdatera guiden.
– Vi kommer att genomföra en kontroll på fastigheter som är inventerade före 2004, för att hålla guiden uppdaterad. Vi får då även ett underlag och kan se om det blivit några förbätt- ringar sedan vårt första besök. Vi ska också få hjälp av FoU-enheten vid Mälardalens Högsko- la att göra en utvärdering för att få ett underlag som visar om det finns någon anledning för uppdragsgivarna att permanenta arbetet med guiden, säger Johan Winder som arbetar som projektsamordnare.
Nu är tillgänglighetsguiden inte det enda projekt man håller på med i Västerås. Teknik och idrott har fått pengar för att kartlägga allmänna platser enligt samma koncept som det första projektet, det vill säga personer med egna funktionshinder har anställts för att in- ventera och lämna underlag för åtgärder. Och i ett annat projekt inventerar man stadens alla busshållplatser. Tillgänglighetsfrågor har sitt berättigande överallt.
Bild 284
Det får inte finnas några reklamskyltar i gångstrå- ket.