Något unikt som kan identifieras i framgångarna kring Aspviksprojektet och dess affärsmodell är att man som ytterst få initiativtagare har lyckats engagera och få med sig flera hundra människor, boenden, fastighetsägare, entreprenader och myndigheter att samverka (RES1; RES4; RES6; RES7). I forskningen kan vi se att det vanligen är flera olika personer som har olika ansvarsområden i att utveckla organisationen kring ett tekniskt system samt utformningen av det systemet i sig men att det även kan vara endast en skicklig individ som tar sig an bägge delar (Hughes, 1987). Vi finner därmed likheter med den huvudsakliga initiativtagaren och den individ som Hughes (1987) beskriver. Initiativtagaren har skildrats och likställts med entusiastiska entreprenörer, som Hughes (1987) menar utmanar traditionella tillvägagångssätt och går utanför befintliga kunskapsgränser för att finna nya lösningar (RES4; RES6; RES7; RES10). Genom Aspviksprojektet har man lyckats lösa ekonomiska utmaningar och svår ledningsproblematik vilket även görs tydligt i litteraturen att utvecklare av tekniska system kommer att möta just dessa utmaningar (Hughes, 1987). Ett framgångsrikt uppförande av tekniska system kräver enligt MacKenzie (1987) även ingenjörsmässiga bedrifter men att man samtidigt anammar en affärsmässighet, vilket vi kan se ha genomsyrat hela projektet. Initiativtagaren har haft som målsättning att driva hela projektet med stort fokus på just affärsmässighet och att göra saker på ett annorlunda sätt som kanske inte förekommer i branschen normalt.
Initiativtagaren anses ha haft uthålligheten att mot kommunen driva igenom arbetet med att få deras stöd i att bygga ut VA via VA-förening och senare ansluta till det kommunala VA-nätet (RES8). Vi kan dra kopplingen till litteraturen som visar på att en framgångsrik entreprenör bör kunna lyfta ett problem på mikronivå (lokal nivå) upp till meso- eller makronivå (regimnivå) vilket vi kan se har åstadkommits (Geels, 2002; Hughes, 1983; MacKenzie, 1987). Det är tydligt att initiativtagaren inte enbart såg Aspvik och den dåvarande problematiska situation som förelåg där som en lokal företeelse, utan man lyfte blicken och identifierade ett mycket större problem med hur situationen är i övriga områden på Värmdö. Initiativtagaren har efter detta projekt ämnat sig åt frågan för att lösa liknande situationer runt om på Värmdö och förhoppningsvis kunna inspirera andra både lokala aktörer såsom regimaktörer. Det framgår även att regimaktören och även vissa lokala aktörer har blivit fascinerade av projektet och uppmärksammat dess betydelse för en skärgårdsmiljö som Aspvik. På så sätt kan vi se att man har lyft ett till synes lokalt problem till en regimnivå där utfallet kan vara svårt att förstå på kort sikt, utan kan bäst bli uppenbart längre fram i tiden.
En gemensam uppfattning är att förändringsperspektivet har varit en central del i projektet med att få med övriga aktörer, oavsett om det är fastighetsägare, kommunrepresentanter eller branschfolk på att det går att arbeta med en annan affärslogik och att allt som gjorts tidigare, inte nödvändigtvis behöver vara det rätta (RES1; RES10). Initiativtagaren uttrycker det:
”Den grundläggande filosofin och drivkraft som funnits hos mig har varit att driva förändring. Det är en sak att driva projekt och en sak att vara i en ledningsroll. Men att lägga på förändringsdimensionen har bidragit till framgång då man har lyckats få med traditionellt tänkande aktörer generellt, oavsett om det är fastighetsägare, kommunrepresentanter eller branschfolk och entreprenörer. […] Entreprenörskap är temat men entreprenörskap kan ju vara endimensionellt om man inte fördjupar sig.” (RES1)
Initiativtagarens starka ambition och outtömliga engagemang till att driva denna förändring påstås vara en viktig framgångsfaktor för projektet (RES1; RES2; RES4; RES10). Detta kan likställas med Kirzner (1985) beskrivning av en entreprenör som en företagsam person med intresse för att skapa användarvärde genom att se vinstmöjligheter samt bryta vedertagna mönster. Förhoppningen fanns i att minska avståndet från detta projekt till mer kommersialiserade system samt att konceptet förs vidare inklusive dessa idéer till branschen och liknande projekt (RES1). Med andra ord kan man beskriva det som att man vill förändra regimens sätt att arbeta genom att föra innovation på en lokal nivå upp till regimnivå. Detta förändringsperspektiv stämmer överens med Geels (2011) studie över entreprenörers vilja att förändra något eller tillföra något nytt till den rådande marknaden.
Regimen har låtit sig imponeras över hur väl det har gått för projektet och att så många fastighetsägare och boende i området har anslutit sig (RES6; RES7). En nyckelfaktor i detta kan identifieras som initiativtagarens nätverk och kan ses som en nödvändig tillgång i projektet (RES1). Initiativtagaren ger bilden av att han känner alla i området och visste att han hade god chans att övertyga de boende och fastighetsägare. Han kunde efter utförandet av VA-anläggningen kontakta de boende i de omgivande områdena i Aspvik som han känner väl för att kunna sälja in sin idé och konceptet. Nu hade han även en klar utbyggnad av en VA-anläggning i Räknas och en bearbetad affärsmodell som kunde användas som säljargument (RES1). Utöver att framgångsrikt samla de boende i respektive område för finansiering av projektet framgår det att även entreprenadfirman som utfört själva arbetet var en nära bekant till initiativtagaren, också boende i Räknas, som hjälpte till att bistå med arbetskraft, maskinpark och annat (RES1; RES8).
Det framgår från flera respondenter att projektet har gjorts möjligt tack vare initiativtagarens enorma driv och envishet vilket behövdes för att medlemmarna i de övriga föreningarna skulle godkänna projektet (RES1; RES2; RES4; RES6; RES7; RES13). Han beskrivs ha varit vass i planering och samordning men samtidigt en entusiastisk, optimistisk och dynamisk entreprenör (RES4).
”Han är extremt odelat positiv och optimistisk. Han är väldigt entusiastisk.” (RES4)
detta med att en typisk entreprenör tar ofta risker och karaktäriseras av ett genomträngande självförtroende som driver denne till att finna lösningar på problem. Det faktum att initiativtagaren och de drivande personerna bakom projektet bor i området gör förmodligen att engagemanget bakom blir mer motiverat av just den anledningen (RES2; RES10; RES13). Initiativtagaren beskrivs ha god entreprenörskunskap i botten och har god kännedom om vad han gett sig in på (RES6). Initialt har han arbetat ideellt vilket visar på viljan att få projektet genomfört.
Initiativtagaren har fungerat som ensam beslutsfattare och beställare vilket kan vara både till projektets fördel och nackdel. Fördelen i det beskrivs enligt vissa respondenter ha varit att kommunikationsleden var betydligt kortare och därmed enklare att få kontakt med (RES2; RES3). Att initiativtagaren själv som entreprenör har varit kontaktpersonen framställs som nästan enklare att arbeta med jämfört mot kommun som kontaktperson och beställare (RES2). I dessa fall menar man att det kan innebära att flera kontaktpersoner är inblandade eller att personer byts ut för att nämna exempel. Genom att det hela tiden varit en person som kontaktperson har en upplevd hög effektivitet kunnat upprätthållas. En identifierad fördel med privata projekt där en entreprenör styr det mesta är att det blir enklare för exempelvis Vattenfall, än att komma och göra allt själv, det vill säga ordna med schakttillstånd, vägar, upplåta entreprenader med mera. Detta trots att man ibland kan få bättre schaktpris själv (RES2). För Vattenfall som ledningsägare innebär det mycket arbete i och med att det ofta behövs sökas många tillstånd för att få lägga ned elkraftsledningar. Värmdö består inte av mycket kommunal mark utan istället privata fastigheter som man ibland behöver söka tillstånden via. I Aspviks fall var det för Vattenfalls räkning bara en ansökan via föreningen vilket beskrivs ha varit en stor fördel (RES2). I detta fall var även initiativtagaren själv väl insatt i VA-anläggningens uppbyggnad och för en materialleverantör behövdes inte någon extern konsult anlitas, initiativtagaren själv var konsulten. Detta beskrivs ha underlättat arbetsprocessen genom att materialleverantören inte behövde gå via en extern part och kunde följaktligen kapa en mellanhand. (RES3). Man kan även spekulera i om det blivit billigare att initiativtagaren agerade både projektledare och huvudentreprenör jämfört att med att hyra in externa aktörer (RES4).
Den kanske största utmaningen med projektet var att övertyga samtliga fastighetsägare och att få förtroendet för att utföra arbetet (RES1; RES10). Det var en viktig punkt från kommunens sida att projektet var tvungen att omfatta samtliga (cirka 200 fastigheter) i Aspvik och att ingen fastighet fick lämnas utanför (RES1; RES6; RES7). Fastighetsägarna har beskrivits som initialt mycket delade till det här då vissa inte alls velat ha någon förändring, till att vissa resonerat mer ”gör vad du vill” (RES1; RES4). För att få ett godkännande från samtliga fastighetsägare krävdes att övertala vissa av de boende samt att lämna fördelaktiga villkor till de som hade svårt att själva finansiera projektet eller helt motsatte sig det (RES1). Förutom att få med fastighetsägarna på detta har det varit en stor utmaning att få med alla aktörer och samarbetspartners och dessutom få dessa att samverka i projektet (RES1; RES4). Enligt initiativtagaren själv är svaret normalt nej på dessa innovativa system och projekt hos myndigheter och kommuner men här lyckades man genom att delvis övertala dessa (RES1).
Att initiativtagaren och entreprenören själv bakom detta var enormt viktig för hela projektet, dess arbetsgång och sen resultatet av det råder inget tvivel om. Man anser att det absolut krävs en ”eldsjäl” och någon som har den tid och energi som krävs för att kunna driva ett sådant projekt i uppstartsfasen (RES7; RES10; RES13). Men att han i det här fallet har varit en så pass avgörande person är också problematiskt i den mening att om han hade blivit sjuk eller av annan anledning försvunnit från projektet hade allt kunnat bromsat in eller åtminstone skapat betydande problem (RES4; RES13). Man menar att en av de största utmaningarna nu när systemet är byggt är att i föreningarna komma överens om hur pengar för eventuellt nya anslutningar ska fördelas, hur mycket som ska fonderas för framtida service, reparation med mera. Något som just nu är oklart men samtidigt helt avgörande för hur mycket man ska debitera sina föreningsmedlemmar (RES4).
Entreprenörens betydelse sammanfattad i punktform:
• Driva förändring – ser möjligheten att förändra branschen. • Brett kontaktnät och det faktum att han är boende i området. • Driv och engagemang – inte rädd för utmaningar och svårigheter. • Nackdelen men en ensam entreprenör à stort beroende av honom.