Studien har genomförts i enlighet med Vetenskapsrådets etiska riktlinjer och principer (Vetenskapsrådet, 2019). Studien utvärderades utifrån dess trovärdighet, validitet, objektivitet och reliabilitet. Bell et al. (2018) och Bryman (2018) menar att om man som forskare förhåller sig objektivt till teorier och fakta kan man förbättra studiens trovärdighet genom möjligheten att kunna konfirmera studien, vilket har varit studiens målsättning. Vi ifrågasatte ständigt och konsekvent teorier samt fakta genom att undersöka motstridiga teorier. För att garantera trovärdigheten i de
vetenskapliga publikationerna och säkra kvalitén i studiens teoretiska referensram har litteratursökningen begränsats till artiklar endast som är peer reviewed. Genom att bedriva forskning på ett vetenskapligt samt systematiskt tillvägagångssätt kan studiens kvalitet upprätthållas och resultat tolkas kritiskt.
Om man som forskare låter den teoretiska referensramen styra empirinsamlingen menar Bell et al. (2018) att ett objektivt betraktelsesätt kan upprätthållas. I vår studie har vi arbetat abduktiv och därmed växlat mellan insamling av teori och empiri, vilket kan medföra en viss risk för partiskhet i studien. För att förbättra trovärdigheten granskades studien flertalet gånger under hela arbetsprocessen. Detta främst genom opponeringar dels från både mastersstudenter och handledare på MDH och KTH samt forskare och ämnesexperter från forskargruppen som driver SEQWENS på KTH.
Litteraturstudien och empiriinsamlingen har genomförts enligt beskrivning i metodkapitlet. För att kunna garantera studiens validitet såg vi till att både litteraturstudie och empiriinsamling har genomförts i linje med studiens angivna problematisering, syfte och frågeställningar (Yin, 2014). Primära och sekundära källor har valt ut med noggrannhet med syfte att säkerställa god kvalité för studien. Vi ämnade ha öppna frågor för att ge utrymme för diskussion, vilket har möjliggjort att vi har fått in omfattande och informationsrika berättelser från varje respondent som har bidragit till studiens värde. Genom att ställa uppföljningsfrågor och uppmärksamma intervjusvar kunde ett mer objektivt och kritiskt betraktelsesätt upprätthållas. Nackdelen är dock att intervjuerna har varit mer tidskrävande i och med att de i mindre utsträckning är kontrollerade av oss författare. Det är även svårt för oss att bekräfta studiens objektivitet med avseende på vår intervjumetod (snöbollseffekt) då nya intervjuobjekt kan vara partiska och mer subjektiva i förhållande till den första respondenten. Alla ljudinspelningar och transkriberingar innehållande respondenternas svar behandlades skyddat och anonymt i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR) (SFS 2018:218). Det är osäkert att garantera ärligheten i respondenternas svar, vilket har beaktats i den här studien. Vi kunde emellertid identifiera en viss enighet i respondenternas intervjusvar. Respondenternas olika åtaganden och roller i Aspviksprojektet togs hänsyn till vid sammanställningen av det den empiriska datainsamlingen i syfte att undersöka om intervjusvaren skilde sig mellan olika aktörer.
De flesta av studiens deltagare har en omfattande erfarenhet inom VA-branschen. Överförbarheten av studiens resultat kan därför stärkas då när beskrivningen kan tillämpas på flera områden. Studiens syfte var att dels undersöka systemuppbyggnad och entreprenörskap från grunden i ett lokalt VA-projekt men även att ge förståelse för hur organisationen och VA-utbyggnadsprocessen skiljer sig mellan det lokala VA-projektet och den befintliga regimen. Syftet med studien var inte att beskriva hur alla organisationer i VA-branschen arbetar och skiljer sig åt mellan varandra.
skärgårdsmiljö i Sverige, specifikt Aspvik på Värmdö. Resultaten är troligtvis inte tillämpliga för andra fall där omständigheterna är annorlunda mot vad de är och har varit i Sverige. Vi har på grund av begränsad tillgång på tid inte heller bekräftat resultaten på andra eventuella fallstudier. Syftet med studien var heller inte att generalisera resultaten för att möjliggöra överförbarhet. Dock bedömer vi att studiens resultat har ett värde som för VA-branschen i allmänhet och dess aktörer kan finna intressant och betydelsefullt.
Genom att grundligt dokumentera hur arbetet utförs kan vi säkerställa studiens reliabilitet. Att studien har viss reliabilitet innebär att studiens tillvägagångssätt kan återanvändas och samma resultat ska kunna erhållas, varigenom vi ämnar uppnå transparens i detta syfte (Carmines & Zeller, 1979). Vi har gjort detta genom att tillhandahålla en tydlig referensuppsättning för alla primära och sekundära källor som legat till grund för studien. Studiens respondenter har anonymiserats i viss grad såtillvida att personuppgifter har utelämnats. Detta är ett val vi som författare gjort för att främja ett mer objektivt förhållningssätt till respondenternas intervjusvar. Man kan argumentera för att studiens reliabilitet hade varit högre om respondenters personuppgifter funnits tillgängliga för studiens läsare. Vissa uppgifter att inkludera ansågs nödvändiga eftersom det kan förbättra studiens integritet. Informationen inkluderar: åtaganden i Aspviksprojektet, nuvarande titel/position, den organisation som representeras (företag/myndighet). Samtliga intervjuobjekt var informerade och medvetna om detta och hade därmed möjlighet att förbli anonym utan att utesluta ovanstående erforderlig information.
4 VA-BRANSCHEN OCH ASPVIKSMODELLEN
Följande kapitel ämnar redovisa och analysera den insamlade empiriska data och bryta ned dess komplexa beståndsdelar. Initialt i avsnitt 4.1 redogörs för VA-branschen och den problematik som där råder utifrån missanpassningar ur ett tekniskt- sociopolitiskt- och affärsmodellsperspektiv. Det följs sedan åt i avsnitt 4.2 av motiven och drivkrafterna bakom den privat uppkomna affärsmodellen i Aspvik, Stockholm – Aspviksmodellen, samt en beskrivning av de viktigaste processtegen för att få en övergripande förståelse för projektet. Därefter redogörs för de viktigaste framgångsfaktorerna, så kallade salients (avsnitt 4.3) respektive motverkande faktorerna, så kallade reverse salients (avsnitt 4.4) i projektet utifrån ett systemperspektiv som redogörs för samma kontext, uppdelat i tekniskt-, sociopolitiskt- och affärsmodellsperspektiv. En redogörelse för samt analys av entreprenörens bidrag i Aspviksprojektet (avsnitt 4.5) samt framtidsutsikter (avsnitt 4.6) avslutar kapitlet. Den empiriska insamlingen presenteras, kopplas samman och analyseras med stöd från den funna litteraturen inom området.