Långvariga effekter av Aspviksmodellen kan vara intressant att studera genom att följa upp denna studie med att i framtiden studera om situationen på Värmdö har förändrats och varför. Även intressant är att undersöka regimaktörer ur ett ledarskaps- och organisationsperspektiv, detta för att se vilka åtgärder som kan göras för att möjliggöra en effektivare VA-utbyggnad. Man kan studera regimens arbetssätt, hur det har påverkats eller förändrats efter Aspviksprojektet eller liknande initiativ. För att skapa en betydligt bredare bild över problematiken inom VA-branschen föreslår vi att fler fallstudier genomförs på andra håll i landet. En annan intressant jämförelse som inte har gjorts i denna studie är att jämföra VA-branschen mot till exempel el- och energibranschen i Sverige. Det är branscher som i högre grad tycks gå igenom strukturella förändringar i och med att allt fler mikronät och privata lösningar som solceller på taken till privata och kommersiella fastigheter tas fram. Vad har drivit förändring där och varför? Kan man identifiera några likheter mellan el-, energi- och VA-branschen och hur kan det vara till nytta för forskningen?
Från det teoretiska perspektivet beträffande systemuppbyggnad och sociotekniska förändringar kan framtida forskning fokusera på en annan socioteknisk regimaktör istället för kommuner, liksom på en annan lokal innovation istället för en affärsmodell i VA-branschen. Detta kan sedan jämföras mot denna studie för att dra slutsatser om funna motsvarigheter eller motsatser med VA-branschen och Aspviksmodellen.
REFERENSER
Appelbaum, S. H. (1997). Socio‐technical systems theory: An intervention strategy for organizational development. Management Decision, 35(6), 452–463.
https://doi.org/10.1108/00251749710173823
Balu, V., & Johanson, M. Z. (2010). Entrepreneurship as a way of life. Scientific Papers of the
University of Pardubice. Series D. Faculty of Economics and Administration; Pardibuce, 16, 20–25.
Baumol, W. J. (2002). Entrepreneurship, Innovation and Growth: The David-Goliath Symbiosis.
The Journal of Entrepreneurial Finance & Business Ventures; Greenwich, 7(2), 1–10.
Bell, E., Bryman, A., & Harley, B. (2018). Business Research Methods (Fifth Edition). New York: Oxford University Press.
Berkers, E., & Geels, F. W. (2011). System innovation through stepwise reconfiguration: The case of technological transitions in Dutch greenhouse horticulture (1930–1980). Technology
Analysis & Strategic Management, 23(3), 227–247.
https://doi.org/10.1080/09537325.2011.550392
Berkhout, F. G. H., Smith, A., & Stirlingh, A. (2004). Socio-technological regimes and transition contexts. System Innovation and the Transition to Sustainability, 48–75.
Berlin, L. (2018, juli 30). Grundvattennivån rekordlåg på öarna. Tidningen Skärgården. http://www.skargarden.se/grundvattennivan-rekordlag-pa-oarna/
Bessonova, E., & Gonchar, K. (2019). How the innovation-competition link is shaped by technology distance in a high-barrier catch-up economy. Technovation, 86–87, 15–32. https://doi.org/10.1016/j.technovation.2019.01.002
Björklund, M., & Paulsson, U. (2012). Seminarieboken: Att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur.
Blomkvist, P., & Hallin, A. (2014). Metod för teknologer: Examensarbete enligt 4-fasmodellen (1. uppl). Lund: Studentlitteratur.
Blomkvist, P., & Johansson, P. (2016). Systems thinking in industrial dynamics. A Dynamic Mind.
Perspectives on Industrial Dynamics in Honour of Staffan Laestadius, edited by P. Blomkvist and
P. Johansson. Stockholm, Sweden: Division of Sustainability and Industrial Dynamics, Department of Industrial Economics and Management, KTH, 45-74.
Blomkvist, P., & Nilsson, D. (2017). On the need for system alignment in large water infrastructure. Understanding infrastructure dynamics in Nairobi, Kenya. Water
Alternatives; Montpellier, 10(2), 283–302.
Blomkvist, P., Nilsson, D., Juma, B., & Sitoki, L. (2020). Bridging the critical interface:
Ambidextrous innovation for water provision in Nairobi’s informal settlements. Technology
in Society, 60, 101221. https://doi.org/10.1016/j.techsoc.2019.101221
Bolagsverket. (2020). Vad är en ekonomisk förening? – Bolagsverket. Hämtad 2020-04-01 från: https://www.bolagsverket.se
Bos, B., & Grin, J. (2008). “Doing” Reflexive Modernization in Pig Husbandry: The Hard Work of Changing the Course of a River. Science, Technology, & Human Values, 33(4), 480–507. https://doi.org/10.1177/0162243907306697
Bygrave, W. D., & Hofer, C. W. (1991). Theorizing About Entrepreneurship. Entrepreneurship
Theory and Practice: ET&P; Waco, 16(2), 13.
Carmines, E. G., & Zeller, R. A. (1979). Reliability and Validity Assessment (1st ed.). London: SAGE Publications.
Cherns, A. (2016). The Principles of Sociotechnical Design: Human Relations. https://doi.org/10.1177/001872677602900806
Collis, J. (2014). Business research: A practical guide for undergraduate & postgraduate students (4th edition). Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Cooper, R., & Foster, M. (1971). Sociotechnical systems. American Psychologist, 26(5), 467–474. https://doi.org/10.1037/h0031539
Cornelius, B., Landström, H., & Persson, O. (2006). Entrepreneurial Studies: The Dynamic Research Front of a Developing Social Science. Entrepreneurship Theory and Practice, 30(3), 375–398. https://doi.org/10.1111/j.1540-6520.2006.00125.x
Dedehayir, O., & Mäkinen, S. J. (2011). Determining reverse salient types and evolutionary dynamics of technology systems with performance disparities. Technology Analysis &
Strategic Management, 23(10), 1095–1114. https://doi.org/10.1080/09537325.2011.621308
Diaz‐Foncea, M., & Marcuello, C. (2013). Entrepreneurs and the context of cooperative
organizations: A definition of cooperative entrepreneur. Canadian Journal of Administrative
Sciences / Revue Canadienne des Sciences de l’Administration, 30(4), 238–251.
https://doi.org/10.1002/cjas.1267
Drucker, P. F. (1985). Innovation and Entrepreneurship: Practice and Principles. New York: Harper & Row.
Ekonomifakta. (u.å.). Värmdö. Ekonomifakta. Hämtad 2020-03-27 från:
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Stockholms- lan/Varmdo/
Geels, F. W. (2002). Technological transitions as evolutionary reconfiguration processes: A multi- level perspective and a case-study. Research Policy, 31(8–9), 1257–1274.
https://doi.org/10.1016/S0048-7333(02)00062-8
Geels, F. W. (2004). From sectoral systems of innovation to socio-technical systems: Insights about dynamics and change from sociology and institutional theory. Research Policy, 33(6), 897–920. https://doi.org/10.1016/j.respol.2004.01.015
Geels, F. W. (2005a). Processes and patterns in transitions and system innovations: Refining the co-evolutionary multi-level perspective. Technological Forecasting and Social Change, 72(6), 681–696. https://doi.org/10.1016/j.techfore.2004.08.014
Geels, F. W. (2005b). The dynamics of transitions in socio-technical systems: A multi-level analysis of the transition pathway from horse-drawn carriages to automobiles (1860- 1930). Technology Analysis & Strategic Management, 17(4), 445–476.
https://doi.org/10.1080/09537320500357319
Geels, F. W. (2010). Ontologies, socio-technical transitions (to sustainability), and the multi-level perspective. Research Policy, 39(4), 495–510. https://doi.org/10.1016/j.respol.2010.01.022 Geels, F. W. (2011). The multi-level perspective on sustainability transitions: Responses to seven
criticisms. Environmental Innovation and Societal Transitions, 1(1), 24–40. https://doi.org/10.1016/j.eist.2011.02.002
Geels, F. W., Kern, F., Fuchs, G., Hinderer, N., Kungl, G., Mylan, J., Neukirch, M., & Wassermann, S. (2016). The enactment of socio-technical transition pathways: A
reformulated typology and a comparative multi-level analysis of the German and UK low- carbon electricity transitions (1990–2014). Research Policy, 45(4), 896–913.
https://doi.org/10.1016/j.respol.2016.01.015
Geels, F. W., & Schot, J. (2007). Typology of sociotechnical transition pathways. Research Policy,
36(3), 399–417. https://doi.org/10.1016/j.respol.2007.01.003
Genus, A., & Coles, A.-M. (2008). Rethinking the multi-level perspective of technological transitions. Research Policy, 37(9), 1436–1445.
https://doi.org/10.1016/j.respol.2008.05.006
Green, B. N., Johnson, C. D., & Adams, A. (2006). Writing narrative literature reviews for peer- reviewed journals: Secrets of the trade. Journal of Chiropractic Medicine, 5(3), 101–117. https://doi.org/10.1016/S0899-3467(07)60142-6
Grönvall, A. (2018). Vägar till hållbara vattentjänster [SOU 2018:34]. Stockholm: Elanders Sverige AB.
H. Driel, V., & Schot, J. W. (2005). Radical innovation as a multilevel process: Introducing floating grain elevators in the port of Rotterdam. Technology and Culture, 46(1), 51–76. Havs- och vattenmyndigheten. (2013). Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar.
Hämtad 2020-02-04 från: https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--
kontakt/publikationer/publikationer/2013-09-13-styrmedel-for-en-hallbar-atgardstakt- av-sma-avloppsanlaggningar.html
Hoffman, J. (2013). Theorizing power in transition studies: The role of creativity and novel practices in structural change. Policy Sciences; Dordrecht, 46(3), 257–275.
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s11077-013-9173-2
Hoffmann, S., Feldmann, U., Bach, P. M., Binz, C., Farrelly, M., Frantzeskaki, N., Hiessl, H., Inauen, J., Larsen, T. A., Lienert, J., Londong, J., Lüthi, C., Maurer, M., Mitchell, C., Morgenroth, E., Nelson, K. L., Scholten, L., Truffer, B., & Udert, K. M. (2020). A
Research Agenda for the Future of Urban Water Management: Exploring the Potential of Nongrid, Small-Grid, and Hybrid Solutions. Environmental Science & Technology, 54(9), 5312–5322. https://doi.org/10.1021/acs.est.9b05222
Hollnagel, E. (2012). Coping with complexity: Past, present and future. Cognition, Technology &
Work, 14(3), 199–205. https://doi.org/10.1007/s10111-011-0202-7
Hughes, T. P. (1983). Networks of Power: Electrification in Western Society, 1880-1930. Baltimore: Johns Hopkins University Press.
Hughes, T. P. (1987). The evolution of large technological systems. The Social Construction of
Technological Systems. New Directions in the Sociology and History of Technology, edited by W. E.
Bijker, T. P. Hughes & T. Pinch. Cambridge, Massachusetts & London, England: MIT Press, 51-82.
Kemp, R. P. M., Kemp, R. P. M., Rip, A., & Schot, J. (2001). Constructing Transition Paths Through the Management of Niches. Path Dependence and Creation, edited by R. Garud & P. Karnoe. Mahwa (N.J.) London: Lawrence Erlbaum, 269-299.
Kern, F. (2012). Using the multi-level perspective on socio-technical transitions to assess innovation policy. Technological Forecasting and Social Change, 79(2), 298–310.
Krozer, Y., Hophmayer-Tokich, S., van Meerendonk, H., Tijsma, S., & Vos, E. (2010). Innovations in the water chain – experiences in The Netherlands. Journal of Cleaner
Production, 18(5), 439–446. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2009.11.013
KTH Royal Institute of Technology. (2020, april 17). SEQWENS. WaterCentre@KTH. Hämtad 2020-05-06 från: https://www.kth.se/water/research/decentralised/projects/seqwens- 1.878281
Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, SFS (1973:1150). Hämtad 2020-04-01 från: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst
Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, SFS (2006:412). Hämtad 2020-02-05 från: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst
Lag (2016:1145) om offentlig upphandling, SFS (2016:1145). Hämtad 2020-03-27 från: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst
Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, SFS (2018:218). Hämtad 2020-05-08 från: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst
Langert, D. (2019, juni 7). Låga grundvattennivåer i hela länet. SVT Nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/laga-grundvattennivaer-i-hela-lanet Lantmäteriet. (u.å.-a). Driva en samfällighetsförening. Lantmateriet.se. Hämtad 2020-04-01 från:
https://www.lantmateriet.se
Lantmäteriet. (u.å.-b). Samfälligheter. Lantmateriet.se. Hämtad 2020-04-01 från: https://www.lantmateriet.se
Lawhon, M., & Murphy, J. T. (2012). Socio-technical regimes and sustainability transitions: Insights from political ecology. Progress in Human Geography; London, 36(3), 354–378. http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0309132511427960
Leveby Andersson, I. (2017, mars 31). Värmdö förbjuder slöseri med dricksvatten. mitti.se. https://mitti.se/nyheter/forbjuder-sloseri-dricksvatten/
MacKenzie, D. (1987). Missile Accuracy: A Case Study in the Social Processes of Technological Change. The Social Construction of Technological Systems. New Directions in the Sociology and
History of Technology, edited by W. E. Bijker, T. P. Hughes & T. Pinch. Cambridge,
Massachusetts & London, England: MIT Press, 195-222.
Marsili, O. (2002). Technological regimes and sources of entrepreneurship. Small Business
Economics; Dordrecht, 19(3), 217.
Miles, M. B., & Huberman, A. M. (1994). Qualitative Data Analysis: An Expanded Sourcebook /
Matthew B. Miles, A. Michael Huberman (2nd ed.). Thousand Oaks: SAGE Publications.
Miljöbalk (1998:808), SFS (1998:808). Hämtad 2020-02-04 från: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst Mooney, M. (1985). Innovation and entrepreneurship: Practices and principles, by Peter F.
Drucker. New York: Harper & Row. National Productivity Review, 5(1), 84–85. https://doi.org/10.1002/npr.4040050112
Naderifar, M., Goli, H., & Ghaljaie, F. (2017). Snowball Sampling: A Purposeful Method of Sampling in Qualitative Research. Strides in Development of Medical Education, 14(3). https://doi.org/10.5812/sdme.67670
Nordenswan, G. (2019, oktober 3). Avgifter. Svenskt Vatten. Hämtad 2020-02-05 från:
https://www.svensktvatten.se/vattentjanster/juridik/vattentjanster-regler-fragor-och- praxis/avgifter/
Olshammar, M., Ek, M., Rosenquist, L., Ejhed, H., Sidvall, A., & Svanström, S. (2015).
Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avloppsanläggningar (Rapport Nr 166 2015).
SMED, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut.
Palmer, M. (1971). The Application of Psychological Testing to Entrepreneurial Potential:
California Management Review, 13(3), 32–38. https://doi.org/10.2307/41164291
Panetti, E., Parmentola, A., Wallis, S. E., & Ferretti, M. (2018). What drives technology transitions? An integration of different approaches within transition studies. Technology
Analysis & Strategic Management; Abingdon, 30(9), 993–1014.
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1080/09537325.2018.1433295
Reed, M. S., Graves, A., Dandy, N., Posthumus, H., Hubacek, K., Morris, J., Prell, C., Quinn, C. H., & Stringer, L. C. (2009). Who’s in and why? A typology of stakeholder analysis methods for natural resource management. Journal of Environmental Management, 90(5), 1933–1949. https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2009.01.001
Rip, A., Kemp, R. P. M., & Kemp, R. (1998). Technological change. Human choice and climate
change. Vol. II, Resources and Technology, edited by S. Rayner & E.L. Malone. Columbus,
Ohio, USA: Battelle Press, 327-399.
Roep, D., Van Der Ploeg, J. D., & Wiskerke, J. S. C. (2003). Managing technical-institutional design processes: Some strategic lessons from environmental co-operatives in the Netherlands. NJAS - Wageningen Journal of Life Sciences, 51(1–2), 195–217.
https://doi.org/10.1016/S1573-5214(03)80033-7
Schot, J., & Geels, F. W. (2008). Strategic niche management and sustainable innovation journeys: Theory, findings, research agenda, and policy. Technology Analysis & Strategic
Management, 20(5), 537–554. https://doi.org/10.1080/09537320802292651
Schumpeter, J. A. (1936). The Theory of Economic Development. Cambridge: Harvard University Press. Shelton, L. M., & Minniti, M. (2018). Enhancing product market access: Minority
entrepreneurship, status leveraging, and preferential procurement programs. Small Business
Economics; Dordrecht, 50(3), 481–498. http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s11187-
017-9881-7
Shepherd, D. A., Williams, T. A., & Patzelt, H. (2014). Thinking About Entrepreneurial Decision Making: Review and Research Agenda. Journal of Management, 41(1), 11–46.
https://doi.org/10.1177/0149206314541153
Smith, A., Voß, J.-P., & Grin, J. (2010). Innovation studies and sustainability transitions: The allure of the multi-level perspective and its challenges. Research Policy, 39(4), 435–448. https://doi.org/10.1016/j.respol.2010.01.023
Snyder, H. (2019). Literature review as a research methodology: An overview and guidelines.
Journal of Business Research, 104, 333–339. https://doi.org/10.1016/j.jbusres.2019.07.039
Sovacool, B. K., Lovell, K., & Ting, M. B. (2018). Reconfiguration, Contestation, and Decline: Conceptualizing Mature Large Technical Systems. Science, Technology, & Human Values. https://doi.org/10.1177/0162243918768074
Svenskt Vatten. (2016, december 20). VA-organisationen. Svenskt Vatten. Hämtad 2020-02-13 från: https://www.svensktvatten.se/vattentjanster/organisation-och-juridik/va- organisationen/
Svenskt Vatten. (2017b, oktober 18). Anläggningsavgifter. Svenskt Vatten. Hämtad 2020-03-27 från: https://www.svensktvatten.se/va-chefens-verktygslada/ekonomi--taxa/va-
taxa/anlaggningsavgifter/
Tongur, S., & Engwall, M. (2014). The business model dilemma of technology shifts. Technovation,
34(9), 525–535. https://doi.org/10.1016/j.technovation.2014.02.006
Tongur, S., & Engwall, M. (2017). Exploring window of opportunity dynamics in infrastructure transformation. Environmental Innovation and Societal Transitions, 25, 82–93.
https://doi.org/10.1016/j.eist.2016.12.003
Trist, E. L., & Bamforth, K. W. (1951). Some Social and Psychological Consequences of the Longwall Method of Coal-Getting: An Examination of the Psychological Situation and Defences of a Work Group in Relation to the Social Structure and Technological Content of the Work System. Human Relations, 4(1), 3–38.
https://doi.org/10.1177/001872675100400101
Trist, E. L., Higgin, G. W., Murray, H., & Pollock, A. B. (1963). Organizational Choice. London: Tavistock.
United Nations. (u.å.). Sustainable Development Goals. Hämtad 2020-04-20 från: https://sustainabledevelopment.un.org/?menu=1300
Unruh, G. C. (2000). Understanding carbon lock-in. Energy Policy, 28(12), 817–830. https://doi.org/10.1016/S0301-4215(00)00070-7
Vetenskapsrådet. (2019, december 11). Etik i forskningen. Hämtad 2020-05-09 från: https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html
Värmdö kommun. (u.å.-a). Enskilt dricksvatten. Hämtad 2020-01-29 från:
https://www.varmdo.se/byggabomiljo/vattenochavlopp/enskiltdricksvatten.4.1a82111d 16e6c321a3692f45.html
Värmdö kommun. (u.å.-b). Om Värmdö. Hämtad 2020-01-28 från: https://www.varmdo.se Värmdö kommun. (2014a). VA-plan (Rapport Nr 14KS/0083). Värmdö kommun.
Värmdö kommun. (2014b). VA-översikt (Rapport Nr 14KS/0083). Värmdö kommun. Yin, R. K. (2014). Case study research: Design and methods (5. ed.). London: SAGE Publications. Zhang, M. Y. (2016). Meso-level factors in technological transitions: The development of TD-
SCDMA in China. Research Policy, 45(2), 546–559. https://doi.org/10.1016/j.respol.2015.11.006
Bilaga 1: Intervjuguide
Namn: Datum: Kod: Åtaganden: Företag/Myndighet: Titel/Position:a. Vad har din och […] roll varit i Aspviksprojektet?
b. Vad är din/[…] generella uppfattning om hur Aspviksprojektet gått? c. Har du/[…] upplevt problem med samverkan under andra projekt? d. Hur var kommunikationen med initiativtagaren till Aspviksprojektet?
e. Hur har samarbetet med kommunen fungerat jämfört samarbetet med initiativtagaren? f. Har du/[…] gjort liknande projekt mot en privat aktör tidigare? Om ja, hur har det
fungerat?
g. När kommunen är beställare och huvudman: vad är din/[…] uppfattning om hur samverkan fungerar?
h. Hur ser prisbilden ut och kostnader/kostnadstäckning?
i. Tror du/[…] att det hade blivit billigare för den enskilde boende/fastighetsägaren om projektet genomförts av kommunen som huvudman?
j. Skulle […] kunna satsa på liknande projekt i framtiden? Finns det några affärsmöjligheter? k. Tycker du/[…] att branschen behöver förändras på något sätt?
l. Om initiativtagaren tas ur bilden (flyttar i framtiden eller dylikt), hur skulle situationen förändrats?
m. Hur har de boendens/fastighetsägarens inställning varit till Aspviksprojektet? n. Hur har dialogen varit med de boenden/fastighetsägare i området?
o. Har ni upplevt att det varit svårt att få kommunen att bygga ut till mer svåråtkomliga skärgårdsmiljöer och områden som inte är anslutna till det kommunala VA-nätet?