Estetiska lärprocesser

Begreppet estetiska lärprocesser har utvecklats som ett samlingsbegrepp för samtalet om och forskning kring estetikens betydelse för lärandet.299 Begreppet syftar på det lärande som sker när individen själv skapar eller när hen erfar och tillägnar sig olika konstverk.300 _{Lärandet ses således som en} process vilket innebär att kunskapen som tillägnas inte har en på förhand bestämd form eller innehåll. Lärandet blir snarare en öppen rörelse där den lärande interagerar med och genom konsten på olika sätt. För att ytterligare fördjupa förståelsen av detta skiljer forskningen mellan lärande i konst och lärande genom konst.301 _{Lärande i konst omfattar estetisk undervisning i} musik, drama, bildkonst och så vidare medan lärande genom konst innebär att konsten blir en pedagogisk resurs i andra ämnen än de estetiska. Båda dessa kunskapsprocesser är integrerade i den estetiska lärprocessen.302

Överfört till pedagogiskt arbete med historisk spelfilm kan således olika kunskapsprocesser urskiljas. En första kunskapsprocess är lärande om själva artefakten ”historisk spelfilm”. Här ryms både praktiskt filmarbete och teoretisk kunskap om filmmediet och filmproduktion. Den teoretiska kunskapen handlar om att utveckla en förståelse för och kunskap om själva artefakten historisk spelfilm. Detta behövs så att eleverna tränar sin förståelse för hur historien konstrueras av filmskaparna med hjälp av filmiskt berättarspråk. En andra kunskapsprocess är lärande genom den historiska spelfilmen, där eleverna tar del av en fiktionell gestaltning av det förflutna och där filmen fungerar som en resurs för att exempelvis lyfta frågor om historiebruk och kulturellt minne. Även i denna kunskapsprocess kan man

298 Louise M. Rosenblatt, The Reader, the Text, the Poem: The Transactional Theory of the Literary Work (Carbondale: Southern Illinois University Press, 1994), 11.

299 Se t ex: Marie-Louise Hansson Stenhammar, En avestetiserad skol- och lärandekultur: En studie om lärprocessers estetiska dimensioner, Avhandling för doktorsexamen (Göteborg: Göteborgs universitet, 2015); Tarja Häikiö, ”Estetik och kognition: Om ett vidgat estetikbegrepp och skolans kulturuppdrag”, KRUT 131, nr 3 (2008); Burman, Konst och lärande; Blom och Viklund, Film för lust och lärande; Monica Lindgren, Att skapa ordning för det estetiska i skolan: Diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare, Avhandling för doktorsexamen (Göteborg: Göteborgs universitet, 2006).

300 Burman, Konst och lärande, 8–9.

301 Anne Bamford, The Wow Factor. Global Research Compendium on the Impact of the Arts in Education (Münster: Waxmann, 2006).

302 Jfr Miranda Jefferson, Film learning as aesthetic experience: Dwelling in the house of possibility, Avhandling för doktorsexamen (Sidney: University of Sydney, 2011).

tänka sig att elever genom att producera egen historisk spelfilm tillägnar sig historisk kunskap. Denna studie utgår från båda processerna, men enbart utifrån ett receptionsperspektiv. Eleverna i studien har inte producerat egna filmer.

För att kunna utforska det estetiska lärande som uppstår i mötet med historisk spelfilm är det viktigt att identifiera spelfilmens unika estetiska kvaliteter. Men innan det görs behövs en förståelse för hur spelfilmen förhåller sig till begreppet konst. Spelfilmen kan ju ses som ett uttryck för konstnärligt skapande och därmed betraktas som en konstnärlig produkt.303

Idéhistorikern Anders Burman har skrivit om konstbegreppet i relation till estetiskt lärande. Han pekar på fyra olika register som ringar in vad konst kan vara. Det handlar om ett mimetiskt, ett kunskapsteoretiskt, ett antropologiskt och ett vidgat register.304 _{Det är framför allt de två första registren som är} relevanta för att förstå spelfilmen som konstform ur ett receptionsperspektiv. Det mimetiska registret ringar in konst som avbildande verkligheten. Konsten blir då ett sätt för människan att spegla och synliggöra sin eller andras levda verkligheter och ta del av andra människors erfarenheter. Detta kan ske genom berättande konstformer.

Även den historiska romanen kan användas för en historieundervisning där eleverna genom den historiska fiktionen stimuleras att själva ta plats och utveckla sitt historiemedvetande.305 _{Monika Vinterek, professor i pedagogiskt} arbete, beskriver hur den historiska romanen kan sägas spegla de livsvärldar som människor i det förflutna levt och verkat i; det hon benämner historiska livsvärldar. Kunskap om den historiska världen kan enligt Vinterek nås genom exempelvis läroböcker medan kunskap om människors historiska livsvärld kan nås genom berättelser med fiktiva inslag. Det är ju omöjligt att möta det förflutnas människor här och nu eftersom tid och rum skiljer oss åt.306 Däremot kan kunskap om den historiska livsvärlden nås om den skildras i fiktionella historiska berättelser. Konstens avbildande och mimetiska funktion har således stor relevans när spelfilmen studeras som en del i elevers estetiska lärprocesser i relation till historiedidaktiska utgångspunkter.

Men det estetiska lärandet handlar inte enbart om att ge elever tillträde till upplevelser av ett avbildat visualiserat förflutet. Spelfilmen är dessutom en sensitiv konstform och upplevelsen av denna innebär ett lärande som ”utgår

303 Ibland görs en distinktion mellan konstfilm och populärkulturell spelfilm, se Anderson, Technologies of history; Bordwell, Narration in the Fiction Film; Marc Ferro, ”Film as an Agent, Product and Source of History”, Journal of Contemporary History 18, nr 3 (1983): 357–64 Denna distinktion är inte relevant för avhandlingen. För en diskussion om film som unikt medium och unik konstart se Carroll, Engaging the Moving Image; För en kommentar om spelfilmen som kommersiell produkt se Bordwell, Thompson, och Smith, Film Art, 3–4.

304 Burman, Konst och lärande, 13. 305 Sødring Jensen, Historie og fiktion, 82.

306 Monika Vinterek, ”Fakta och fiktion i historieundervisningen”, Tidskrift för lärarutbildning och forskning 7, nr 4 (2000): 23.

från och sitter i kroppen.”307 _{Genom att betrakta film som en konstform blir} det samtidigt möjligt att identifiera ett annat slags lärande. Detta kan kopplas till det som Burman beskriver som ett kunskapsteoretiskt register.308 Kunskapsprocesser är inte enbart kognitiva utan de är sammankopplade med människors upplevelser, med det sinnliga och emotionella. Detta tolkar jag som att individens medvetande är medierat genom kroppsligt erfarande.309 _Vi känner och förstår oss själva genom hur vi kroppsligen erfar omvärlden. Vårt meningsskapande genom film är en kroppslig process likaväl som en tankemässig.

Det är inte bara våra kroppar som medierar våra erfarenheter, utan de är också medierade genom olika tekniker och i relation till historiska och kulturella system.310 _{Här kan en koppling göras till Rüsen och till hur han ser} historiekulturen som det system som både formar och låter sig formas av vår samtida relation till det förflutna. Således är det angeläget att fördjupa förståelsen för hur filmskapares representationer av det förflutna i en viss tid, med en viss teknik och estetik, har betydelse för vilka reaktioner som väcks till liv i åskådaren och för dennes meningsskapande.311