Letters from Iwo Jima (2006)

Filmen Letters from Iwo Jima bygger på verkliga händelser under andra världskriget. Den japanska ön Iwo Jima erövrades av amerikanerna under krigets sista år och händelsen har skildrats i två filmer av Clint Eastwood:

167 Louise Lagerström, ”Filmhandledning München” (Svenska Filminstitutet, Stockholm, u.å.). 168 Steven Spielberg, München. DVD-versionen (DreamWorks Home Entertainment, 2006).

Flags of our Fathers utifrån ett amerikanskt perspektiv och Letters from Iwo Jima utifrån ett japanskt perspektiv. Letters from Iwo Jima baseras på texterna Picture Letters from the Commander in Chief av Tadamichi Kuribayashi och So Sad to Fall in Battle: An Account of War Based on General Tadamichi Kuribayashi's Letters from Iwo Jima av Kumiko Kakehashi.169 _{Kuribayashi porträtteras som en av huvudpersonerna i filmen.}

Filmen är svartvit med en svag ton av färg. I fokus står menige Saigo och överste Kuribayashi. Genom filmen lär åskådaren känna de båda genom att händelserna på Iwo Jima flätas samman med tillbakablickar i deras liv. Att de läser högt ur brev de skriver och får ger också en känsla av närhet. De skildras som hela människor och filmen visar hur ett krig påverkar dem, inte bara som delar av en armé utan som människor. Filmskaparen visar också på olikheter i den japanska och den amerikanska kulturen. Japanerna har föreställningar om amerikanerna som odisciplinerade och känslostyrda. Den japanska kulturen framställs som mycket hierarkisk där heder och ära har framträdande betydelse, även om denna syn också utmanas av Saigo.

Filmen kan ses som ett försök att avmytologisera kriget som företeelse.170 Iwo Jima hör till de krigsfilmer som i grunden är anti-krigsfilmer och som föregåtts av bland andra Apcalypse Now (1979) av Francis Ford Coppola. Intressant är att också se Iwo Jima som en sorts ’cross culture’ film.171 _Den har haft publiksuccé både i USA och Japan och den används i historieundervisningen i Sverige. Den är filmad ur japanskt perspektiv i Japan med japanska skådespelare men med en amerikansk regissör som inte kan japanska. Clint Eastwood har velat utmana en dominerande bild av andra världskriget i väst genom att skildra japanerna som subjekt. Eastwood säger: ”I think it’s time in history for this story or this battle to be told from the Japanese point of view.” 172

Letters from Iwo Jima är en okonventionell krigsfilm som vill visa krig som företeelse ur ett annorlunda perspektiv, dels genom att humanisera sol- daterna, dels genom att avmytologisera kriget. Filmen blandar den klassiska dramaturgin med episkt berättande.

Sammanfattande kommentar till filmerna

Filmerna i studien är till övervägande delen producerade i USA. Undantagen är Ådalen 31 som är en svensk film och Hotel Rwanda som är ett samarbete mellan flera länder och vars regissör är från Nordirland. Alla filmer har manliga karaktärer som huvudpersoner, med visst undantag för Titanic där

169 Bert Cardullo, ”Why We Fight, or Men, War, the Movies, and Metaphor”, Midwest Quarterly 52, nr 3 (2011): 252.

170 Ibid., 251.

171 Astrid Erll, ”Travelling Memory”, Parallax 17, nr 4 (2011): 4–18.

172 Eastwood, Clint. I Pacific War Revisited: "Letters from Iwo Jima" - Interview & Award Ceremony. Publicerad 10 juni 2010. Åkomst 2 februari 2017. https://www.youtube.com/watch?v=ftdUyz_q_CU

Rose har en mer framträdande roll än Jack. Det går inte att dra några slutsatser om huruvida detta är ett representativt filmmaterial i svensk historieundervisning men det är ändå värt att fundera över att det i just denna studie ser ut som det gör.173

Intressant är också att de aktuella filmerna har relativt stor spännvidd inom begreppet historisk spelfilm. Vredens druvor bygger på ett litterärt verk men som anspelar på faktiska händelser. Titanic kombinerar en verklig händelse med en fiktiv berättelse. Vredens druvor är producerad i sin samtid under depressionen och kan betraktas som historisk spelfilm utifrån att denna samtid nu är historia. Ådalen 31 och Vredens druvor har kollektiv som framträdande gestalter medan exempelvis Hotel Rwanda, Schindler’s List och München har starkare fokus på individens roll. Läraren på Gymnasieskola 1 använder helt fiktiva filmberättelser och verklighetsbaserade filmberättelser på liknande sätt. De ryms dock inom ett projekt där syftet är att jämföra filmerna med den historiska verkligheten.

Gemensamt för de aktuella filmerna är att de skildrar och belyser olika perspektiv utifrån exempelvis klass, kön, sexualitet och etnicitet. De lyfter därigenom in viktiga och också komplexa frågor i undervisningen. Vidare skildrar alla filmerna våldsamma och traumatiska delar av vårt förflutna. De behandlar förtryck och orättvisor och de belyser olika maktperspektiv. Den moraliska aspekt som Rosenstone beskriver som kännetecknande för historisk spelfilm finns i alla de aktuella filmerna och det finns anledning att återkomma till detta i resultatkapitlen.

3.6 Analys

Analysen av det empiriska materialet baseras dels på organisationsvetarna Mats Alvessons och Dan Kärremans syn på hur dialektiken mellan teori och empiri kan generera nya teoretiska insikter,174 _{dels på sociologen Aksel Tjoras} stegvis deduktiv-induktiv metod (SDI).175 _{I detta avsnitt förklarar jag hur de} båda inspirationskällorna använts i bearbetning och analys av det empiriska materialet. Men för att förstå analysmetoden i föreliggande avhandling är det viktigt att först sätta den i relation till analysmetoden i licentiatavhandlingen.

Som framgått tidigare bygger mina båda studier på samma empiriska material, med vissa undantag, men som bearbetats på olika sätt. Syftet med licentiatavhandlingen var att beskriva och tolka tankar och känslor som gymnasieelever uttrycker om historisk spelfilm i historieundervisningen. Den fenomenologiska ansatsen hade genomslag i tolkning och förståelse av det

173 I Hultkrantz studie om lärares syn på film som pedagogiskt hjälpmedel förekommer tre av de här aktuella filmerna - Hotel Rwanda, Schindler’s List och Letters from Iwo Jima. Se: Hultkrantz, Playtime!, 71. 174 Mats Alvesson och Dan Kärreman, Qualitative Research and Theory Development: Mystery as Method (London: SAGE Publications Ltd., 2011).

175 Aksel Tjora, Från nyfikenhet till systematisk kunskap: kvalitativ forskning i praktiken (Lund: Studentlitteratur, 2012), 137.

empiriska materialet och metoden var till övervägande del deskriptiv. Det var elevernas erfarande genom elevintervjuerna som var studiens fokus. I före- liggande doktorsavhandling är syftet teoriutvecklande, vilket har inneburit att analysmetoden anpassats efter det. Det empiriska materialet som analyserats har utökats till att omfatta även lärarintervjuer, elevredovisningar och spel- filmernas narration. Det har varit av värde att gå vidare utifrån de kunskaps- anspråk som kunde göras genom licentiatavhandlingens metodologiska utgångspunkter för att genom ett annat förhållningssätt till det empiriska materialet ge svar på de nya forskningsfrågorna.

I analysen har jag varit öppen för såväl mönster som spänningar och ej för- väntade upptäckter i bearbetningen av det empiriska materialet. Dessa mönster och upptäckter har tillsammans med de valda teorierna använts för att utveckla en teoretisk förståelse av historiefilmslitteracitet. Framför allt intervjuerna men även elevredovisningarna har fungerat som kritiska dialog- partners till de valda teorierna, utifrån Alvesson och Kärreman. Det betyder att kunskapsanspråken inte baseras i det empiriska materialet utan i dialogen mellan materialet och existerande teorier.176

Med inspiration från Alvesson och Kärreman har jag alltså växlat mellan att söka mönster i det empiriska materialet och att upptäcka brott, motsägelser och spänningar. Alvesson och Kärreman menar att det är i dialektiken mellan mönster och motsägelser som nya insikter kan göras. De menar också att genom att hitta brott och avvikelser i det empiriska materialet kan forskaren använda dessa för kreativt och nytt tänkande. Ett exempel på hur Alvesson och Kärreman varit användbara handlar om att få syn på var och hur det skaver mellan elevernas erfarande av spelfilmens narration och deras tankar om det förflutna. Jag har även vänt mig till olika forskningsfält för att kunna ställa det empiriska materialet i olika ljus. Genom att låta materialet samspela med både historiedidaktisk och filmteoretisk forskning liksom teorier om estetiskt lärande har jag försökt att uppnå en form av teoretisk triangulering av det empiriska materialet.177 _{Två exempel på detta är hur jag låter} litteraturvetaren Louise M. Rosenblatts transaktionsteori samverka med Rüsens teori om historiskt meningsskapande i relation till elevernas berättelser eller hur Barton och Levstiks beskrivning av historisk empati som perspektivtagande och ’empathy as caring’ samverkar med Plantingas definition av sval respektive het kognition för att synliggöra elevernas emotionella erfarande av de aktuella spelfilmerna.178

Tjoras stegvis deduktiv-induktiv metod (SDI) har också använts för att förhålla teori och empiri till varandra. Metoden innebär att jag arbetat både

176 Alvesson och Kärreman, Qualitative Research and Theory Development: Mystery as Method, 12ff; Alvesson, Intervjuer.

177 Alvesson och Kärreman, Qualitative Research and Theory Development: Mystery as Method. 178 Barton och Levstik, Teaching history for the common good; Carl Plantinga, ”Moving Pictures”, The Forum, 21 november 2016, Carl Plantinga. http://blogs.lse.ac.uk/theforum/moving-pictures/.

med analys av det empiriska materialet och med återkopplingar till och analyser genom de teorier som presenteras i avhandlingens teoretiska sammanhang. Analysarbetet kan beskrivas i olika faser. Den första fasen var en empirinära etikettering i studiens intervjumaterial, det vill säga transkriberingarna och även till viss del återlyssning av ljudfilerna. Jag väljer att kalla detta för etikettering istället för kodning eftersom kodning utifrån SDI handlar om att namnge de delar av empirin som kodas med namn som bara kan genereras från empirin och inte i förväg.179 _{En del av namnen på de} utvalda delarna av empirin som jag valt kan inte sägas vara så empirinära att de endast kan härledas till just denna specifika empiri, utan de är mer generella. Därför är det lämpligare att se dem som etiketter och inte koder.

I denna fas av etikettering använde jag mig av ett dataprogram för kvalitativ analys, ATLAS.ti. Det innebär att jag la in alla transkriberingar i programmet och att jag använde verktyget kodning för att göra den empirinära etiketteringen. Den gjordes utifrån forskningsfrågorna och fokus fanns på utsagor som var relaterade till dessa. Denna fas renderade i 43 olika etiketter för Gymnasieskola 1 och 32 stycken för Gymnasieskola 2. Att antalet skiljer sig åt beror dels på materialet i sig, dels på att jag analyserade först materialet från Gymnasieskola 1 och utifrån detta valde att ändra något på namn- givningen av etiketterna.

Flera av etiketterna är närliggande och överlappande. Exempel på detta är etiketterna ’Filmen och verkligheten "som det var"’ och ’Filmens berättar- språk’. Den första etiketten användes när eleverna ger uttryck för att filmen skildrar det förflutna så ”som det var”. Detta kan inbegripa både historiska fakta och mer allmänmänsklig kunskap om det förflutna. Den andra etiketten använde jag när det framgick i utsagorna att filmens sätt att berätta om historien, alltså hur filmen är gjord, berörde eleverna på något sätt både kognitivt och emotionellt. Flera utsagor kunde få flera etiketter. Ett exempel på det är Martins utsaga: ”Man får ju bättre förståelse när man kan se vad som hände faktiskt” som fick båda de nämnda etiketterna. Efter denna första och grova sortering var nästa steg att gå djupare in på de delar av det empiriska materialet som svarar mot forskningsfrågorna. Här blev det aktuellt att även studera det övriga empiriska materialet.

Analysen av lärarintervjuerna, som också gjordes med hjälp av ATLAS.ti, utgick från följande punkter:

• Hur motiverar lärarna sin användning av historisk spelfilm i undervisningen?

• Verkar lärarnas intentioner med filmanvändandet ha betydelse för elevernas erfarande av filmerna och därigenom förståelse av historien? I så fall, hur? • Spänningar i lärarnas utsagor

179 Tjora, Från nyfikenhet till systematisk kunskap, 146.

• Mina spontana iakttagelser och reflektioner

Lärarnas utsagor kategoriserades därefter utifrån hur de gav uttryck för vad, hur och varför de använde spelfilm i undervisningen. Exempel på kategorier är ’Perspektivtagande och empati’, ’Källor och källkritik’ samt ’Visualisera det förflutna’.

Elevernas redovisningar slutligen har analyserats med fokus på deras innehåll. Utifrån de filmade muntliga redovisningarna från Gymnasieskola 1 gjorde jag innehållssammanfattningar som jag använde tillsammans med övrigt material. Dessa sammanfattningar har fungerat som mitt minnesstöd för redovisningarnas innehåll. Jag har återvänt till inspelningarna när jag be- hövt analysera någon del mer specifikt. Elevartiklarna om ondska analyserades utifrån en innehållsanalys där det centrala var att studera vad eleverna valt att ta upp i sina texter och hur de förhåller sig till de olika scener ur filmen Schindler’s List som de berättar om i artiklarna. I analysen finns alltså två något olika elevnarrativ, dels intervjutranskriberingarna, dels elevernas redovisningar. De olika narrativen har tillkommit genom olika förutsättningar och de har olika former vilket påverkar deras innehåll. Detta har betydelse för hur de tolkas och förstås.

Spelfilmerna är också del av det empiriska materialet. De har analyserats i relation till hur eleverna berättat om dem i intervjuerna och i sina redovisningar. Filmscener som eleverna berört i sina utsagor har analyserats med hjälp av narrationsteori, det vill säga med hjälp av begreppen sujet, fabula och stil. De har även analyserats som historiekulturella artefakter vilket betyder att jag diskuterar filmernas sätt att ge mening till historien i en samtidskontext.

Ytterligare en fas i analysarbetet har varit att parallellt med analysen av det empiriska materialet använda olika teorier för tolkning och förståelse av det empiriska materialet i relation till studiens syfte och forskningsfrågor. Denna ’vandring’ mellan empiri och teori har tjänat syftet att generera kunskap om hur begreppet historiefilmslitteracitet kan utvecklas teoretiskt för att bidra till en ökad förståelse för den historiska spelfilmen som didaktisk resurs för historieförståelse. Jag har som sagt inspirerats av Alvessons och Kärremans beskrivning av empiriskt intervjumaterial som kritisk dialogpartner.180 _{Jag är} medveten om att mitt empiriska material är litet och att det i sig inte kan leda till några mer omfattande empiriskt genererade generaliseringar om den historiska spelfilmen som didaktisk resurs. Däremot kan elev- och lärarröster vara en central beståndsdel i arbetet med ”idéer, begrepp och teorier som går utöver vad som är möjligt att underbygga empiriskt.”181 _{På så sätt blir} föreliggande avhandlings kombination av empiri och teori i analys och

180 Alvesson och Kärreman, Qualitative Research and Theory Development: Mystery as Method, 12; Alvesson, Intervjuer, 80.

tolkning ett bidrag till teoretisk generalisering beträffande begreppet historiefilmslitteracitet.182