Kritiska perspektiv på historiefilmslitteracitet Kritiska perspektiv inom historiedisciplinen kan kopplas till historisk metod

och till en förnuftsbaserad forskning med anspråk på giltighet i forskningens utsagor om det förflutna. I ämnesplanen för historia på gymnasiet återfinns det kritiska perspektivet i skrivningar om källkritik och i följande kunskaps- mål står det att eleverna ska utveckla ”förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.”611 _{Detta kritiska perspektiv synliggörs i Rüsens}

609 Retz, ”A Moderate Hermeneutical Approach to Empathy in History Education”, 224.

610 Blake, ”Historical Empathy: A Response to Foster and Yeager”, 27; Retz, ”A Moderate Hermeneutical Approach to Empathy in History Education”.

matris för historiskt tänkande och utgörs av den övre delen. Där placerar Rüsen tolkningssynpunkter som består av teorier, perspektiv och kategorier, metoder som består av regler för empirisk forskning samt framställnings- former för historia.612

Genom att arbeta utifrån kritisk metod är ambitionen att historieveten- skapen ska kunna göra anspråk på att historiska framställningar äger giltighet i vår förståelse av historien och att de är tillförlitliga. Att då hävda ett användande av spelfilm i historieundervisningen har väckt och väcker kritiska röster inom historiedisciplinen. Kritiken handlar bland annat om att spel- filmer förenklar historien, de är tendentiösa och de används utan ordentlig kunskap hos lärare.613 _{I följande citat ifrågasätts till exempel användandet av} spelfilm genom filmexemplet Hitler: The rise of Evil:

Perhaps there are Hollywood films that would be appropriate for certain history classes, however, this one emotionally engaged students while also taking factual liberties. This is the exact fear of historical empathy dual-process critics, and historians. Yes, it enlivened the course content, but may have done so at the cost of polluting students’ historical process. This film connected their cognitive understanding with their emotions, but did so using murky facts and re-enactments. This has the potential to confuse students’ cognitive and emotive processes, allowing their emotional connection to punctuate their factual understanding instead of the other way around. For future instructional guidelines when teaching historical empathy, pedagogies should consider using a wide range of multimedia resources while also taking caution with films that aren’t produced primarily for historical or journalistic purposes.614

Användandet av historisk spelfilm kan förorena elevers historieförståelse, skriver Margery Dillenburg som uttrycker skepsis gentemot historisk empati som en dimension i undervisningen. Detta beror menar Dillenburg på att elevernas kognitiva lärprocess blir förvirrad av de emotionella processer som filmerna väcker till liv.

Hur kan då kritiska perspektiv på historiefilmslitteracitet utvecklas i ljuset av denna skeptiska syn på spelfilmens roll för elevers historieförståelse? Jag har visat att användande av spelfilm i undervisningen kan utgöra en brygga mellan den historievetenskapliga sfären och livspraxis. Upplevelser av och reflekterat erfarande genom den historiska spelfilmen har potential att binda samman historievetenskap med kulturellt minne.615

För att denna brygga ska fungera behöver det kritiska perspektivet en metanivå för medvetenhet om hur åskådaren blir emotionellt påverkad av filmskaparnas sätt att audiovisuellt berätta om det förflutna. En förståelse

612 Rüsen, Berättande och förnuft, 108.

613 Stoddard, ”Film as a ’thoughtful’ medium for teaching history”; Metzger och Suh, ”Significant or Safe? Two Cases of Instructional Uses of History Feature Films”.

614 Dillenburg, Understanding Historical Empathy in the Classroom, 98–99.

615 Rüsen, Evidence and Meaning: A Theory of Historical Studies; Seixas, ”A History/Memory Matrix for History Education”.

behövs för de egna känslomässiga reaktionerna för att kunna reflektera kring emotioner på en metanivå. Att kunna fråga sig när en film framkallar empati eller antipati för något visst: Vad är det i filmens narration och i historien som lockar fram min emotionella respons? Hur gör den det? Hur påverkar det min tolkning av historien? Vad kan det ha för betydelse att jag känner och tänker som jag gör? Svaren på dessa frågor kan vara en del av historiefilms- litteraciteten. Det handlar om att ha kunskap om affekternas betydelse och att förstå att vad individen känner, hur och varför det känns som det känns i en filmupplevelse är ett samspel mellan filmens narration, upplevelsekontexten, den egna förförståelsen och självet.

Det kritiska perspektiv som Jeismann efterlyser angående historiemed- vetande är relevant att efterfråga också när det gäller historiefilmslitteracitet. Jeismann menar att medvetenhet om hur historia blir historia är en nödvändig del av människors historiemedvetande.616 _{Detta är synnerligen} relevant i relation till historisk spelfilm och då både som medvetenhet om historiemeningsskapande processer hos individen som åskådare och som medvetenhet om hur filmskaparna skapar mening. Rüsen skriver om historiskt förnuft och att vi behöver riktlinjer och principer ”som gör att det förflutna kan tolkas i form av rimliga och välgrundade berättelser”.617 _Han pratar om historievetenskapen men det är rimligt att samma förnuftsanspråk ställs på historiskt meningsskapande genom historisk spelfilm. Förståelsen för att kritisk reflektion och filmens berättande bör går hand i hand i tolk- ningsprocessen är central. I tolkningsprocessen är det väsentligt att synliggöra det estetiska erfarandet. För detta behövs teoretisk förståelse för hur det fungerar i relation till historisk mening utifrån historisk spelfilm.

Det historiska förnuftet utifrån historisk spelfilm handlar således om att både kunna tänka film och att kunna känna film.618 _{Här kan en nyckel finnas} i att förstå att historisk gestaltning genom spelfilm kan sammanbinda ’the historical past’ med ’the practical past’. Historiefilmslitteracitet kan rymma en förståelse för att spelfilmen sätter oss i förbindelse med det förflutna både som historia och som minne. Historieskrivning och hågkomst genom historisk spelfilm är inte neutrala, de aktiverar individers historiemedvetande, de kommunicerar historiekultur och de har betydelse för människors identitetsskapande. I läroplanen står det:

Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt

616 Jeismann, ”Geschichtsbewußtsein”. 617 Rüsen, Berättande och förnuft, 10. 618 Frampton, Filmosophy.