Historisk spelfilm och elevers reception

Detta avsnitt fokuserar på forskning om elevers reception kopplat till historisk spelfilm, framför allt med avseende på begreppen historisk empati och historiemedvetande. Tidigare forskning har synliggjort att ett didaktiskt dilemma kan uppstå när lärare använder historisk spelfilm i undervisningen vilket exempelvis kan ske när lärare genom bruket av spelfilm försöker främja utvecklandet av historisk empati hos eleverna.

Metzger har i en studie om elevers reception av filmen Pianisten (2002) pekat på detta dilemma.92 _{Han studerar elevers reception av filmen under ett} moment om förintelsen i historieundervisningen. Han vill undersöka hur det historiska tankebegreppet historisk empati kan komma till uttryck när det sätts som lärandemål och vilka eventuella problem som kan finnas vad gäller historisk empati när det är spelfilm som används. Historisk empati definieras hos Metzger i enlighet med historiedidaktikerna Keith Barton och Linda Lev- stiks syn på begreppet. Historisk empati handlar då dels om att kunna se och förstå händelser i det förflutna utifrån de historiska personernas perspektiv och sammanhang, dels känna medkänsla med dem.93 _{(Se vidare avsnitt 2.2)} Metzger tar upp tidigare forskning som lyft fram att den historiska empatin kan fördunklas när spelfilm används. Detta eftersom filmens starka visuella,

90 Marcus m.fl., Teaching history with film, 6; Scott Alan Metzger och Yonghee Suh, ”Significant or Safe? Two Cases of Instructional Uses of History Feature Films”, Theory and Research in Social Education 36, nr 1 (2008): 88–109.

91 Metzger, ”Pedagogy and the Historical Feature Film: Toward Historical Literacy”, 73; Marcus m.fl., Teaching history with film, 18ff.

92 Metzger, ”The Borders of Historical Empathy: Students Encounter the Holocaust through Film”. 93 Ibid., 389; Keith C. Barton och Linda S. Levstik, Teaching history for the common good (New Jersey: L. Erlbaum Associates, 2004), 206, 228.

emotionella och realistiska karaktär kan hamna i konflikt med ämneskunskap om den aktuella historiska tiden.94

Resultatet av studien visar att eleverna tar till sig Pianisten i relation till sin egen förförståelse vilken inbegriper både egna och familjens erfarenheter. Även andra källor har betydelse, exempelvis lärarens utsagor, böcker eller andra filmer. Metzger beskriver att eleverna gjorde generaliseringar om förintelsen som hamnade utanför dess historiska kontext. Deras empati utvidgade sig till att omfatta affektbaserade funderingar om deras eget liv.95 Spelfilmen har en potential att beröra och kan leda till djupa och mer allmängiltiga reflektioner. Men om generaliseringar görs alltför allmänna kan det vara svårt för elever att förstå hur exempelvis folkmord kan uppstå. Detta då förklaringarna till sådana djupt traumatiska händelser i regel finns i den historiska kontexten, inte i generaliseringar om människans natur. En historisk spelfilm kan, genom sitt starka audiovisuella och emotionella sätt att presentera en historisk händelse, få eleverna att missa relevant kunskap om den aktuella tiden för att förstå händelsen. Eftersom det i historisk spelfilm finns en spänning mellan föreställning och autenticitet, kan eleverna uppleva eller uppfatta filmen som sann utan att reflektera över historiska belägg, vilka kan vara både komplicerade och motsägelsefulla. Elevernas bild av historien kan på så sätt bli förenklad.96

Metzgers slutsats är att när historisk spelfilm används i undervisningen ställs läraren inför stora utmaningar. Filmer som Pianisten kan försvåra för elever att förstå varför seglivade historiska föreställningar som till exempel rasism kan vara svåra att konfrontera och förändra. Eleverna dras lätt med i naiva och okomplicerade paralleller mellan det förflutna och deras egen tid. En stark historisk spelfilm kan också lura eleverna att tro att de har förstått hur det var att leva under exempelvis förintelsen. Om medkänslan blir för stark på perspektivtagandets bekostnad uppstår inte den historiska empati som Barton och Levstik menar är produktiv för historisk förståelse. Ett problem med att använda historisk spelfilm i undervisningen kan således vara spänningen mellan historisk empati och andra lärandemål, som exempelvis förmågan att använda ämneskunskaper. Även kunniga lärare kan ha svårig- heter att hantera denna spänning.97

Det didaktiska dilemma som beskrivits ovan synliggjordes även i min licentiatavhandling Historien som fiktion och utgör utgångspunkten för föreliggande avhandling. Det visade sig genom elevernas utsagor att deras empatiska erfarande hade stor betydelse för hur de tolkade och förstod historien genom de spelfilmer som var aktuella i studien. Jag återkommer till

94 Metzger, ”The Borders of Historical Empathy: Students Encounter the Holocaust through Film”, 390; Marcus m.fl., Teaching history with film, 33ff.

95 Metzger, ”The Borders of Historical Empathy: Students Encounter the Holocaust through Film”, 405. 96 Ibid., 406.

detta i föreliggande avhandlings empiriska del eftersom det utgör delar av resultatet. Det är angeläget att problematisera just elevers historiska meningsskapande eftersom tidigare forskning pekar på detta som bitvis problematiskt. Jag ställer mig frågan om den problematik som beskrivits i användandet av spelfilm finns just för att spelfilmens specifika berättarspråk och det känslomässiga engagemanget inte tillräckligt beaktats i förståelsen av elevernas reception.

En annan aspekt av det didaktiska dilemmat blir tydlig när elever ska bedöma filmernas trovärdighet. Seixas har skrivit om historisk spelfilm och reception, även han med fokus på elevers historiska tänkande. Han visar på kopplingen mellan etik och moralisk värdering i relation till spelfilmers berättarspråk. Seixas kommer fram till att bedömningen av trovärdigheten av de historiska spelfilmerna som ingick i hans studie baserades hos eleverna på två saker. Ju mer ”lika” spelfilmens bild av det förflutna var den egna tiden, desto mer trovärdig upplevdes filmen och ju närmare den egna tiden som spelfilmens etiska hållning uppfattades vara, desto trovärdigare upplevdes den.98 _{Detta resultat är intressant att föra vidare till utvecklandet av begreppet} historiefilmslitteracitet.

Seixas försöker även binda samman historiskt tänkande med historie- medvetande genom att operationalisera historiefilosofen Jörn Rüsens fyra uttryck för historiemedvetande vilka är traditionellt, exemplariskt, kritiskt och genetiskt berättande. Han analyserar hur elevers historiska tänkande utifrån filmerna Dansar med vargar (1990) och The Searchers (1956) skulle kunna förstås som mer eller mindre utvecklade uttryck för historie- medvetande. Det går att ifrågasätta om ett historiemedvetande kan graderas så som mer eller mindre avancerat, vilket också Seixas gör i sin text.99 _Men det som gör Seixas studie relevant är att han försöker kombinera historiskt tänkande med historiemedvetande. Även historikern Peter Lee söker vägar att vidga begreppet historieförståelse att rymma både det mer analytiskt disciplinära förhållningssättet som historiskt tänkande innebär, och det mer subjektivt orienterande och identitetsrelaterade begreppet historiemedvetande som har en stark koppling till människans livspraxis.100 Detta ser jag som fruktbart i relation till spelfilmens förmåga att kvalificera historieförståelse hos eleverna.

Ytterligare en studie som visar hur den rådande historiekulturen inverkar på tolkningar av filmens innehåll är Stoddards och Chens arbete om ungas tankar efter dramadokumentären The Response (2008). Filmen handlar om

98 Seixas, ”Popular Film and Young People’s Understanding of the History of Native American-White Relations”, 364.

99 Peter Seixas, ”Historical Consiousness: The Progress of Knowledge in a Postprogressive Age”, i Narration, Identity, and Historical Consiousness, red. Jürgen Straub (New York: Berghahn Books, 2005).

100 Peter Lee, ”‘Walking backwards into tomorrow’ Historical consciousness and understanding history”, International Journal of Historical Learning, Teaching and Research 4, nr 1 (2004).

förhör vid Guantanamo. Forskarna visar hur filmers utformning, ’framing’, påverkar vilka tankar som väcks och även hur åskådarna förhåller sig till det som filmen handlar om beroende på deras tidigare föreställningar och åsikter.101

Inom svensk historiedidaktisk forskning är Steven Dahls licentiat- avhandling Folkmord som film (2013) relevant att belysa. Hans studie bygger på gymnasieelevers reception av den historiska spelfilmen Hotel Rwanda. Syftet med studien är att ”belysa de meningsskapande processer som en grupp gymnasieelever ger uttryck för i mötet med Hotel Rwanda samt att relatera deras meningsskapande till historieundervisningens uppdrag att kvalificera elevernas historiemedvetande.”102 _{Således kopplar Dahl ihop elevernas} meningsskapande processer utifrån filmreception med historiemedvetande. Detta skiljer honom från de nordamerikanska kollegorna som har större fokus på historiskt tänkande. Historiemedvetande definieras av Dahl som en närvaro av de tre tidsdimensionerna det förflutna, nuet och framtiden som möts i ett nu. Dahl skriver att historiemedvetandet inte kan studeras i sig självt utan måste förstås genom dess uttryck, vilka är historiekulturen och historiebruket.103 _{Således använder sig Dahl av dessa begrepp för att} operationalisera historiemedvetandet i sitt empiriska material.

Dahl gör flera viktiga iakttagelser. Filmen Hotel Rwanda berörde eleverna på ett starkt känslomässigt plan och Dahl beskriver det som att den emotiva dimensionen av historiekulturen är framträdande i elevernas respons på filmen. Den väckte många frågor och tankar hos eleverna, vilka ger indikationer om att elevernas meningsskapande utifrån filmens berättelse kan kopplas till deras historiemedvetande. Ytterligare en iakttagelse är att filmens berättarperspektiv inte ifrågasattes i egentlig mening av eleverna vilket visar på att filmens moraliska dimension är i samstämmighet med elevernas egen hållning.104 _{Vidare menar Dahl att elevernas tankar utifrån Hotel Rwanda} visar att filmen har ett nedtonat strukturellt perspektiv som gör det svårt för eleverna att förstå den komplexa händelse som folkmordet utgjorde.105 _Detta stämmer överens med de iakttagelser Metzger gör i sin studie, som omnämnts ovan, och även med resultatet i min licentiatavhandling. Hotel Rwanda väcker starka moraliska tankar och känslor hos eleverna och en majoritet av dem uppvisar en mörk syn på huruvida folkmord kan förhindras i

101 Stoddard och Chen, ”Young People’s Response to The Response: The Impact of Political Diversity and Media Framing on Discussions of Combatant Tribunals”, 68.

102 Steven Dahl, Folkmord som film: gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda - en receptionsstudie, Avhandling för licentiatexamen (Lund: Lunds universitet, 2013), 17.

103 Ibid., 32. 104 Ibid., 242–43. 105 Ibid., 252.

framtiden.106 _{Dahl kan också konstatera att eleverna är vana att se spelfilmer} men att de uppvisar olika förhållningssätt till filmen. Han skriver:

Emellertid tycks det gå en skiljelinje mellan elever som uppvisar ett distanserat och analytiskt förhållningssätt till filmen, och respondenter som ger uttryck för att folkmordshistorien blivit något mycket närliggande med relevans för deras livsvärld.107

Dessa skillnader i elevernas meningsskapande är intressanta och Dahl visar att filmen väcker frågor kring existens, identitet, värden och ideologi där det emotionella engagemanget är starkt. Det finns en viss motsägelse i att Hotel Rwanda satte igång meningsskapande processer hos de flesta eleverna samtidigt som en majoritet av dem uttryckte att det inte finns positiva lärdomar att dra utifrån tragedin i Rwanda. Dahl påpekar att det som eleverna erfar kanske krockar med ”intentionerna med historieundervisningen och skolans övergripande uppdrag, nämligen att skapa en tilltro till demokratiska och humanistiska värden samt en tro på människans möjlighet att påverka och förändra sin framtid.”108 _{Detta kan tolkas som ett didaktiskt dilemma vid} användandet av den här typen av historisk spelfilm.

Dahls försök att operationalisera begreppet historiemedvetande ger intressanta resultat men det kan också problematiseras.109 _Eftersom historiemedvetande är ett svårgreppbart redskap som inte enkelt låter sig definieras kan det också vara svårt att dra slutsatser om på vilka sätt elevernas historiemedvetande påverkats. I Dahls syfte ryms inte att fördjupa analysen av de känslor filmupplevelsen väcker hos eleverna, trots att Hotel Rwanda är en mycket stark film. Eftersom Hotel Rwanda även ingår i denna studie är det av intresse att gå vidare och fördjupa emotionella aspekter av elevers estetiska erfarande vilket görs i kapitel 5 och 6.

Det finns ytterligare ett par licentiatavhandlingar som berör den historiska spelfilmen ur ett receptionsperspektiv men där inte spelfilm är studiens huvudfokus. Maria Johanssons licentiatavhandling om interkulturell kompetens berör hur elever upplever de historiska spelfilmerna Infödd soldat och Slaget om Alger, som används av läraren för att träna och utveckla deras interkulturella kompetens. Filmerna är en del i ett större undervisnings- material.110 _{I Bo Perssons licentiatavhandling om förintelsen finns också} elevers reception av spelfilmen Pojken i randig pyjamas med som en del av deras uppfattning om förintelsen.111

106 Steven Dahl, Folkmord som film, 169. 107 Ibid., 218–19.

108 Ibid., 244. 109 Ibid., 219.

110 Johansson, Historieundervisning och interkulturell kompetens.

111 Bo Persson, Mörkrets hjärta i klassrummet: Historieundervisning och elevers uppfattningar om förintelsen, Avhandling för licentiatexamen (Malmö: Lunds universitet och Malmö högskola, 2011).

Utöver Dahls och min egen licentiatavhandling saknas forskning i Sverige som direkt studerar elevers reception av historisk spelfilm i ett undervisnings- sammanhang. Dahls studie bör ses som ett viktigt pionjärarbete inom det tvärvetenskapliga fältet historiedidaktik-spelfilm-reception. Den tillför rele- vant och nyanserad kunskap om elevers reception av historisk spelfilm. Bristen på studier inom detta fält motiverar vidare forskning eftersom representation av historien genom spelfilm är en betydande del av vår historiekultur och vårt kulturella minne. Receptionsforskningen är viktig dels för att fördjupa förståelsen av spelfilmens utmaningar och möjligheter som didaktiskt redskap, dels för att bidra till teoretisk utveckling av begreppet historiefilmslitteracitet. Som framgått av redogörelsen för forskningsläget är forskning om affektiva aspekter i relation till en estetisk dimension av det historiska meningsskapandet ett fält som fortfarande behöver utforskas och vars resultat har bäring även utanför skolan.