2. FORSKNINGSLÄGET
2.1 Den historiska spelfilmen som didaktiskt verktyg Filmens potential att användas för pedagogiska syften är inget nytt fenomen.
2.1.3 Historisk spelfilm i ett undervisningsperspekt
Föregående avsnitt fokuserade på elevers reception av historisk spelfilm. Med detta avsnitt vill jag placera elevers reception i ett undervisningssammanhang och titta på bruket av spelfilm ur ett lärarperspektiv. Precis som jag nämnde i beskrivningen av hur historiefilmslitteracitet använts i tidigare forskning visar studier att spelfilm används av lärare i undervisningen av olika anledningar. Det kan handla om att lära ut historiskt innehåll, utveckla elevers empati och perspektivtagande, levandegöra historiska tidsperioder, träna källkritiska förmågor samt motivera elever och lätta upp undervisningen. Spelfilm används även för att undervisa om historieskrivning.112 Avsnittet inleds med en redogörelse för både internationell och svensk forskning ur ett lärarperspektiv som uppmärksammat vikten av lärares kompetens i användandet av historisk spelfilm. Därefter belyses spelfilmens användning i undervisningen i relation till elevers meningsskapande och lärande i historia. I Australien har historikern Debra Donnelly undersökt historieförståelse utifrån historisk spelfilm och hon visar hur lärare saknar det hon benämner ’critical multiliterary skills’. Med stöd i neurofysiologisk forskning om hur spelfilm påverkar elevers meningsskapande och historieförståelse drar Donnelly slutsatsen att lärare i Australien behöver fortbildning i spelfilmens multimodala kvaliteter, detta så att elevernas lärande grundas i en kombination av utvecklande av historiskt tänkande och emotionella lärprocesser. Donnelly visar hur historisk spelfilm, med rätt pedagogisk
112 Marcus och Levine, ”Exploring the Past with Feature Film”, 4; Catharina Hultkrantz, Playtime!: en studie av lärares syn på film som pedagogiskt hjälpmedel i historieämnet på gymnasiet, Avhandling för
licentiatexamen (Umeå: Umeå Universitet, 2014), 76ff; Donnelly, ”Using Feature Films in Teaching Historical Understanding: Research and Practice”, 7.
kompetens, kan stärka elevernas historiska tänkande.113 Eftersom före- liggande avhandling fokuserar på just samspelet mellan historieförståelse och estetiskt erfarande är den australienska studien intressant.
Forskargruppen i USA med bland annat Marcus och Stoddard har även de uppmärksammat vikten av lärares kompetens för användandet av spelfilm. Marcus trycker på vikten av att läraren har sin utgångspunkt i elevers förförståelse av spelfilm. Hen behöver också ha kunskap om filmproduktionen för den aktuella filmen, om den historiska kontexten och om hur film- produktion i allmänhet kan påverka historisk förståelse. Men fallgroparna är flera och risken finns att de historiska spelfilmerna blir ”fönster mot det förflutna”.114Metzger uttrycker farhågor om att den historiska spelfilmen utan lärares kompetenta användande undergräver elevers historieförståelse istället för att utveckla den.115 Detta är en del av det didaktiska dilemma som beskrivits tidigare och som återkommer längre fram i avhandlingen.
Precis som nämnts ovan belyser även Stoddard behovet av kompetens i kritisk litteracitet bland lärare så att de kan stärka elevernas kompetens att navigera i dagens medie- och informationsflöde.116 Stoddards studie lyfter möjligheten för lärare och elever att genom spelfilm arbeta med svåra frågor kring social rättvisa och mänskliga rättigheter. Han benämner den historiska spelfilmen som ’a thoughtful medium’. ’Thoughtfulness’ beskrivs som ett tankebegrepp vilket engagerar elever i ett intellektuellt tankearbete på en hög nivå och det karaktäriseras av:
deep knowledge or the sustained study of important topics beyond the factual level to more abstract or conceptual meanings; and substantive conversation, which is illustrated by the engagement of students in discussions and deliberations.117
Resultatet av Stoddards studie visar att lärare använder spelfilm som utgångspunkt för att stimulera elever att nå djup kunskap bortom ren faktakunskap men han noterar också att medvetenheten om historia som konstruktion skulle kunna vara bättre hos lärarna och så även medvetenheten om att deras val av stoff och upplägg av undervisningen är en del av konstruktionen av historia.
När historisk spelfilm används i undervisningen ställer det vidare höga krav på lärarens historiska ämneskunskaper. Filmerna kan ta upp komplicerade
113 Debra Donnelly, ”Using Feature Film in the Teaching of History: The Practitioner Decision-Making Dynamic”, Journal of International Social Studies 4, nr 1 (2014): 17–27; Donnelly, ”Using Feature Films in Teaching Historical Understanding: Research and Practice”.
114 Alan S. Marcus, ”Students Making Sense of the Past: ’It’s Almost Like Living the Event’”, i Celluloid Blackboard: Teaching History with Film, red. Alan S. Marcus (Greenwich, CT: IAP-Information Age Publishing, 2007), 151.
115 Metzger, ”Pedagogy and the Historical Feature Film: Toward Historical Literacy”, 68. 116 Stoddard, ”Film as a ’thoughtful’ medium for teaching history”, 286.
historiska händelser vilka väcker funderingar hos eleverna som läraren kanske inte kan bemöta.118 I en studie av Metzger och Suh konstateras att lärarna väljer att använda historisk spelfilm i undervisningen på ett hanter- bart sätt, vilket innebär att de undviker att utmana elevernas historiska tänkande på ett djupare plan. En bidragande orsak kan vara att lärarna har många aspekter att ta hänsyn till så som klasstorlek, tid och elevers rastlöshet. Filmens potential att komplettera undervisningen i historia på ett icke- konventionellt sätt för att utveckla elevers historiska tänkande, utnyttjas därför inte fullt ut.119
I Sverige har bland andra Catharina Hultkrantz i sin licentiatavhandling studerat lärares historiebruk och historieförståelse i användandet av spelfilm som didaktisk resurs. Precis som i Donnellys studie är en slutsats att lärares kompetens bör stärkas så att filmmediets potential att kvalificera elevernas historieförståelse bättre tas till vara.120
Hur kan spelfilmens användning i undervisningen förstås i relation till elevers meningsskapande och lärande i historia? Ett sätt att förstå det är att olika medier som lärare väljer att arbeta med i undervisningen, däribland historisk spelfilm, besitter olika meningserbjudanden beroende på deras specifika kvaliteter. Peter Norlander skriver om mediers meningserbjudande i sin licentiatavhandling:
Föreställningen om olika mediers skilda meningserbjudanden bygger i den här studien på uppfattningen att olika medier faktiskt förmedlar historia på skilda sätt, och att det förmedlande mediet därmed också erbjuder en viss förståelse för historia.121
Meningserbjudandet är också beroende av kontexten i vilket mediet används, alltså hur lärare väljer att utforma undervisningen och också vilken för- förståelse som de enskilda eleverna har med sig in i filmupplevelsen. En central aspekt är således hur elevers eget meningsskapande och i förläng- ningen deras historieförståelse kan tolkas i relation till detta genrespecifika och situerade meningserbjudande.122
I Sverige har bland andra historikern Ulf Zander skrivit om användandet av spelfilm i undervisningen och om historiebruket i spelfilm.123 Tillsammans med historikern Klas-Göran Karlsson belyser han historiska spelfilmers roll för lärande av historien. Det är väsentligt att man i användandet att historiska
118 Metzger och Suh, ”Significant or Safe? Two Cases of Instructional Uses of History Feature Films”, 90. 119 Ibid., 104.
120 Hultkrantz, Playtime!, 103.
121 Peter Norlander, Historieundervisning i det multimediala klassrummet: Lärares förhållningssätt till olika mediers kvaliteter och användbarhet, Avhandling för licentiatexamen (Umeå: Umeå universitet, 2016), 119.
122 Ibid., 118ff.
123 Zander, ”Att berätta genom film”; Zander, ”Det förflutna på vita duken: Film som historieförmedlare”; Zander, Clio på bio.
spelfilmer inte bara anlägger ett genetiskt perspektiv och försöker återge det förflutna så långt det är möjligt utifrån det förflutnas egna premisser. Det genealogiska perspektivet är minst lika viktigt, där ett meningsfullt historiskt lärande sker när spelfilmen blir en kommunicerande länk mellan då och nu.124 Detta synsätt är relevant att ta med vidare in i avhandlingen eftersom det känslomässiga engagemang som väcks hos eleverna utifrån spelfilmerna har sin botten i att deras upplevelse sker här och nu även om det är riktat mot där och då.
Historikern David Ludvigsson har utifrån ett lärarperspektiv skrivit om spelfilm i historieundervisningen och lyfter fram värdet av att använda film för att träna källkritik. Filmen kan ses som en text bestående av flera sammanflätade texter och de källkritiska frågorna riktas då till alla delar som filmen är uppbyggd av. Det handlar om att utveckla elevernas audiovisuella läskunnighet.125 Problematiken kring att arbeta analytiskt med spelfilm samtidigt som eleverna blir mycket emotionellt engagerade är en del av det didaktiska dilemmat, vilket jag berört tidigare med exempel ur Metzgers och Dahls studier.126 Vidare forskning kring emotionernas betydelse för lärande tas upp i nästa avsnitt.
Till sist vill jag nämna något om forskning som kopplar användandet av film i undervisningen till andra ämnen än historia och som visar hur film kan användas som didaktiskt redskap. Själva filmens berättarspråk och individens meningsskapande i relation till lärande i skolan har behandlats bland annat i antologin Introduktion till filmpedagogik. Här ges både en teoretisk och praktisk ingång till arbete med film i skolan. Bland annat beskrivs hur kulturell kompetens, kritisk kompetens och kreativ kompetens tillsammans är grund för elevers mediekunnighet. Elevers mediekunnighet bygger således på att elever bör få ta del av och uppleva en bred filmrepertoar, att de bör lära sig att kritiskt analysera film och att de också bör få möjlighet att själva skapa film.127
Tidigare forskning lyfter vikten av lärares kompetens när spelfilm används i historieundervisningen. Donnelly kallar den kompetens som behövs för kritisk multilitteracitet. Jag menar att ett sätt att synliggöra både elevers och lärares kompetens när spelfilmen fungerar som ett didaktiskt redskap i under- visningen är att utveckla begreppet historiefilmslitteracitet teoretiskt. Däri- genom kan en praktisk förståelse av begreppet genereras. (Se vidare kapitel 7).
124 Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander, ”Historien - livets dubbla läromästare”, i Skolen, nasjonen og medborgaren, red. Trond Solhaug m.fl. (Trondheim: Tapir Akademisk Forlag, 2012), 185.
125 David Ludvigsson, ”Film i historieundervisningen”, Historielärarnas förenings årsskrift, 2004, 90. 126 Dahl, Folkmord som film, 241; Metzger, ”The Borders of Historical Empathy: Students Encounter the Holocaust through Film”, 408.
127 Per Eriksson, ”Introduktion till filmpedagogik”, i Introduktion till filmpedagogik: Vita duken som svarta tavlan, red. Malena Janson (Malmö: Gleerups, 2014), 21.