Etiska aspekter

För att säkerställa att studien håller sig inom de forskningsetiska principerna och upprätthåller en hög kvalitet har hänsyn tagits till Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer genom samtliga processer. Riktlinjerna implicerar dels att forskaren tar ansvar och inte begår handlingar som kan strida mot forskningen eller samhället generellt. Det berör bland annat aspekter som att vara sanningsenlig, undvika plagiat, öppet presentera eventuella bindningar eller motiv som kan påverka resultatet, samt återkoppla till tidigare forskning på ett rättvist sätt (Vetenskapsrådet, 2017).

Genom hela studien har stor vikt lagts vid att så noggrant som möjligt korrekt referera till andra forskares material samt återberätta det på ett objektivt och sanningsenligt sätt. Vid tveksamheter har diskussion förts dels mellan författarna, samt i dialog med handledare och andra kursdeltagare för att säkerställa en god kvalitet. Vidare har öppenhet varit ett fundamentalt element i studien. Ett sätt att uppnå detta har varit genom att tydligt redovisa författarnas anknytning till forskningsprogrammet Mistra REES och vilken betydelse det fått för studiens genomförande och resultat.

45

Utöver ett ansvar mot forskningen belyser Vetenskapsrådet (2017) vikten av att skydda de individer som deltagit i studien och säkerställa att de inte på något sätt tar skada genom deras medverkan. För att uppfylla det har forskarna genom studiens samtliga processer förhållit sig till Vetenskapsrådet (2002) fyra forskningsetiska principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

Informationskravet berör frivillighet och transparens, vilket innebär att forskaren ska vara tydlig med studiens syfte, dess kontext, hur individernas deltagande bidrar till studien, samt vilka villkor som gäller (Vetenskapsrådet, 2002). Redan vid första kontakt med fallföretaget gavs en skriftlig förklaring på studiens syfte samt vad företagets medverkan skulle bidra med. Vidare informerades samtliga deltagare var för sig i skriftlig form innan mötet gällande de områden som skulle behandlas. Detta för att säkerställa lika förutsättningar och en chans att förbereda sig.

Samtyckeskravet behandlar frågor kring deltagarnas medverkan i studien, där individen har rätt till att när som helst avbryta intervjun eller välja att inte svara på vissa frågor (Vetenskapsrådet, 2002). Innan intervjuerna påbörjades gavs ett muntligt förtydligande gällande individens rättigheter under intervjun och att de när som helst hade möjlighet att avbryta sin medverkan om så önskades. Därtill blev samtliga individer tillfrågade om det fanns samtycke till att spela in intervjun. Fallföretaget har även blivit tillfrågade och själva fått bestämma hur de vill bli benämnda i studien.

Konfidentialitetskravet berör sekretess och handlar om att alla etiskt känsliga uppgifter, såväl personuppgifter som företagsuppgifter, ska hanteras och skyddas på ett sådant sätt så att endast de som är behöriga har tillgång till informationen (Vetenskapsrådet, 2002). Detta för att minimera riskerna för att de deltagande individerna, eller fallföretaget, på något sätt ska ta skada till följd av deras medverkan (Bryman & Bell, 2013). I och med studiens medverkan i Mistra REES har ett sekretessavtal gällande spridning och hantering av data undertecknats av studiens båda författarna. Alla personuppgifter har hanterats med stor varsamhet, och samtlig information från deltagarna har förvarats och hanterats i en skyddad mapp på OneDrive med begränsad behörighet. Endast författarna, ansvarig för Mistra REES, samt handledaren har tillgång till mappen.

Det sista kravet, nyttjandekravet, implicerar integritet och anonymitet (Bryman & Bell, 2013). Det är en princip utformad för att skydda de individer som deltar i studien samt för att säkerställa att de uppgifter de delar med sig av enbart används för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Detta har säkerställts genom att samtliga uppgifter överförts till den skyddade mappen, och direkt arkiverats på andra platser. Personuppgifter har förvarats i den säkra mappen för att säkerställa att inte obehöriga får tillgång till uppgifterna, endast

46

använts för studiens ändamål. Samtliga handlingar har gjorts i enlighet med GDPR (Integritetsskyddsmyndigheten, 2021).

3.8 Kvalitetsdiskussion

Det har framställts flera olika sätt för att bedöma en studies kvalitet, denna studie har utvärderats utifrån de två kriterierna trovärdighet och äkthet (Lincoln & Guba, 1985, 1994, genom Bryman & Bell, 2013, s.402). Trovärdighet förklaras utifrån fyra delkriterier: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering/bekräftelse.

3.8.1 Trovärdighet

3.8.1.1 Tillförlitlighet

Det första delkriteriet är tillförlitlighet, det bedömer hur väl författarens återspegling av verkligheten överensstämmer med respondenternas uppfattning om den. Bryman och Bell (2013) menar att återspegling av verkligheten således inte handlar om att försöka hitta en absolut sanning, utan att det kan finnas olika sanningar beroende på vem som tillfrågas. Av den anledningen är det författarens uppgift att fånga respondenternas bild av verkligheten och beskriva den på ett sådant sätt som kan godkännas av de individer som är en del av den. För att bekräfta validiteten i beskrivningarna i denna studie har författarna använt sig av metoden respondentvalidering (Bryman & Bell, 2013). Det har genomförts på så sätt att samtliga respondenter fått tillfälle att granska en sammanställning av deras svar, där deras godkännande har varit ett krav för användandet av svaren. Respondenterna har i denna process haft möjlighet att efterfråga korrigeringar innan det slutliga godkännandet gjorts.

3.8.1.2 Överförbarhet

Bryman och Bell (2013) belyser att när man gör en kvalitativ studie, där djup snarare än bredd är i fokus, finns risken att studiens resultat blir begränsat till en viss kontext. Överförbarhet är således ett delkriterium som uppskattar studiens överförbarhet till andra kontexter, det vill säga, hur väl studiens resultat passar in i en annat sammanhang eller vid en annan tidpunkt än den studien är gjord utefter (Bryman & Bell, 2013). Förhoppningen med denna studie är att dess resultat ska kunna appliceras även i andra företag med funktionsförsäljning som affärsmodell. Då det däremot finns olika typer av funktionsförsäljning kan betoning på en av de tre formerna å ena sidan begränsa studiens överförbarhet genom att undersökningen blir beroende av det specifika sammanhanget. Å andra sidan menar Bryman och Bell (2017) att utförliga och innehållsrika beskrivningar av miljön och dess påverkan kan öka möjligheterna till att mönster eller samband kan identifieras och kännas igen även i andra kontexter. Ambitionen har därför varit att tydligt

47

redogöra och beskriva inte enbart på vilket sätt saker och ting förändras i kassaflödet, utan även vad som ligger bakom förändringarna.

3.8.1.3 Pålitlighet

Pålitlighet handlar om att noggrant granska hur man gått tillväga genom samtliga processer i studien, och tydligt redogöra för hur, vad och varför (Bryman & Bell, 2013). En metod för att säkerställa uppfyllandet av detta delkriterium är enligt Bryman och Bell (2017) att låta någon utomstående undersöka de val som gjorts under studiens gång, hur de olika valen har motiverats, samt hur väl författaren redogjort för de slutsatser som studien resulterat i. Studiens metodkapitel är utformat för att så utförligt som möjligt skildra de val som gjorts under studiens gång gällande bland annat vetenskapligt perspektiv, forskningsansats, respondenter, intervjufrågor, med mera. För att bedöma kvaliteten i de olika processerna har de val som gjorts utvärderats och ifrågasatts upprepade gånger av en opponentgrupp med studenter samt av handledare, vilket har lett till att varje val är noga övervägt och analyserat från flera perspektiv. För att på bästa sätt återspegla de svar som givits av respondenterna från fallföretaget har intervjuerna spelats in. Transkriberingen av svaren har sedan sammanställts och förmedlats till respektive respondent för att säkerställa att de beskrivningar som gjorts är riktiga.

3.8.1.4 Konfirmering eller bekräftelse

Det sista delkriteriet för att uppnå trovärdighet implicerar att den som utför undersökningen bör vara så objektiv som möjligt, och inte medvetet låta personliga värderingar eller motiv påverka studiens utfall (Bryman & Bell, 2013). För att minimera subjektivitet och hålla personliga influenser utanför ramarna av denna studie har författarna dels varit noggranna vid utformning av intervjufrågor och på vilket sätt de förmedlats till respondenten, samt medvetet uteslutit användandet av för mycket ledande frågor. All presentation av data, med medföljande slutsatser, har sedan kontrollerats utifrån andras ögon genom granskning och diskussion med handledare och opponentgrupp.

3.8.2 Äkthet

Det andra området för att bedöma en studies kvalitet handlar om att undersöka dess äkthet genom att diskutera forskningens inverkan på sociala och politiska frågor (Bell, Bryman & Hayley, 2019). Äkthet inkluderar flera olika aspekter, vilka kan sammanfattas enligt följande:

48

”Äkthet lägger ansvaret på forskaren att på ett rättvist sätt presentera olika synpunkter inom en social miljö, så att forskningsdeltagare kan nå en bättre förståelse för sina situationer samt ge dem möjlighet att agera för att förändra sina omständigheter” (Bell, Bryman & Hayley, 2019, s.365, egen översättning).

För att säkerställa att det empiriska materialet återspeglas på ett rättvist sätt som överensstämmer med respondenternas synsätt, har som tidigare nämnt, samtliga respondenter fått tillfälle att granska och godkänna de sammanställningar som gjorts av deras beskrivningar. Bryman och Bell (2017) betonar även att valet av respondenter har en avgörande roll för vilken bild som förmedlas i studien, och att de berörda intressenter som inte inkluderats i studien kan ha en annan uppfattning. Då insamlingen av empiri har genomförts genom intervjuer med personer med olika befattningar, erfarenheter och förutsättningar är förhoppningen att det skapat en mer rättvis bild genom att studien inkluderat olika perspektiv. För att undersökningen ska bidra med en ökad förståelse samt möjligheter till att förändra den nuvarande situationen har målsättningen varit att tydligt redogöra och förklara inom vilken kontext studien genomförts och vilka implikationer som följer.

49

4. Empiri

I följande avsnitt presenteras den empiriska data som samlats in från studiens fallföretag, där de delar som ansetts mest relevanta har lyfts ut. Det insamlade materialet består till största del av information från genomförda intervjuer med olika nyckelpersoner vid fallföretaget, men har även kompletterats med andra tilldelade dokument.