Fallföretag

Urvalet i denna kvalitativa fallstudie har resulterat i en undersökning av ett svenskt, globalt tillverkningsföretag inom gruv- och infrastrukturindustrin. Ett decennium tillbaka påbörjades arbetet mot elektrifiering i syfte om att kunna erbjuda hållbara lösningar. Det som då kunde identifieras som en betydande orsak till att de batteridrivna maskinerna inte uppnådde den önskade efterfrågan, var den höga investeringskostnaden det innebar för deras kunder. Det ligger till grund för att denna studie nu avgränsar sig till en av företagets divisioner som startades för att lösa problemet. Divisionens huvudfokus har varit att etablera funktionsförsäljning och implementera en cirkulär affärsmodell i deras verksamhet, och än befinner de sig i en relativt tidig fas. Idén med den nya affärsmodellen handlar om att erbjuda batteri som en tjänst. Kunderna erbjuds teckna ett abonnemang som innebär att de har möjlighet att komma ifrån de stora initiala investeringskostnaderna som anskaffning av batterier annars medför.

Valet av företag grundar sig i det faktum att fallföretaget redan kommit en bit i implementeringen av funktionsförsäljning. Trots att det fortfarande är i ett relativt tidigt skede finns det möjlighet att empiriskt se de praktiska implikationerna, vilket var ett grundläggande kriterium vid val av fallföretag för att kunna besvara studiens syfte. Att fallföretaget verkar globalt har ansetts som en intressant aspekt vad gäller olika utmaningar och möjligheter som spelat roll för vissa ekonomiska aspekter.

Då denna studie som tidigare nämnts ingår i Mistra REES projektet, upptäcktes fallföretaget genom granskning av de företag som ingick där, för att sedan kontrollera befintligheten av ett lämpligt företag kopplat till studiens syfte. Således kan studiens urval till viss del definieras som ett bekvämlighetsurval (Bryman & Bell, 2013; Holme & Solvang, 1997). Det betyder att urvalet av en tillfällighet finns tillgängligt för de som utför studien, att det av någon anledning är lättare att komma i kontakt med respondenter eller undersökningsobjekt (Bryman & Bell, 2013). Bryman (2018) påtalar dock att en eventuell begränsning med bekvämlighetsurval som urvalsmetod är att resultatet kan bli mindre representativt till följd av lätt tillgänglighet, och kan därmed bli mindre lämpligt att generalisera. Detta anses dock inte vara aktuellt för denna studie då studien inte syftat till att erhålla ett större slumpmässigt urval med generalisering av en population som ändamål. Att fallföretaget redan ingick i Mistra REES kan däremot indikera på befintligt engagemang, vilket istället kan vara en fördel för innevarande studie. Det utgör en fördel eftersom respondenter prioriterat tid för att medverka på intervjuer, samt att de givit förtroende för studien och varit villiga att dela med sig av olika företagsdokument som inte varit offentliga. Vidare kan urvalet även definieras som målstyrt, det vill säga att studien inte strävat efter ett slumpmässigt urval utan

35

har istället haft som intention att välja forskningsobjekt som är relevanta för studiens syfte och forskningsfrågor (Bryman & Bell, 2013). Med motiveringen att studiens syfte formulerats utan att ingå i Mistra REES projektet, för att därefter bli en del av det, tyder på ett målstyrt urval. För att senare med hänsyn till tillgängligheten i projektet vända sig till ett fallföretag som visade intresse och därmed var lättillgängliga, tyder på ett bekvämlighetsurval. Således går det därmed att konstatera att studien använt sig delvis av båda urvalsmetoderna.

3.4.2 Respondenter

Val av respondenter för innevarande studie har skett genom att tillämpa ett målstyrt urval följt av ett snöbollsurval (Bryman & Bell, 2013). Respondenterna har medvetet kontaktats till följd av dess yrkespositioner och har således inte ämnat att vara slumpmässiga, vilket gör att urvalet kan karaktäriseras som ett målstyrt urval. Då rekommendationer även mottagits om andra lämpliga respondenter i syfte om att föreslå kompletterande kunskapskällor, har urvalet av respondenter också skett delvis genom ett snöbollsurval (Bryman & Bell, 2013).

Den nystartade divisionen i företaget som ansvarar över utveckling och upprätthållande av den nya affärsmodellen består av strax under 15 personer. Med avsikt att erhålla så lämpad information som möjligt för att kunna besvara studiens syfte genomfördes ett strategiskt val av respondenter (Bryman & Bell, 2017). Personliga intervjuer har genomförts med fyra nyckelpersoner, varav tre av dem har varit grundarna till den nya affärsmodellen och utvecklingen av den nya divisionen. Respondent fyra som även intervjuats besitter rollen som Corporate Finance Manager vid fallföretagets huvudverksamhet, och haft huvudansvaret över de finansiella antagandena som tillämpats vid utformandet av den nya affärsmodellen. Naturligtvis finns en medvetenhet om att ett få antal respondenter även kan innebära en begränsning. I de studier med få respondenter kan det förekomma brist på viss information som inte lyckats fångas i studien, som möjligen hade kunnat ha inverkan i analysarbetet om fler perspektiv inkluderats. Ahrne och Svensson (2015) menar att fler respondenter skapar större representativitet. Emellertid kvarstår det faktum att det är en liten division med strax under enbart 15 personer, där flera roller utgörs av deltidsmedarbetare eller konsulter och de respondenter som intervjuats i denna studie är personer som arbetar heltid med detta projekt och har huvudansvaret över verksamheten.

Urvalsstorleken och de intervjuade personerna anses tillfredsställande då samtliga respondenter, som tidigare nämnt, besitter de mest betydelsefulla och ledande nyckelroller inom implementering- och det operationella arbetet med den nya affärsmodellen, som de varit med och utvecklat sen start. Respondenterna är alla mycket insatta i arbetet med det nya värdeerbjudandet och ansågs således som viktiga respondenter för att erhålla givande och kvalitativ information för att besvara studiens syfte. Den stora detaljkunskapen berikade det empiriska materialet med väsentlig och givande information för förståelse om det nya

36

erbjudandet, som sedan låg till grund för att kunna analysera de finansiella implikationer som förorsakats. För att skapa möjlighet till fördjupning kring specifika delar har längre intervjuer prioriterats, där intervjuguiderna ofta berört samma områden, men bestått av något vinklade frågor beroende på formell yrkestitel. För att lyckas med detta har det exempelvis krävts att en av respondenterna har intervjuats fler gånger, samt att det krävts längre intervjuer där exempelvis en uppgick till 90 minuter. Nyckelpersonerna har förhållandevis överlappande ansvar inom projektet trots de individuella formella titlarna, dock har detta varit fördelaktigt för att erhålla fler perspektiv på betydelsefulla områden.

Urvalsstorleken är något som varierar mellan olika studier, där relevansen ligger i hur det motiveras (Bryman & Bell, 2017). Då respondenterna bestått av nyckelpersoner, samt Financial manager med stor ekonomisk insikt, uppfylldes informationsbehovet för denna studie. Av den anledningen beslutades det att ytterligare intervjuer med andra potentiella respondenter inte var en nödvändighet för att uppfylla studiens syfte, då nyckelpersonerna bidragit med så pass bred och samtidigt detaljerad information som resulterat i en riklig empiri inför analysarbetet. Ahrne och Svensson (2015) betonar att flera intervjuer för intervjuandets skull där respondenter ger liknande information inte tillför någon vidare kvalitet eller ny kunskap till studien. Författarna menar att den efterfrågade variationen av kunskap även kan uppnås med ett färre antal respondenter. Nedan i tabell 10 återfinns en sammanfattande tabell över vilka roller respondenterna har, samt hur många och hur länge varje intervju pågått, som sedan följs av en kortare beskrivning samt motivering av samtliga respondenter.

BEFATTNING ANTAL

INTERVJUER

INTERVJUTID DATUM

Financial Manager 2 47 min

40 min 2021-02-25 2021-03-19 Affärsutvecklingsansvarig 1 90 min 2021-03-30 Marknadsansvarig 1 46 min 2021-04-20 Enhetschef 1 46 min 2021-04-30

37

3.4.2.1 Beskrivning av Respondenter