M ETODKRITIK

Enligt Bryman och Bell (2017) är etiska aspekter något som måste beaktas vid intervjuer och samtal. Etiska aspekter kan delas upp i fyra principer; frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet (Lind, 2014). Vidare förklarar Lind att detta innebär att respondenterna ska få information om studiens syfte, de ska ge samtycke till medverkan och det ska även finnas möjlighet att kunna avbryta intervjun. En annan viktig aspekt som Lind lyfter utifrån principerna är att värna om respondenternas integritet, att personuppgifter ska handskas med på ett respektfullt sätt och insamlade data ska förvaras säkert. Studien har tagit hänsyn till samtliga fyra etiska aspekter. Detta har realiserats genom att informationsbrev har skickats ut till varje respondent via mail innan genomförandet av intervjuerna. Informationsbrevet innehåller information om anonymitet samt samtycke, se bilaga 8.2. Vidare fick respondenterna information om att de kan neka att besvara frågor samt avbryta när som helst under intervjutillfället utan att uppge orsak. Samtlig information tydliggjordes även innan varje intervju samt att materialet kommer att raderas efter användning med hänsyn till respondenternas konfidentialitet. Detta framfördes även i syfte att respondenterna skulle känna sig trygga med att ge sanningsenliga svar.

Jacobsen (2017) beskriver att det finns en risk med att “närheten” vid intervjutillfällena går för långt och forskaren blir “en i gänget”, vidare kan det innebära att forskarna kan förlora den kritiska reflektionen. Författarna har varit medvetna om att den risken har funnits, speciellt eftersom en av författarna har arbetat på de båda arbetsplatserna. Detta har lett till att författarna till studien har haft en än mer medveten kritisk syn som uppmärksammat eventuella risker genom hela processen. En fördel för studiens objektivitet är att den andra författaren inte har någon koppling till de båda företagen, vilket har gjort att författaren lättare har kunnat inneha en kritisk eftertänksamhet. Författaren som inte har någon tidigare koppling till företagen har ifrågasatt vissa empiriska data och analys som den andra författaren har lyft fram. På så vis har bakomliggande tidigare kunskap som den andra författaren innehar, inte påverkat studien.

3.4.2 Studiens trovärdighet

Bryman och Bell (2017) diskuterar fyra olika nyckelfaktorer som en studies trovärdighet baseras på. Genom att skapa tillförlitliga resultat skapar det trovärdighet för studien, det görs genom att forskarna säkerställer i enlighet med respondenterna att forskning har utförts enligt de regler som ställts upp innan intervjun (Bryman & Bell, 2017). Författarna för studien har därav lämnat ut information om studien till de involverade respondenterna för att de ska få en tydlig bild av studien samt att författarna följer löftet om anonymitet. Överförbarhet är den andra faktorn som trovärdighet baseras på, hur forskningen kan generaliseras till andra verksamheter (Bryman & Bell, 2017). Studien avser att undersöka en djupgående kunskap vilket leder till att studien inte avser att generalisera eftersom mindre antal respondenter har valts ut. Bryman och Bell påpekar att kvalitativa metoder söker en djupgående förståelse till skillnad från kvantitativa metoder som ämnar till en allmän förståelse. Pålitlighet beskriver Bryman och Bell som ett delkriterium för trovärdighet i syfte att kunna följa hela forskningsprocessen och att tydliga förklaringar i varje del ska finnas. Därav har författarna förklarat tydligt hur varje del i studien kommer att genomföras för att läsaren ska kunna följa studiens tillvägagångssätt på ett enkelt sätt. Även Jacobsen (2017) betonar att kvaliteten och tillförlitligheten till en studie kopplas samman med forskarnas öppenhet med metodval, eftersom det är det enda sättet läsaren kan bedöma undersökningens trovärdighet. Ett annat delkriterium som Bryman och Bell (2017) beskriver är konformitet/bekräftelse, vilket betyder att studien har utförts i god tro och att forskarna inte har påverkat slutsatsen med personliga värderingar utifrån teori. Under studiens gång har författarna varit noga med att personliga värderingar inte påverkat studiens resultat, specifikt eftersom en av författarna har tidigare koppling till båda företagen som har diskuterats i avsnittet 3.4.1. Författarna har däremot tolkat den insamlade data för att kunna genomföra en analys, men utan att tillämpa personliga värderingar på varken empirin eller analys- och diskussionsavsnittet.

3.4.3 Kritik mot vald metod

Den metod som studien baseras på är en kvalitativ metod som består av semistrukturerade intervjuer. Inom kvalitativa metoder är intervjuer det vanligaste, det kan dock vara svårare att få en helhetsbild av ett fenomen eftersom en mindre mängd människor studeras (Alvehus, 2013; Bryman & Bell, 2017). Studiens syfte har inte som avsikt att undersöka en helhetssyn utan ämnar till att studera hur HR-arbetet organiseras samt hur det påverkar HR-funktionens

och linjechefers roller djupgående, vilket i sin tur ställer högre krav på en väl utformad intervjuguide. Bryman och Bell (2017) skriver att forskarna är den viktigaste aspekten, vilket betyder att forskarna grundligt ska observera och studera vad som sägs för att inte riskera att få fel information. Majoriteten av intervjuerna har skett på plats där båda författarna har deltagit vid samtliga tillfällen för att inte tolka informationen fel. Kroppsspråk och andra faktorer som inte är synliga vid en ljudinspelning har antecknats av författarna vid intervjutillfällena för att minska risken för feltolkning av information. Studiens författare har även varit noggranna med att byta frågeställare vid varje intervju för att inte låsa sig vid vissa formuleringar eller frågor.

Det minskar risken att missförstånd eller påverkan av egna tankar vid intervjuerna. Jacobsen (2017) beskriver komplexiteten som en kvalitativ metod för med sig, att det krävs mycket tid av författarna att genomföra denna form av metod. Vid sammanställning av intervjuer har författarna hjälpts åt att transkribera materialet som har samlats in för att underlätta arbetet.

Författarna har under processens gång varit väl medvetna om att mycket tid har krävts, samt noggrannhet för att inte tolkningsfel ska uppstå.