Deltagarna informerades om min dubbla roll i samband med att jag tackade ja till koordinatorsuppdraget. De informerades om att jag skulle genomföra en studie om pedagogisk dokumentation under projekttiden, och att det eventuellt skulle handla om handledning kring pedagogisk dokumentation (vilket var min första intention). Men redan vid första träffen med gruppen började jag tveka om forskningsfokus. Förskollä- rarna började med att presentera sina förskolors organisation för varandra och hur de förberett sig för att arbeta med ljuspunktprojektet. Deras presentationer av hur de organiserat för ljuspunktprojektet var likartade, vilket fascinerade mig. När jag sedan började göra intervjuer blev jag mer och mer övertygad om att släppa min första idé om hand- ledning kring dokumentationsarbete. Jag blev istället nyfiken på hur or- ganisationerna utformats för att stödja arbetet med pedagogisk doku- mentation. Detta innebar att jag började fundera över att göra en de- skriptiv studie. När jag vid projektets slut började läsa igenom materialet och sökte efter delar som handlade om organisation kom berättelser om
förändring också att framträda som centrala i förhållande till organisat- ion. I förskollärarnas utsagor framkom det att det på förskoleenheterna funnits ett långvarigt arbete att förändra verksamheten för att den skulle verka stödjande för det systematiska arbetet med pedagogisk doku- mentation. Detta innebar att jag kompletterade forskningsfrågorna om organisation med frågor om förändringsarbete. Då upptäckte jag att forskningsfrågorna nu fokuserade samma ”problem” som jag till en bör- jan hade tänkt studera. Mitt tidiga forskningsintresse av att analysera strategier i handledningssituationer som kunde stödja förskollärarnas dokumentationsarbete fick en ny inriktning och jag kom att studera hur organisationen kunde verka stödjande för arbete med pedagogisk dokumentation. Jag kunde också se att det fanns mycket i empirin som handlade om förändringar. Detta kom nu att bli fokus för forsknings- frågorna och studiens fortsatta utformning.
Ambitionen var till en början att inte forska på deltagarna utan tillsam- mans med deltagarna i vad Svensson (2002) kallar interaktiv forskning. Denna ambition förändrades efterhand då det inte blev den gemen- samma processen som slutligen formulerades som forskningsfokus. Mina tidiga idéer och mina första intentioner om forskningsdesign kom jag nu att lämna. Denna förändring av studiens riktning har jag efter- hand kommunicerat till förskollärarna.
EMPIRI
Empirin blev tillgänglig genom projektet men det är inte projektet som studerats. Det är empirin från intervjuer och samtal vid olika träffar un- der det första projektåret, när deltagarna talade om förändring och or- ganisation som kom att utgöra forskningsmaterialet. Det är utsagor och
anteckningar från förskollärare, barnskötare22 pedagogistor och
ateljéristors som är anställda på fyra olika förskolenheter som utgör em- pirin i studien. Det innebär att det sammanlagt är femton personer re- presenterade i det empiriska materialet. Flertalet av förskollärarna har arbetat mer än tio år med pedagogisk dokumentation.
Insamlandet av materialet påbörjades när projektet pågått en termin. Jag träffade deltagarna i projektet under olika former: nätverksträffar, refe- rensgruppsträffar och arbetslagsträffar. Det empiriska materialet är av skiftande karaktär: från några få korta egna minnesanteckningar efter en träff med förskolorna och deltagarnas anteckningar från nätverksträffar, till transkriberade långa dialoger och resonemang från nätverksträffar, förskolebesök och referensgruppträffar. Det finns också transkriberade kortare och längre intervjuer. I det transkriberade materialet går det att följa samtal och resonemang som fördes vid det aktuella tillfället. Vid analysarbetet har jag gått tillbaka och lyssnat på sekvenser i samtal och intervjuer som varit intressanta för studien. Det transkriberade materi- alet skickades ut till de berörda deltagarna och/eller förskolorna i efter- hand. Deltagarna har inte kommenterat detta mer än att det var intres- sant att läsa eller att de påmindes om vad vi samtalade om.
Tillfällena då empirin i studien framställdes kommer nu att presenteras. I bilaga 1A finns dessutom en tabell över datum, tid och vilken typ av empiriskt material som samlades in.
22 Detta är det enda tillfället då barnskötare används, trots att det fanns barnskötare i studien. Jag
har som jag tidigare skrivit konsekvent skrivit förskollärare för att underlätta läsningen och för deltagarnas möjlighet att vara konfidensiella.
INTERVJUERNA
Sammanlagt intervjuades nio deltagare och dessa intervjuer spelades in och transkriberades. Intervjuerna är av samtalskaraktär. Frågeställning- arna var öppna och kretsade kring följande frågor:
• Vad är ett projektarbete för dig?
• Vad innebär Reggio Emilia-inspiration för dig? • Vad är pedagogisk dokumentation för dig? • Vad tänker du om att arbeta med ljus?
I några av intervjuerna samtalade vi också om handledning. När inter- vjuerna gjordes såg jag dem inte som empiri för min studie utan mer som ett sätt att lära känna deltagarna. Trots detta spelades de in och transkriberades. När så småningom mina forskningsfrågor började ut- kristalliseras blev intervjumaterialet viktigt eftersom det vid dessa till- fällen framkom längre berättelser där de beskrev sin ”pedagogiska histo- ria”. Detta innebar att jag fick gå ut och göra en ny förfrågan om inter- vjuerna kunde användas som forskningsmaterial i studien, vilket delta- garna godkände.
Materialet från intervjuerna kom att ge en kännedom om deltagarnas kontext (Repstad & Nilsson, 2007) som visade sig vara av intresse för studien. För att ge ett exempel: När jag frågade vad Reggio Emilia inspi- rerat arbete innebär började två av deltagarna beskriva hur de såg på sitt arbete och hur de agerade i sitt arbete idag i förhållande till hur de arbe- tat tidigare. Detta gav en bild av det sammanhang som de kom från, men också hur arbetet utförs vid tillfället då intervjun gjordes.