På förskolorna produceras mängder av observationsmaterial som foton, filmer, anteckningar, barns teckningar, barns anteckningar och ner- skrivna dialoger från olika händelser. För att kunna hålla ordning på detta dokumentationsmaterial har man organiserat olika systematise- ringsformer. Vad gäller producerat material som foton, skrivna obser- vationer och anteckningar har detta sedan tidigare på alla förskolorna satts in i en så kallad projektpärm. I samband med ljuspunktsprojektets start började man på förskolorna organisera dokumentationsmaterialet i powerpointpresentationer. Det finns en vana att använda powerpoint för att presentera dokumentationer, men det finns ingen vana för att använda det att systematisera materialet.
I följande avsnitt presenteras en specifik förskolas organisering av dokumentationsmaterialet som ett exempel på hur systematiseringen av dokumentationsarbetet kan se ut. Detta exempel har valts därför att det på denna förskoleenhet finns en utvecklad systematisering av analysar- betet kopplat till det projekt som pågår för hela enheten. Förskollärarna som deltar i projektet har förutom den organisering som finns på enhet- en utvecklat ett eget system för sitt analysarbete.
Organisering av dokumentationsmaterial
Förskollärarna har systematiserat sitt dokumentationsmaterial. De an- vänder en projektpärm, en powerpointpresentation och tunna skriv- böcker där de för anteckningar och observationer efter ett visst system. I projektpärmen sätts material, som har med projektet att göra, in i ef- terhand. I den finns allt från information som getts till föräldrar, ut- skrivna händelser som är dokumenterade, barnens bilder och annat som man vill spara. Projektpärmen finns tillgänglig för barnen.
I den presentation som gjorts i powerpoint organiseras framförallt digi- tala bilder. Det finns sekvenser av gemensamt utforskande och barns individuella lekande med ljuset som dokumenterats och som sedan or- ganiserats i tidsordning in i powerpointen. På detta sätt skapas en kro- nologisk berättelse med hjälp av dokumentationssekvenserna. Mellan varje veckas dokumenterade händelser ligger ett reflektionsprotokoll. Reflektionsprotokollet systematiserar på detta sätt förskollärarnas tolk- ningar av dokumentationsarbetet och bildar en återkommande och övergripande sammanfattning, analys och ger avstamp för kommande veckas arbete.
På förskolan produceras ett nytt reflektionsprotokoll i samband med att ett nytt projekt startar. Reflektionsprotokollet arbetar pedagogistan fram med hjälp av det underlag som sammanställts när förskollärarna på olika sätt ställer sig i relation till det kunskapsområde som ska bilda innehåll under kommande år. Förskolepersonalen får sedan, i olika konstellat- ioner diskutera innehållet kopplat till syftesbeskrivningarna. Syftesbe- skrivningarna kopplas till läroplanstexter. Samtalen som förs om sam- band mellan syftesbeskrivningar och läroplanstexter antecknas. Dessa anteckningar bildar sedan underlag för hur ett reflektionsprotokoll kommer att utformas.
”Vi har ett bildspel som vi fyller på hela tiden”
Vid ett tillfälle visade förskollärarna en sekvens där barnen undersöker ljuset och påminner mig om en händelse där arbete med samma ljusfe- nomen visas fast i en annan situation. Jag sa att jag imponerades av hur de kunde minnas detta. Deras förklaring var att de fyllde på i en power- pointpresentation med bilder kontinuerligt, vilket de menade var en hjälp att komma ihåg. Arbetslaget gick med jämna mellanrum tillbaka till början i powerpointpresentationen där dokumentationsmaterialet orga- niserats in vilket innebar att de kände väl till sitt material och menade att de på grund av det kunde se lärandet. Förskollärna anser dock att sys-
tematisering av dokumentationsmaterialet i powerpointen inte bara har fördelar. De menar att lärande inte är så linjärt som verktyget i power- pointen framställer det. På detta sätt upplevs systemet begränsande och ”fyrkantigt”.
Förskollärarna på denna förskola använder också anteckningsböcker som observationsverktyg. Det finns olika anteckningsböcker utlagda i de olika rummen där förskollärarna snabbt kan göra en anteckning eller skriva in dialoger mellan barnen. Dessa anteckningar är sedan använd- bara i analysarbetet vid reflektionstillfället.
När jag besökte förskolan för att tillsammans med förskollärarna och pedagogistan samtala om deras projekt utgick vi i våra samtal från materialet som var inlagt i powerpointen. Men på bordet låg också an- teckningsböckerna. Anteckningsböckerna används flitigt för att leta upp en episod eller samtal för att komplettera eller förstärka någon tolkning. Förskollärarna har över tid utvecklat ett system i sitt arbetslag som utgår från skrivböckerna. De har med hjälp av överstrykningspennor markerat anteckningar och citat med olika färger, för att på detta sätt lätt kunna hitta när de sätter sig för att analysera veckans arbete. När de ska analy- sera materialet använder de, förutom reflektionsprotokollet som finns i powerpointen, ett system som kan liknas vid att arbeta med mind-map. Själva kallar förskollärarna detta för sina ”spindlar”. ”Spindlarn” an- vänds för att sammanställa det som de ser som barnens hypoteser och intresse för olika aspekter i projektarbetet. Arbetet med antecknings- böckerna och sammanställningarna av ”spindlarna” anser de ger dem en överblick över alla barns intressen och de understryker vikten av att alla barn ska finnas med. ”Spindlarna” görs med jämna mellanrum, dock inte vid varje reflektionstillfälle. Detta sätt att analysera materialet är något som arbetslaget arbetat fram och utvecklat under flera år. Jag upp- levde att detta var till stor hjälp för förskollärarna då de vill skapa en
form av överblick, även om systemet för mig, som kommer utifrån, är svårt att förstå.
Sammanfattningsvis har förskollärarna genom att arbeta med pedago- gisk dokumentation under många år erfarit och lärt sig mycket om hant- verket att dokumentera, analysera och göra ett material kommunicerbart för andra. Det finns en ambivalens i förskolepersonalens reflektioner om hur ”sant” ett material kan eller ska vara och vilket verktyg som kan
producera den mest verklighetsnära dokumentationen. Det konkreta
arbetet med pedagogisk dokumentation har medfört att ontologiska diskussioner har aktualiserats då deltagarna stått inför situationer när en dokumentation kan uppfattas på olika sätt.