På de förskoleenheter som finns i studien har det kollegiala samarbetet vidgats. All förskolepersonal finns med i olika nätverksgrupper (eller i dokumentationsgrupper) där förskolepersonal från olika förskolegrup- per på förskolan eller från enheten möts för att samtala om doku- mentationer. Detta skapar en utvidgad syn på det kollegiala arbetet som främst är kopplat till dokumentationsarbetet. Genom att se och reflek- tera över andras dokumentationer kan förskollärarna få möjlighet och hjälp att förstå att det går att tänka på olika sätt om en situation:
Få andra synvinklar, få andra sätt att se och pröva och hitta på och göra om. Men så kan man ju också tänka! Och sådär. Då får man inte det om man håller på sitt och är i sin egna lilla värld. (Intervju, 2008-01-25)
Motivet för att det ska finnas möjligheter för många att lägga sig i är att man inte ska fastna i ett speciellt sätt att tänka. Drivkraften är att ta till- vara mångas erfarenhet och en vilja till att fördjupa kunskapsprocesser- na. Det finns också ett resonemang kring att arbetet lätt går på rutin och fastnar i en viss kultur som kan uppfattas som självklar. Genom att få tillgång till mångas tankar och idéer skapas en kontinuerlig ”störning” av de egna tankarna och idéerna.
Skapa engagemang för hela förskolan
En av pedagogistorna beskriver vad hon anser som viktigt i ett nät- verksarbete. Att många deltar i samtalen om de lärandeprocesser som man uppfattar i dokumentationsmaterialet menar hon kan skapa ett an- svar för hela förskolans utveckling. Detta motiverar hon på följande sätt:
Öppnar man upp för ett samarbete och ett resonerande kring lärande med många människor med många olika exempel så tror jag att man bygger på en motor som väcks ur ett enga- gemang om meningen med förskolan. Det är inte bara vi här och de ska må bra, våra barn. (Intervju, 2008-01-25)
Genom att kommunicera och interagera kring dokumentationerna vid- gas förskollärarnas repertoar av betydelsebärande berättelser från olika situationer i förskolans praktik. Den utvidgade kollegialiteten handlar för pedagogistan om ansvaret för alla barn och när förskollärare ser och hör olika exempel från vardagen kan det skapas ett större engagemang för arbetet.
Tillsammans med andra kan arbetet fördjupas
För att både barn och vuxna skulle kunna fördjupa sitt kunnande kring ett kunskapsområde beslutade sig förskolorna i projektet för att alla för- skolor, eller några förskolor på en större enhet, skulle arbeta med samma inriktning. Ljuspunktprojektet är ett sådant exempel. Olika förs- kollärare delar dokumentationer inom det specifika kunskapsområde som valts. En av förskollärarna beskriver i en intervju att det skapar en fördjupning av det egna lärandet att se och prata om många exempel:
Kan man förstå en sak på ett djup en gång så kan man förstå andra saker på samma djup någon annan gång […] Det är en bra princip men det är svårt att uppnå. Men då i projekt så blir det också att det är någonting man gör tillsammans med andra. Att kollegorna gör det, arbetslaget gör det, kanske hela förskolan och barnen tillsammans i större grupper. Det kan vara alla tillsammans eller större grupper. Men det är defini- tivt en gemensamhetssak som man gör. (Intervju, 2008-02- 19)
Det uppfattas som självklart att arbeta kollegialt med gemensamma pro- jekt som fokuserar ett specifikt kunskapsområde. Det som upplevs som svårt att förstå utifrån ett djupare sätt på egen hand kan man med stöd av kollegor och barn få hjälp med. Genom att projektarbetets innehåll
bearbetas, analyseras och tolkas tillsammans med barn och kollegor finns det en möjlighet att kunskapsområdet kan fördjupas.
Pedagogiska konsekvenser
Det kollegiala arbetet som förskolorna utvecklat kring pedagogisk dokumentation beskrivs som något som man hjälps åt med och uttryck- et fördjupning av arbetet förekommer ofta i samtalen och intervjuerna. En förskollärare beskriver hur det går till när hon och kollegor tittar på en dokumentation tillsammans:
Vi pratar om den. Och det vi pratar om är liksom den peda-
gogiska dokumentationen. Det som det föder. Nästa steg lik- som. Våra tolkningar eller hypoteser av det som skett. Att den inte bara lever i mitt huvud eller på papper eller … Vad det får för pedagogiska konsekvenser. Det jag sett. Och det kan ju handla om fler saker, det kan handla om. Att vi ska ändra det på nått sätt. Eller att vi ska ha färre barn nästa gång för att de börjar kivas om materialet eller det kan handla om att man ser att det här är någonting som barnen är intresse- rade av och hur ska vi kunna gå vidare med det. Det kan ju … en sån iakttagelse kan ju resultera i många olika ja …beroende på vad det kan bli för olika pedagogiska konse- kvenser. (Intervju 2007-02-22)
Situationen finns inte bara som en minnesbild hos den som gjort obser- vationen eller hos den som deltog tillsammans med barnen. Genom dokumentationsmaterialet väcks den händelse som finns dokumenterad till liv igen och fler än de/den som gjorde observationen kan delta i samtalet kring de tolkningar som finns om händelseförloppet. Genom att interagera med kollegor skapas mening som kan utvidga tolkningen av situationen. Detta leder i sin tur till konkreta förslag om hur prakti- ken fortsättningsvis ska arrangeras eller förändras, vilket kan innebära andra konsekvenser än vad observatören tänkt när händelsen pågick.
Det utvidgade arbetslaget anses därför av deltagarna ha skapat nya mo- tiv för arbetet. Detta beskriver en annan förskollärare vid en intervju på följande sätt:
För det är jättevärdefullt att man har olika människor som kommer in, olika pedagoger och att man tänker olika. Det är ju det som driver en framåt också. Att träffas i olika konstel- lationer och diskutera. Det är jättebra. Det kan man inte vara utan känner jag. (Förskolebesök, 2007-06-04)
Utifrån många års erfarenheter av att möta kollegor i olika situationer och sammanhang och diskutera ett dokumentationsmaterial ser hon numera detta som ett stöd för hur arbetet ska kunna utvecklas vidare. När flera deltar i samtalen om den pedagogiska praktiken upplever hon det stimulerande och som en hjälp att driva det pedagogiska arbetet vi- dare.
Sammanfattningsvis beskriver förskollärarna att organisering av arbetet för ett utforskande lärande sker både på enhetsnivå och på förskole- barnsgruppnivå. Organiseringen för lärande i verksamheten beskrivs som att skapa förutsättningar för lärande för både barn och förskollä- rare. För att möjliggöra kollegialt lärande i arbetet med pedagogisk dokumentation har arbetslagen utvidgats; detta har också inneburit att nya motiv för arbete med pedagogisk dokumentation har uppstått. I det första analysarbetet har en tematisering gjorts som också presente- rar studiens data. För att komma vidare och analysera förändringsar- betet med hjälp av verksamhetsteori presenterar jag i nästa kapitel en andra analys av empirin.