Förändrade förutsättningar påverkar organiseringen

Den fackliga organisationsgraden skiljer sig såväl mellan länder som inom länder över tid. Det förklaras ofta med att olika länder präglas av mer eller mindre gynnsamma förhållanden när det gäller facklig orga-nisering samt att dessa kan förändras.²⁶⁶

Det så kallade Gent-systemet innebär att fackligt anknutna a-kassor administrerar en frivillig inkomstrelaterad arbetslöshetsförsäkring.²⁶⁷ Detta system tillmäts i forskningen mycket stor betydelse för den jäm-förelsevis höga fackliga organisationsgraden i Sverige och andra länder

med systemet.²⁶⁸ En viktig orsak till det är att löntagare efterfrågar in-komstbortfallsskydd vid arbetslöshet och den frivilliga arbetslöshets-försäkringen är en draghjälp också för fackligt medlemskap.²⁶⁹ Syste-met minskar också sannolikheten för att medlemmar lämnar facket vid arbetslöshet,²⁷⁰ vilket förhindrar att facket försvagas under lågkon-junkturer.²⁷¹

Gent-systemet i Sverige har utmanats genom kraftigt höjda och ar-betslöshetsrelaterade medlemsavgifter till a-kassorna 2007 till 2014,²⁷² samt genom den alltjämt urholkade arbetslöshetsförsäkringen. Det låga inkomsttaket har gjort privata försäkringslösningar allt viktigare för att få ett fullgott ekonomiskt skydd. Eftersom arbetslöshetsriskerna gene-rellt är större för arbetaryrken, är det svårt att erbjuda kompletterande fackliga inkomstförsäkringar för arbetare. Det blir helt enkelt för dyrt.

Framväxten av sådana komplement har istället koncentrerats till tjäns-temän och akademiker, vars fackförbund ofta erbjuder inkomstförsäk-ringar. Att färre med instabila anställningsförhållanden omfattas av ar-betslöshetsförsäkringen har ytterligare har försvagat Gent-systemet för arbetare. Utvecklingen har sammantaget inneburit att Gent-systemet har förstärkts för tjänstemän, men försvagats för arbetare.²⁷³ Detta är en viktig förklaring till att den fackliga organisationsgraden är högre bland tjänstemän än bland arbetare.²⁷⁴

I Norden har fackföreningarna haft en stark koppling till socialde-mokratiska politiska partier, vilket har gett mer inflytande på välfärds-frågor, politiken för full sysselsättning, nivån på a-kasseersättningen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken – det vill säga på välfärdsinstitu-tioner som i grunden påverkar maktbalansen och reservationslönerna på arbetsmarknaden. Indirekt har det haft stor betydelse för den höga fackliga organisationsgraden.²⁷⁵

Den fackliga organisationsgraden påverkas också av strukturomvand-lingen och vilka arbetsmarknadssegment som växer (fram) och mins-kar, samt av vad som händer med arbetsplatsernas storlek och anställ-ningsförhållandena. Förändringar i arbetskraftens sammansättning kan också påverka.²⁷⁶

Den fackliga organisationsgraden har traditionellt varit som högst inom industri och offentlig sektor – och är det fortfarande.²⁷⁷ Den bak-omliggande förklaringen är att det är lättare för facket att organisera på

större arbetsplatser. Att kvinnors fackliga organisationsgrad i Sverige är högre än mäns handlar mer om arbetsplatsens storlek än om kön: kvin-nor jobbar i högre grad än män i offentlig sektor.²⁷⁸ Den stora offentliga sektorn har över lag varit viktig för den höga facklig organiseringen i service- och tjänstesektorn i Sverige.²⁷⁹

Över tid har både den offentliga sektorn och industrin blivit relativt mindre, samtidigt som privat service- och tjänstesektor med jämförel-sevis små arbetsplatser har vuxit. Skälen bakom detta är både teknik-driven strukturomvandling och politiska beslut om privatiseringar av offentlig verksamhet.

Ett strukturellt mönster är vidare att arbetare i högre grad än tjänste-män jobbar på mindre arbetsplatser. Sammantaget innebär det att arbets-marknadssegment som i högre grad saknar tradition av facklig organise-ring har växt. Att den fackliga organisationsgraden över tid har sjunkit på både stora och små arbetsplatser visar dock att nedgången i facklig organisationsgrad på större arbetsplatser inte heller kan underskattas.

Att fler har instabila anställningsförhållanden än tidigare påverkar organisationsgraden negativt. Tidsbegränsat och tillfälligt anställda eller anställda med korta deltider är generellt svårare att organisera fackligt.

Om anställningsförhållandena också innebär byten av arbetsplatser och branscher kan det försvåra den fackliga organiseringen ytterligare. En viktig poäng som forskningen tar upp är också att anställda med osäkra anställningsförhållanden är mer sårbara för fientlighet mot facket och fackligt medlemskap från arbetsgivares sida.²⁸⁰

Att arbetet i högre grad är utspritt på dygnets alla timmar och veckans alla dagar, särskilt i arbetaryrken,²⁸¹ är också en förändring som antas för-svåra den fackliga organiseringen. Detsamma gäller uppsplittringen av an-ställda genom ensamarbete och in- och uthyrning av personal. Det antas minska känslan av att tillhöra ett kollektiv med gemensamma intressen.

De instabila anställningsförhållandena är mest utbredda i (kvinno-dominerade) arbetaryrken inom service och omsorg – det vill säga inom de yrkesområden som också har relativt hög andel anställda på mindre arbetsplatser. Dessa båda faktorer förstärker varandra och försvårar den fackliga organiseringen.

Att arbetaryrken fyller en viktigare funktion som ”etableringsarbets-marknad” än tjänstemannayrken bidrar också till de relativt större

or-ganiseringsutmaningarna för LO jämfört med TCO och Saco. Av alla anställda i åldersgruppen 16 till 24 år har ungefär 70 procent ett arbe-taryrke. Även utrikes födda är överrepresenterade inom arbetaryrken.²⁸² Etableringsfasen har blivit mer utdragen och innebär ofta osäkra an-ställningar, samtidigt som nytillträdande ofta har lägre kunskaper om facket och om vad som gäller på arbetsmarknaden. Flera LO-förbund pekar på svårigheten att organisera dem som ser jobbet som ett tillfäl-ligt stopp på vägen till det ”riktiga jobbet”, även när det tillfälliga stop-pet visar sig bli långvarigt.

En ytterligare utmaning för fackföreningsrörelsen är frågan om att värva och organisera de som arbetar via digitala plattformar. Känneteck-nande för många av dessa jobb är än mer instabila anställnings- och ar-betsförhållanden, en uppsplittrad arbetsmarknad och att arbetstagarna inte befinner sig på en traditionell fysisk arbetsplats. Detsamma gäller i fråga om falska egenföretagare, egenanställda och uppdragstagare som i praktiken är att betrakta som arbetstagare, men utan att vara anställda.²⁸³