Under 2015 och några år dessförinnan sökte ett stort antal personer asyl i Sverige. Under perioden 2013–2018 beviljades i genomsnitt drygt 50 000 uppehållstillstånd per år till flyktingar och deras anhöriga. Det kan jämföras med ett medeltal på cirka 17 000 personer per år sedan 1980-talets början och fram till 2013.346 Många av de nyanlända saknar den kompetens som behövs på svensk arbetsmarknad, eftersom de i ge-nomsnitt har kortare utbildning än den övriga befolkningen i Sverige.
Många saknar också landspecifika kunskaper och färdigheter – såsom kunskaper i svenska språket och arbetslivserfarenheter – liksom nätverk och informella kontakter, som är viktiga för att ta sig fram i samhället.
Ungefär 40 procent av de arbetslösa som är utrikes födda har förgym-nasial utbildning som högsta utbildningsnivå.347 Att få jobb utan fullföljd gymnasieutbildning är i dag mycket svårt i Sverige, och har blivit allt svårare. Det är en förklaring till att utrikes födda är överrepresenterade bland de arbetslösa, eftersom de ofta har lägre utbildningsnivå. Att ar-betslösheten blivit allt mer koncentrerad till individer som är utlands-födda är ett tecken på att klass och etnicitet allt mer kopplas samman.348
Sedan slutet av 1980-talet har utrikes födda haft det tuffare på ar-betsmarknaden än inrikes födda, vilket kommer till uttryck både i en lägre sysselsättningsgrad och i högre arbetslöshet. Det tar ofta många år innan någon som invandrat till Sverige får jobb. Svårigheterna att komma in på arbetsmarknaden är alltså inte nya. Men att det, koncen-trerat till några få år på 2010-talet, kom ett stort antal personer till Sve-rige skärper utmaningen. Att integrationen fungerar kommer att vara avgörande för att inte skapa ett växande ojämlikhetsproblem med tydlig koppling till födelseland. Redan i dag har vi ett etnifierat klassamhälle.
Det riskerar att förstärkas, vilket i sin tur kan få konsekvenser för hela vår samhällsmodell, eftersom stora klassklyftor som sammanfaller med olika etnisk bakgrund riskerar att minska stödet för omfördelning.
För att bryta utvecklingen mot det etnifierade klassamhället och säkerställa att de som kommit till Sverige efter skolstarten inte perma-nent fastnar utanför arbetsmarknaden eller i jobb med dåliga villkor och låga löner, måste nyanlända ges en reell chans att bygga på sina kompetenser. Det kan bara ske genom tidiga investeringar i utbildning
och arbetsmarknadsinsatser av god kvalitet. Det lägger även grunden för en produktiv samhällsekonomi.
För nyanlända barn och tonåringar är det centralt att skolan klarar att ge en god utbildning även till dem som börjat svensk skola senare än förskoleklass. Särskilt viktigt är det att säkra övergången mellan grund-skolan och gymnasiet, så att de allra flesta redan som unga vuxna når gymnasiekompetens.
I dag råder stora skillnader i hur pass stort ansvar enskilda skolor tar för att ta emot nyanlända elever. Detta kan försämra integrationen och göra det svårare för enskilda elever att tillgodogöra sig sin utbildning.
Ansvaret för att ta emot nyanlända elever måste fördelas jämnare bland alla skolor, såväl kommunala som fristående, och bland alla kommuner.
För vuxna och långtidsarbetslösa som behöver komplettera sina kun-skaper för att långvarigt etablera sig på arbetsmarknaden måste det vara möjligt att genom arbetsmarknadspolitiken få relevant stöd. Det behöver finnas ett batteri av arbetsmarknadspolitiska verktyg, som ar-betspraktik, utbildning, subventionerade jobb, kvalificerad vägledning och matchning. Det är också viktigt att det finns lösningar som gör det möjligt att kombinera jobb och reguljär utbildning. Det finns flera ex-empel på överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter och staten som bygger på just denna tanke: att det ska vara möjligt att successivt bygga på kunskaper genom att under en tid kombinera arbete – som i sig innebär lärande – med studier. Ett sådant exempel är etableringsjobb.
Överenskommelsen för dessa jobb är att lön från arbetsgivaren och en individersättning från staten ska ge en disponibel inkomst motsvarande inkomsten från ett arbete i nivå med kollektivavtalens lägstalön. Sta-ten behöver även tillgodose att det finns ett tillräckligt antal utbild-ningsplatser, inte minst inom yrkesvux. Insatsen ska vara tillfällig och i normalfallet leda till en tillsvidareanställning hos samma arbetsgivare.
Centralt för att etablera sig på arbetsmarknaden är också goda skaper i svenska. Den som bor i Sverige men saknar grundläggande kun-skaper i svenska har rätt att delta i sfi, svenska för invandrare. Under-visningstiden i sfi ska enligt lag i genomsnitt omfatta minst 15 timmar i veckan. Det kan ifrågasättas om denna begränsade undervisningstid är tillräcklig. För många som studerar sfi, särskilt de som har kort ut-bildningsbakgrund, tar det lång tid att bli godkänd. För dem skulle fler
undervisningstimmar kunna vara ett sätt att klara sfi snabbare. Det är också ett problem att lärartätheten på sfi är låg och att många under-visande sfi-lärare inte är behöriga. För att kvaliteten på sfi ska bli högre behövs fler lärare och kompetenshöjande insatser för dem som redan undervisar.
Omkring 40 procent av arbetskraftsinvandringen sker till yrken där det inte råder brist, ofta yrken med låga krav på formell utbildning.349 Det leder i praktiken till ökad konkurrens om dessa jobb och inverkar därmed sannolikt negativt på bland annat kortutbildade nyanländas möjlighet till etablering. Detta måste ändras. En arbetsmarknadspröv-ning bör införas för att säkerställa att arbetskraftsinvandringen sker till yrken där det råder faktisk brist på arbetskraft.
Dagens regelverk för arbetskraftsinvandring vältrar över riskerna på den enskilde arbetstagaren. Systemet med tillfälliga arbetstillstånd ska-par arbetstagare som har svårt att hävda sin rätt, eftersom de då riskerar utvisning. Arbetskraftsinvandrare som har kontrakt på en tillsvidare-anställning i Sverige ska därför ges permanent uppehållstillstånd med en gång. Arbetserbjudandet som ligger till grund för arbetstillstånd ska göras juridiskt bindande och kännbara sanktioner mot arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare bör införas.
Våra förslag:
ƪ
det behöver finnas ett batteri av arbetsmarknadspolitiska verktyg för att nyanlända, likväl som andra arbetslösa, ska få det stöd de behöver för att möta kunskapskraven på arbetsmarknaden.ƪ
en permanent tudelad arbetsmarknad kan undvikas genom att möjliggöra för nyanlända och långtidsarbetslösa att kombinera arbete med utbildning.ƪ
nyanlända bör få bättre möjligheter att lära sig svenska genom att få rätt till fler timmar i sfi.ƪ
Arbetskraftsinvandring ska vara motiverad av faktisk brist på arbetskraft.därför bör en arbetsmarknadsprövning införas så att arbete endast erbjuds inom branscher där det råder brist.