Efterbehandling av förorenade områden
BECKHOLMEN, som ägs av staten, är en av de mest förorenade platserna i Stockholms län. Mätningar visar att ön innehåller så höga halter av tungmetaller och andra farliga ämnen att botten- sediment flera kilometer ut i skärgården påverkas. Föroreningarna kommer i huvudsak från tjärbränneri som pågick från början av 1600-talet till slutet av 1800-talet, och från varvsverksamhet som pågått på ön sedan början av 1800-talet. Omkring 100 000 ton förorenad jord och sten kommer att schaktas bort och ersättas med ny. Beckholmen är en del av Nationalstadsparken och förklarad som
byggnadsminne av riksintresse. Stockholms unika ångbåtsflotta underhålls och renovering av gamla skutor och nyare båtar pågår än idag på ön. Området är dessutom ett viktigt och omtyckt område för rekreation och friluftsliv.
Saneringen kommer att kosta cirka 185 miljoner kronor och planeras pågå under två år. Beckholmen är det tredje mest för oren- ade markområdet i Stockholms län. Detta är ett av landets största saneringsprojekt och det saneringsprojekt som fått störst finansie- ring från Naturvårdsverket under 2011, 145 miljoner kronor.
NATURVÅRDSVERKET ansvarar för att sam- ordna, prioritera och administrera det statliga bidraget för efterbehandling av förorenade områden där ingen annan ansvarig finns eller där ansvaret delas. I uppgiften ingår också att följa upp, utvär- dera och rapportera effekterna av bidraget. Under 2011 fördelades drygt 635 miljoner kronor till denna verksamhet. För att miljömålet Giftfri miljö ska kunna uppnås till 2050 vad gäller förorenade områden behöver efterbehandlingstakten öka.
Länsstyrelserna driver det regionala arbetet med efterbehandling i form av inventeringar, regionala prioriteringar och vidareförmedling av den stat- liga finansieringen. Kommuner och andra aktörer genomför de beslutade efterbehandlingsåtgärderna. Sveriges Geologiska Undersökning utreder för- orenade områden där staten har ansvar som verk- samhetsutövare, men där den verksamhet som har orsakat föroreningen inte längre finns kvar, samt ansvarar för att efterbehandla sådana områden.
I SVERIGE FINNS det områden som är för- orenade. Det är framförallt tidigare industrier, som till exempel kemisk industri, träimpregnering, massa- och pappersindustri och glasbruk, som har orsakat giftiga ämnen i mark och vatten. Enligt miljö målet Giftfri miljö ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte är något hot mot människors hälsa eller miljö till 2050. Till och med slutet av 2010 hade cirka 1 700 områden helt eller delvis efterbehandlats och vid cirka 260 områden pågick åtgärder.
åtgärder inventering tillsyn utredning handräckningsåtgärder miljöriskområden övrigt
Beckholmen
är ett av landets största saneringsprojekt och det saneringsprojekt som fått störst finansiering från Naturvårdsverket under 2011.533
40
30
27
Kartan visar förorenade områden som efter be handlats, åtgärdats och avslutats helt eller delvis med stöd av statligt bidrag till och med 2010 – totalt 75 st.Under 2011 fördelade Naturvårdsverket
drygt 635 miljoner kronor till arbetet
med efterbehandling.
NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 62
VI FÖRDELAR STORA SAKANSLAGFÖR MILJÖNS BÄSTA • Genomföra miljöpolitiken
Vid sidan om arbetet med att utveckla förvaltningen pågår löpande arbete med stöd till länsstyrelsernas förvaltare, SkötselDOS (ett datasystem för rapportering och uppföljning), bidragshantering samt genomförande av nationella träffar. ÅTGÄRDSPROGRAM SÄKRAR ARTERS FRAMTID
Naturvårdsverket fördelade även medel till länsstyrelsernas arbete med framtagande och genomförande av åtgärder enligt åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) under 2011. Utöver bidragen till länen lämnades särskilda bidrag till Skogsstyrelsen och Naturskyddsföreningen för arbete med vitryggig hackspett. Naturvårdsverkets interna kostnader för konferenser, program, avtal med Artdatabanken som bistår med expertkunskap angående arter etc. tillkommer.
Naturvårdsverket har fastställt 20 program under året och totalt finns nu 161 fastställda program (se tabell 18). Att antalet fastställda program inte alltid ökar med det antal som fastställs årligen, beror på att vissa av de nya fastställda programmen ersätter äldre versioner. Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter är en viktig del i arbetet för att nå det 16:e miljökvalitetsmålet, Ett rikt växt- och
djurliv.
ANSLAG 1:4 ANVÄNDS FÖR EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN
Vi samordnar, prioriterar och administrerar det statliga bidraget för efterbehand- ling, samt följer upp, utvärderar och rapporterar effekterna av bidraget.
Arbetet med efterbehandlingsåtgärder är långsiktigt och görs stegvis. Inle- dande inventeringar och förberedande undersökningar övergår i projektering för genomförande av själva åtgärdsentreprenaden. Därefter utförs uppföljning och kontroll. Inventeringar och utredningar leder också till kunskap om vilka områden som inte behöver åtgärdas. Det är inte ovanligt att det tar mellan fem och tio år eller mer från det att ett område konstaterats vara förorenat, till det att det åtgär- dats. Ofta är det komplicerade juridiska bedömningar av ansvaret som ska göras innan man vet om ansvarig finns och hur stort ansvaret är innan en faktisk åtgärd kan komma till stånd.
EFFEKTER AV VÅRT ARBETE
Arbetet med att identifiera förorenade områden i landet är tack vare sakanslaget klart i många län, även om nya förorenade områden kan komma att upptäckas med tiden. Inventeringen utgör underlag för den regionala prioriteringen, en över-
TABELL 18. ÅTGÄRDSPROGRAM FASTSTÄLLDA 2009–2011, ANTAL År Fastställda program Totalt fastställda program
2009 17 126
2010 19 143
2011 20 161
INSTRUKTIONEN 3§ 12 och 13p.
NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 63 Genomföra miljöpolitiken • VI FÖRDELAR STORA SAKANSLAGFÖR MILJÖNS BÄSTA
siktlig bedömning av efterbehandlingsbehovet i länet och en uppskattning av beho- vet av statliga bidragsmedel.
Totalt finns det fortfarande cirka 1 300 förorenade områden som bedöms utgöra en mycket stor risk för miljön och människors hälsa och som måste åtgär- das för att preciseringen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska kunna uppnås. Till och med utgången av 2010 var cirka 1 700 områden helt eller delvis åtgärdade och vid cirka 260 områden pågick åtgärder. Siffrorna uppdateras i samband med den årliga redovisningen av efterbehandlingsarbetet till regeringen den 15 april.
Under 2011 fördelade vi hela anslaget, drygt 635 miljoner kronor, i statliga bidrag till arbetet med efterbehandling. Vid utgången av 2011 fanns det dessutom cirka 16 efterbehandlingsprojekt i kö för åtgärd till en sammanlagd kostnad av cirka 700 miljoner kronor. Samtidigt fortsätter arbetet med att undersöka områ- den som ska kunna efterbehandlas längre fram. Den absoluta merparten av det totala bidragsbeloppet har fördelats till åtgärder.
EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER
Den största saneringen som startade under 2011 var Beckholmen i Stockholms län. Där tas nu en källa till föroreningar (främst bly, kvicksilver och tjära men även arsenik, koppar och zink) som påverkat Östersjön under mycket lång tid bort. Ursprunget är tjärbränneri och varvsverksamhet som pågått på ön. Detta projekt fick också årets största bidrag, 145 miljoner kronor. Vi har också beviljat drygt 50 miljoner kronor för saneringen av området runt den skola där Falu gasverk legat från främst tjära (PAH, polycykliska aromatiska kolväten), bly och arsenik. I Kronobergs län saneras platsen där Eneryda Glasbruk legat från tungmetaller för 4,2 miljoner kronor.
Vi fick in och beviljade 3 ansökningar om bidrag till handräckningskostnader, till en summa av 3,8 miljoner kronor.
Att bilda ett miljöriskområde är ett juridiskt instrument i miljöbalken att på ett långsiktigt sätt hantera ett förorenat område som av någon anledning inte kan efterbehandlas. Landets första miljöriskområde, Kniphammaren i Jönköpings län, fick knappt 0,4 miljoner kronor i bidrag.
NATIONELL SAMORDNING OCH VÄGLEDNING
För att vi ska fördela bidraget med god kvalitet behövs omfattande samverkan och erfarenhetsutbyte med andra aktörer. Vi har haft täta kontakter med läns- styrelserna, samtliga länsstyrelser har besökts vid minst ett tillfälle under året. Vi ger vägledning i efterbehandlingsfrågor, deltar i mål och ärenden samt i EU- och internationella sammanhang. Vi ansvarar för samverkan med andra statliga myn- digheter, framförallt med länsstyrelserna, SGU och SGI.