MILJÖFORSKNING

Vårt övergripande mål med den forskning som vi finansierar är att den ska ge underlag för att nå miljökvalitetsmålen. Forskningsfinansieringen är en av våra väsentliga insatser. I uppgiften ingår att hantera bidrag, samverka med andra forskningsfinansiärer samt följa upp och utvärdera forskningen. Under 2011 var vår kostnad för denna uppgift cirka 19,7 miljoner kronor.

FÖRDELNING AV MILJÖFORSKNINGSANSLAGET

Med anslaget 1:5 Miljöforskning finansierar vi forskning som är viktig för vårt och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov. Vi har under året skapat nya arbetsformer för den interna behovsinventeringen. I denna process ingår numera Havs- och vattenmyndigheten.

Naturvårdsverket utlyser medel i konkurrens och ser till att ansökningar om forskningsmedel bedöms med hänsyn till vetenskaplig kvalitet och praktisk rele- vans. Vi strävar också efter att få en jämn könsfördelning för de forskningspro- gram vi finansierar. Kvinnor är dock fortfarande underrepresenterade i våra pågå- ende program. I årets programsatsning var 34 procent av projektledarna kvinnor. Det är en ökning från föregående år, då 26 procent var kvinnor.

Av forskningsanslaget 2011 på 92 miljoner kronor användes 17 miljoner kro- nor till forskning vid IVL Svenska Miljöinstitutet, där näringslivet bidrar med lika mycket. Cirka 67 miljoner kronor av anslaget gick till program, cirka 5 miljoner kronor gick till utredningar/synteser och resten, 2 miljoner kronor, till gransk- ningsarvode, konferenser m.m. ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering INSTRUKTIONEN 3§ 10p. Sakanslag för ökad kunskap

NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 81 följa Upp och Utvärdera miljötillståndet och miljöarbetet i samhället • SAKANSLAG FÖR ÖKAD KUNSKAP

Övrigt Utredningar IVL Program 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000 tkr 2009 2010 2011

FIGUR 3. MILJÖFORSKNINGSANSLAGET, FÖRDELNING 2009–2011

Ett forskningsprogram om miljökvalitetsnormer har startat 2011.

Två forskningsprogram har deltidsutvärderats och fått förlängning ytterligare några år. Programmen är: Ekonomisk värdering för miljön och Kartering, miljö-

övervakning med flygburen laserskanning och digitala bilder.

Ett trettiotal utredningar har påbörjats under 2011 för att öka kunskapsunder- laget. Två av dessa har redovisats under året. En av dem handlar om allemans- rätten: Allemansrätten och dess framtid. Den andra handlar om utsläpp av växt- husgaser och ammoniak från hemkomposter – inverkan av temperatur, matning och skötsel. Under 2011 har dessutom åtta utredningar redovisats som påbörjats tidigare år.

FORSKNING KRING VILT

Regeringen beviljade 17,5 miljoner kronor ur Viltvårdsfonden för ekologisk och samhällsvetenskaplig forskning m.m. kring vilt. Sex nya projekt startade under 2011, och totalt finansierades 20 enskilda projekt under budgetåret. Kunskap från forskning finansierad via Viltvårdsfonden kommer till användning vid utförandet av regeringsuppdrag samt vid Naturvårdsverkets beslut i frågor om viltförvaltning, särskilt kring rovdjur.

FORSKNINGSKOMMUNIKATION Miljöforskningsdagar för journalister

I januari arrangerade vi för 16:e året i rad Miljöforskningsdagar för journalister. Första dagen var temat Forskning som bidrar till att lösa problemen i Östersjön, den andra dagen var temat Hållbart och hälsosamt samhälle. Syftet med konfe- rensen är att journalister ska få möjlighet att träffa forskare och lära sig mer inom miljöforskningsområdet för att kunna föra ut kunskaperna i samhället. Ett 50-tal journalister deltog. Utvärderingen av föreläsningarna dag 1 gav betyget 4,0 (skala 1–5, där 5 var det bästa) och betyget 3,9 dag 2.

Sakanslag för ökad kunskap

NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 82

SAKANSLAG FÖR ÖKAD KUNSKAP • följa Upp och Utvärdera miljötillståndet och miljöarbetet i samhället

Forum för miljöforskning – Tema Mat

Konferensen arrangerades i samarbete med Forskningsrådet Formas, Mistra och Livsmedelsverket. Utvärderingen av konferensen visade att de cirka 300 deltagarna var nöjda med diskussionerna och temat.

Forskning för miljömålen

I oktober möttes forskare och praktiker för att integrera bästa till- gängliga kunskap i miljöarbetet. Fokus låg på frågor kring Natur- vårdsverkets och samhällets miljöarbete. Omkring 160 personer deltog. Deltagarna var forskare vid universitet och högskolor samt tjänstemän vid departement, Naturvårdsverket och andra myndighe- ter. Erfarenheterna från konferensen beaktas i det pågående arbetet med Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens gemen- samma forskningsstrategi.

Utveckling av friluftslivet

Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring är ett tvärvetenskap- ligt nationellt forskningsprogram som studerar friluftsliv och natur- baserad turism i Sverige. Programmet finansieras av Naturvårds- verket. Under 2011 har forskningsprogrammet publicerat resultat i ett flertal olika vetenskapliga tidskrifter. I början av november arrangerade programmet den årliga konferensen Friluftsforskning

2011 i Umeå med cirka 20 föredrag och 100 deltagare. Sakanslag för

ökad kunskap

ANNEMAY EK

Samordnar och vägleder uppföljning av miljömålen.

NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 83 följa Upp och Utvärdera miljötillståndet och miljöarbetet i samhället • SAKANSLAG FÖR ÖKAD KUNSKAP

TABELL 25. ÖVERSIKT FORSKNINGSPROGRAM, BUDGET, INRIKTNING OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER FORSKNINGSPROGRAM ÅR BUDGET,

mnkr INRIKTNING MILJÖKVALITETSMÅL FÖRVÄNTADE EFFEKTER Friluftsliv i förändring 2006–2011 35,1 Ett rikt odlingslandskap,

Storslagen fjällmiljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv

Ge förutsättningar för en förbättrad planering och förvaltning av friluftsliv.

Klimatverktyg – CLIMATOOLS 2006–2011 26,1 Begränsad klimatpåverkan Ta fram verktyg för samhällets behov av klimatanpassning.

Hållbar avfallshantering 2006–2012 28,6 Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Begränsad klimat- påverkan

Föreslå kostnadseffektivare styrmedel inom avfallssek- torn och utveckla avfallshanteringssystem som är bättre anpassade till konsumenternas behov.

Frisk luft i Sverige

– SCARP

2006–2012 35 Giftfri miljö, Frisk luft Ta fram vetenskapligt underlag om luftföroreningar och deras effekter och ge stöd för politiska beslut nationellt och inom EU. Utveckla integrerade beslutstödsmodeller.

Emissioner från varor

– ChemiTecs

2007–2012 23 Giftfri miljö Öka den vetenskapliga förståelsen av emissioner från varor i syfte att stödja utvecklingen av svenska och europeiska handlingsprogram.

Ekonomisk värdering för miljön – PLUS/MINUS

2007–2012 18 Alla Utveckla samhällsekonomiska konsekvensanalyser för pro-

blem som berör hushållning av miljön och naturresurser.

Koldioxidsnåla energi- och transportsystem

Samfinansierat program – LETS

2008–2013 36,9 varav NV 10

Begränsad klimatpåverkan Ge underlag till planering och utveckling av koldioxid- snåla energi- och transportsystem.

Kartering, miljöövervakning med flygburen laserskanning och digitala bilder – EMMA

2008–2013 12 Alla Utveckla automatiska och halvautomatiska metoder för

att använda laserskanning och digitala flygbilder för miljöövervakning och vegetationskartering såväl på land som i havet.

Effektiv miljötillsyn 2009–2012 18 Alla Tillhandahålla vetenskapligt baserade verktyg för utförandet av miljötillsynen på effektivast möjliga sätt.

Klimatförändringar och miljömålen för långtrans- porterade luftföroreningar

– CLEO

2009–2012 21,5 Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning

Konstruera och tillämpa ett modellsystem och utvärderingsverktyg som kan användas för att utvärdera effekter av klimatförändringar på miljömålen.

Marin försurning

– tillståndet i Östersjön och Västerhavet

2009–2012 5 Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Hav i balans, Ett rikt växt- och djurliv

Undersöka dagens tillstånd för Östersjöns och Väster- havets karbonatsystem. Resultaten ska dels utgöra en baslinje som framtida utveckling kan jämföras med, dels vara en grund för att utöka det långsiktiga miljö- övervakningsprogrammet i haven runt Sverige.

Dioxiner och andra persistenta organiska miljögifter i luft och i Östersjöns miljö

2009–2012 6 Frisk luft, Giftfri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård

Finna den bästa strategin för att reducera dioxin- nivåerna i Östersjön, speciellt i matfisk.

Hälsoeffekter av flygbuller på uteplats

2010–2013 3 God bebyggd miljö Kunskap om hur flygbuller på uteplats i anslutning till bostäder påverkar bullerstörning och andra hälsoeffekter. Målet är att denna kunskap ska utgöra grunden för en hälsobaserad tillämpning av riktvärden för flygbuller på uteplats.

Water 2010–2013 32 Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv.

Förbättra svenska myndigheters arbete med framför allt ramdirektivet för vatten, men påverkar också arbetet med andra direktiv (ramdirektivet om en marin strategi, 2008/56/EG och art- och habitatdirektivet) samt arbe- tet med en rad nationella miljökvalitetsmål.

Miljökvalitetsnormer 2011–2014 15 Alla Påvisa brister och svagheter i det svenska systemet med miljökvalitetsnormer, förklara orsaker till dessa brister samt presentera alternativa vägar till förändring av systemet.

Sakanslag för ökad kunskap

NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 84