Naturvårdverkets anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. finansierar – tillsammans med anslaget 1:5 Miljöforskning – en stor del av den kunskapsförsörjning som myndigheten behöver för sitt arbete.
21,1 miljoner kronor av miljöövervakningsanslaget användes för den miljö- målssamordning som beskrivs under rubriken Projektmedel för miljömålsuppfölj-
ning. Däri ingår bidrag till andra centrala myndigheter, länsstyrelserna, Sveriges
Kommuner och Landsting och ideella organisationer samt kostnader för drift och utveckling av Miljömålsportalen.
182 miljoner kronor gick till nationell och regional miljöövervakning. Miljö- övervakningens resultat används för internationell rapportering om miljötillstån- det, för uppföljning, utvärdering och utveckling av miljömålen och för bedöm- ningsgrunder för miljötillståndet.
53,4 miljoner kronor av anslaget används för uppföljning av utsläpp och avfall, för internationell utsläppsrapportering och för arbete med utsläppsrätter.
TABELL 20. MILJÖÖVERVAKNINGENS PROGRAMOMRÅDEN, FÖRDELNING AV MEDEL, tkr 2009 2010 2011 Internationellt miljöövervakningsarbete 1 383 1 613 847 Nationell miljöövervakning: Fjäll 1 796 2 433 2 496 Hälsorelaterad miljöövervakning 7 623 7 988 8 052 Jordbruksmark 9 983 10 350 10 532
Kust och hav 30 214 38 126 34 135
Landskap 12 104 13 585 14 745 Luft 11 500 13 008 13 879 Miljögiftssamordning 8 413 10 211 8 502 Skog 15 900 17 097 17 378 Sötvatten 22 075 24 034 23 989 Våtmark 1 915 2 446 2 500
Stöd, datavärdskap, tematiska insatser, information etc. 10 852 15 678 12 200 Utveckling & utvärdering, återkommande
inventeringar, naturinventeringar 5 820 3 586 1 930
Temporära medel 19 985 0 0
Anslagssparande 2 979 0 0
Bidrag till regional miljöövervakning 30 694 30 780 30 775
NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 75 följa Upp och Utvärdera miljötillståndet och miljöarbetet i samhället • SAKANSLAG FÖR ÖKAD KUNSKAP
MILJÖÖVERVAKNING
Under 2011 har vår totala kostnad för denna uppgift varit 190,9 miljoner kronor, varav 8,9 miljoner är kostnad för arbetstid.
Anslaget kompenseras inte för generella kostnadsökningar. För att anpassa verksamheten till budget har ambitionsnivån sänkts i några delprogram.
Det praktiska arbetet med miljöövervakningen sköts av utförare och datavär- dar. Antalet avtal varierar mellan åren. Antalet avtal med utförare och datavärdar var lägre 2011 än 2010 vilket delvis förklaras av att Naturvårdsverket inte fullt ut avtalat all vattenrelaterad miljöövervakning 2011 och att budgeten är lägre, se tabell 21.
Genom miljöövervakningens programområdesvisa referensgrupper och åter- kommande revideringar utvecklas pågående program fortlöpande efter användar- nas behov. Sexårsintervall för revisionerna har valts för att några s.k. omdrevspro- gram löper på sex år, och dessa görs lämpligen efter ett omdrev, se tabell 22. Under 2011 utvärderades fågelövervakningen och delprogrammet Nationell Inventering
av Landskapet i Sverige (NILS).
Miljöövervakningen inom anslagspost 1:2 genomförs på uppdrag av Natur- vårdsverket (och Havs- och vattenmyndigheten) företrädesvis av universitet och hög- skolor, konsulter och andra centrala myndigheter så att samplanering, kompetens och infrastruktur kan användas på bästa sätt. Miljöövervakningen bidrar därigenom till att kompetenskärnor inom detta område upprättshålls vid framför allt SMHI, Naturhistoriska riksmuseet, Sveriges lantbruksuniversitet och IVL, se tabell 23.
Arbetet med miljöövervakning under året har på flera sätt påverkats genom inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten. Från halvårsskiftet disponerade den nya myndigheten 40,1 miljoner kronor av miljöövervakningsanslaget för 2011. Havs- och vattenmyndigheten hanterar främst programområdena Sötvatten och
Kust och hav, halva den regionala miljöövervakningen samt de datavärdskap som
hanterar data från dessa områden.
ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering INSTRUKTIONEN 3§ 7p.
TABELL 21. AVTAL MED UTFÖRARE OCH DATAVÄRDAR, TILL ETT VÄRDE AV / KOSTNAD
2009 2010 2011
Antal avtal 414 405 354
Till ett värde av, tkr 190 200 190 900 181 960
Kostnad, arbetstid, tkr 9 300* 7 800 8 900
Total kostnad, tkr 199 500 198 700 190 860
* Kostnaden för 2009 är omräknad enligt samma princip som för 2010 och 2011.
PRESTATION } Sakanslag för ökad kunskap
TABELL 22. NATIONELLA MILJÖÖVER- VAKNINGSPROGRAM SOM REVIDERATS DE SENASTE SEX ÅREN, PROCENTUELL ANDEL AV MEDEL
2009 2010 2011
NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 76
SAKANSLAG FÖR ÖKAD KUNSKAP • följa Upp och Utvärdera miljötillståndet och miljöarbetet i samhället
Under första halvåret tecknade Naturvårdsverket avtal även om vattenrelaterad miljöövervakning. Vi har också genom bidrag från Havs- och vattenmyndigheten genomfört hela utbetalningen av medel för dessa avtal efter 30 juni. Från den 1 juli har även Havs- och vattenmyndigheten tecknat avtal eller överenskommelser för några vattenrelaterade undersökningar. Samtliga överenskommelser och avtal som Naturvårdsverket har hanterat under 2011 – alltså även för Havs- och vattenmyn- dighetens räkning – redovisas.
PUBLIKATIONER OM MILJÖTILLSTÅNDET
En syntes av tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige presenteras i boken Biologisk mångfald i Sverige (Monitor 22). Syntesrapporter inom miljö- övervakningen har också sammanställts inom programområdena Luft (Luften i
Sverige 2009), Skog, Fjäll, Våtmark samt Landskap (Skog & mark 2011) och Kust
och hav (Havet 2011).
Inom programområdet Miljögiftssamordning fortsätter vi att ta fram informa- tion om vilka ämnen som sprids till miljön. År 2010 var första året vi fick data på kemiska ämnen i utgående vatten från reningsverk, vilka rapporterades 2011. Vi har också fortsatt screening av olika typer av ämnesgrupper som finns i produkter och
TABELL 23. MILJÖÖVERVAKNINGEN, ANLITADE UTFÖRARE OCH UPPDRAG, tkr
2009 2010 2011 Universitet och högskolor:
Sveriges lantbruksuniversitet 53 891 57 542 56 134 Stockholms universitet 13 676 15 540 13 210 Uppsala universitet 9 232 9 687 8 634 Lunds universitet 5 266 5 663 5 919 Göteborgs universitet 3 381 3 821 3 977 Karolinska institutet 1 620 1 165 1 155 Övriga universitet/högskolor 1 008 1 458 460 Myndigheter: Naturhistoriska riksmuseet 10 624 10 650 11 773 SMHI 11 803 9 548 7 697 Länsstyrelser, landsting 10 801 9 606 6 543 Fiskeriverket* 6 188 4 613 4 531 Livsmedelsverket 2 900 3 370 2 835 SGU 3 295 3 260 3 506 Övriga myndigheter 1 310 1 114 1 855 Privata aktörer: IVL 14 790 13 727 13 887
Vattenfall Power Consultant AB 1 610 2 170 2 080
SWECO 1 140 1 557 1 933
Övriga privata utförare 5 808 3 881 4 330
Övriga 969 1 789 1 000 * Fr.o.m. 1 juli hanteras Fiskeriverkets uppdrag av SLU.
Sakanslag för ökad kunskap
NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 77 följa Upp och Utvärdera miljötillståndet och miljöarbetet i samhället • SAKANSLAG FÖR ÖKAD KUNSKAP
varor, t.ex. mätningar av ämnen som finns i solskyddsprodukter, s.k. UV-filter, i miljön. En utredning har tagits fram om hur vi på ett bättre sätt ska följa miljö- gifter i landmiljön. I en annan utredning har vi sett att vissa perfluorerade ämnen minskar och andra ökar i människans blodserum beroende på hur de används i samhället. Detta blir ett bra underlag för fortsatt uppföljning. Vi har även fått fram resultat som visar hur halterna i blodserum av det bromerade flamskyddsmedlet BDE-209 förändras över tid.
INTERNATIONELL RAPPORTERING
Naturvårdsverket ansvarar för insamling av statistik inom miljöområdet. Vi har en samordnande roll för den internationella rapporteringen av data om utsläpp, miljöpåverkan och miljötillstånd. Uppgifterna hämtas från företag, kommuner och miljöövervakning. Mottagare är främst regering och riksdag, EU-kommissionen, Europeiska miljöbyrån (EEA), Eurostat, OECD, FN och konventionerna OSPAR och HELCOM. Under 2011 skulle vi ha gjort 80 egna internationella rapporte- ringar, varav vi genomförde 73. Av dessa gjordes 61 stycken i tid.
TABELL 24. SVERIGES PLACERING I EEA:S RANKNING
2009 2010 2011
Sveriges placering, plats 1 plats* 1 plats** 1 plats*** Uppfyllda rapporteringskrav, procent 100 100 98 * Tillsammans med Schweiz och Österrike.
** Tillsammans med Tyskland och Österrike.
*** Tillsammans med Storbritannien, Estland och Tyskland.
RAPPORTERING AV UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR
Vi rapporterar årligen utsläpp av luftföroreningar till Miljödepartementet och den internationella konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) samt till EEA. Sverige har genomfört inventeringar av luftföroreningar sedan 1980-talet enligt åtagandena i CLRTAP under FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE).
Inventeringarna sker i samarbete med ett antal myndigheter, vilkas underlags- data kompletteras med information från olika företag och organisationer. På upp- drag av Naturvårdsverket sammanställer och bearbetar konsortiet SMED (Svensk
Miljöemissionsdata) bestående av SMHI, IVL och SCB, utsläppsdata och tar fram
inventeringsrapporten.
För det stora flertalet rapporterade utsläpp har mängden minskat sedan 1990. Sverige har nått ner till sina åtaganden enligt EU:s ”takdirektiv” (2001/81/EG) när det gäller svaveloxider (SOx), flyktiga organiska föreningar utom metan och ammoniak (NH3), dock inte för kväveoxider (NOx).
RAPPORTERING AV UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER
Utsläpp och upptag av växthusgaser rapporteras årligen till EU-kommissionen och FN:s klimatsekretariat. Data samlas in och redovisas i enlighet med internationellt beslutade riktlinjer för inventering och rapportering. Vartannat år ska även prog-
INSTRUKTIONEN 3§ 7p. 4§ 2st. 5p. Sakanslag för ökad kunskap