DET ÖVERGRIPANDE MÅLET för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. För att nå detta mål – generationsmålet – har riksdagen antagit 16 miljö- kvalitetsmål. Sedan 2002 görs en årlig uppföljning och varje mandatperiod görs en fördjupad utvärdering av hur arbetet går med att nå miljömålen.
Naturvårdsverkets tre roller i arbetet med miljömålen:
•
samordnar miljömålsuppföljningen genom vägledning, uppföljning och utvärdering•
ansvarar för sju miljökvalitetsmål•
är medlem i Samverkansgruppen.SAMVERKANSGRUPPEN består av de 25 myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet samt fem myndigheter som har information av betydelse för miljömålsuppföljningen. Även sex intresseorganisationer ingår. Gruppen samråder i frågor som rör uppföljning och utvärdering av miljömålen.
MÅLARBETSGRUPPEN består av de myndigheter som har ansvar för ett eller flera miljö kvalitetsmål samt Socialstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet, RUS. Gruppen samarbetar i frågor kring upp- följningen av miljökvalitets målen och är ett forum för diskussion kring anvisningar för analyser och redovisningar.
GENERATIONSMÅL, MILJÖKVALITETSMÅL, ETAPPMÅL
2010 beslutade regering och riksdag om förändringar i miljömålssystemet. Naturvårdsverket fick samordningsansvar för miljömålsuppföljningen. Miljö- målsstrukturen utvecklades till tre nivåer: ett generationsmål, 16 miljö- kvalitetsmål samt etappmål.
Generationsmålet visar inriktningen för samhällsomställningen och är en
riktningsvisare för övriga miljömål och miljöpolitiken.
Miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljö-
arbetet ska leda till och spänner ämnesmässigt över ett mer begränsat område än generationsmålet.
Etappmålen anger steg på vägen för att nå generationsmålet och miljö-
kvalitetsmålen, och har fokus på av regeringen prioriterade områden.
Miljömålsberedningen har inrättats
för att nå politisk samsyn kring miljö- frågorna. Beredningen tar fram förslag på strategier och etappmål som ska leda till att generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen kan nås på ett sam- hällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt.
MILJÖMÅLSANSVARIGA MYNDIGHETER
Naturvårdsverket ansvarar för sju av de sexton målen. Länsstyrelserna an- svarar för de regionala miljö målen. Övriga ansvariga myndigheter är:
Boverket
Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket
Kemikalie inspektionen Skogsstyrelsen
Strål säkerhets myndig heten Sveriges geologiska undersökning
God bebyggd miljö Grundvatten av god kvalitet Levande skogar Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Säker strålmiljö Giftfri miljö Naturvårdsverket ansvarar för 7 av de 16 miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Skyddande ozonskikt Myllrande våtmarker Storslagen fjällmiljö Ett rikt växt- och djurliv
Ett rikt odlingslandskap
Tidig höst Anvisningar inför
regional bedömning av miljö- kvalitetsmålen tas fram.
Vår/höst Utvärdering
av an vänd ningen av be döm ningsgrunden. Målarbets gruppen och Samverkansgruppen deltar i arbetet med att revidera anvisningar för uppföljning och bedömning av miljö- målen på regional och nationell nivå.
16 februari Samverkans gruppen
diskuterar inkommet material och den sammanfattande analysen.
Januari–februari Målarbets-
gruppen diskuterar bedöm- ningsgrunden, som påverkar bedömningen av möjligheten att nå miljö kvalitetsmålen.
30 november Läns styrelser
lämnar uppföljning och bedömning av möjligheten att nå de regionala miljö- målen till Naturvårdsverket.
11 februari Miljömålsansvariga
myndigheter lämnar in uppföljning och bedömning av möjligheten att nå respektive miljökvalitetsmål till Naturvårdsverket.
31 mars Överlämning av årlig
uppföljning 2011. Publicering på miljomal.se.
ÅRLIG UPPFÖLJNING av miljökvalitets målen används bl.a. till Miljö- målsberedningens arbete med att lägga fram förslag på nya strategier med tillhörande etappmål och styrmedel. Den används också som underlag för regeringens budget planering kring miljöpost erna och som allmän information om vilka miljö problemen är och hur utvecklingen går.
Tidslinjen visar Naturvårdsverkets samordning av årlig uppföljning av de 16 miljökvalitetsmålen.
Naturvårdsverkets
samverkansroll i miljömålssystemet
DET ÖVERGRIPANDE MÅLET för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. För att nå detta mål – generationsmålet – har riksdagen antagit 16 miljö- kvalitetsmål. Sedan 2002 görs en årlig uppföljning och varje mandatperiod görs en fördjupad utvärdering av hur arbetet går med att nå miljömålen.
Naturvårdsverkets tre roller i arbetet med miljömålen:
•
samordnar miljömålsuppföljningen genom vägledning, uppföljning och utvärdering•
ansvarar för sju miljökvalitetsmål•
är medlem i Samverkansgruppen.SAMVERKANSGRUPPEN består av de 25 myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet samt fem myndigheter som har information av betydelse för miljömålsuppföljningen. Även sex intresseorganisationer ingår. Gruppen samråder i frågor som rör uppföljning och utvärdering av miljömålen.
MÅLARBETSGRUPPEN består av de myndigheter som har ansvar för ett eller flera miljö kvalitetsmål samt Socialstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet, RUS. Gruppen samarbetar i frågor kring upp- följningen av miljökvalitets målen och är ett forum för diskussion kring anvisningar för analyser och redovisningar.
GENERATIONSMÅL, MILJÖKVALITETSMÅL, ETAPPMÅL
2010 beslutade regering och riksdag om förändringar i miljömålssystemet. Naturvårdsverket fick samordningsansvar för miljömålsuppföljningen. Miljö- målsstrukturen utvecklades till tre nivåer: ett generationsmål, 16 miljö- kvalitetsmål samt etappmål.
Generationsmålet visar inriktningen för samhällsomställningen och är en
riktningsvisare för övriga miljömål och miljöpolitiken.
Miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljö-
arbetet ska leda till och spänner ämnesmässigt över ett mer begränsat område än generationsmålet.
Etappmålen anger steg på vägen för att nå generationsmålet och miljö-
kvalitetsmålen, och har fokus på av regeringen prioriterade områden.
Miljömålsberedningen har inrättats
för att nå politisk samsyn kring miljö- frågorna. Beredningen tar fram förslag på strategier och etappmål som ska leda till att generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen kan nås på ett sam- hällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt.
MILJÖMÅLSANSVARIGA MYNDIGHETER
Naturvårdsverket ansvarar för sju av de sexton målen. Länsstyrelserna an- svarar för de regionala miljö målen. Övriga ansvariga myndigheter är:
Boverket
Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket
Kemikalie inspektionen Skogsstyrelsen
Strål säkerhets myndig heten Sveriges geologiska undersökning
God bebyggd miljö Grundvatten av god kvalitet Levande skogar Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Säker strålmiljö Giftfri miljö Naturvårdsverket ansvarar för 7 av de 16 miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Skyddande ozonskikt Myllrande våtmarker Storslagen fjällmiljö Ett rikt växt- och djurliv
NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 70
VÄGEN MOT MILJÖMÅLEN • följa Upp och Utvärdera miljötillståndet och miljöarbetet i samhället
Under senare delen av 2011 har Naturvårdsverket startat ett projekt för att utveckla Miljömålsportalen för att kunna ge mer aktuell information. Syftet är att myndigheterna med ansvar för uppföljning av miljökvalitetsmålen ska kunna rapportera in bedömningarna av respektive miljökvalitetsmål direkt på Miljömåls-
portalen. En lösenordsskyddad webbplats används av alla myndigheter med
ansvar i miljömålssystemet i deras gemensamma arbete med miljömålen. MILJÖMÅLSDAGARNA 2011
Vi arrangerade under 2011 åter den årliga konferensen Miljömålsdagarna, för året i Västerås med cirka 190 deltagare. Utvärderingen visade att den var mycket uppskattad (88 procent gav betyget Mycket bra eller Bra). Målgrupp är miljömåls- samordnare och miljöansvariga vid länsstyrelser, centrala myndigheter och organi- sationer.
MILJÖMÅLEN PÅ KVALITETSMÄSSAN
Vi har under året gjort en satsning för att möta kommuner och diskutera hur vi tillsammans kan arbeta för att uppnå miljömålen. Kvalitetsmässan i Göteborg arrangeras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och vänder sig framför allt till kommunpolitiker och kommunala tjänstemän. Naturvårdsverkets bidrag utgjordes av en monter om miljömålen och goda exempel på regionalt miljöarbete. På mässan anordnade vi även ett seminarium om välbefinnande som drivkraft för ett resurseffektivare samhälle. Seminariet hade ett 80-tal besökare.
Inför mässan tog vi fram en bilaga till SKL:s tidning Dagens Samhälle. Bila- gan spreds i nästan 30 000 exemplar med syftet att öka läsarnas kunskap om och engagemang kring miljömålen.
UTVÄRDERING OCH ANALYS AV MILJÖARBETET
Utvärdering av det miljöarbete som pågår i samhället är avgörande för att nå bra resultat och är ett verktyg som bidrar till att förbättra arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket genomför ett antal egna utvärderingar och analyser per år. Nedan följer exempel på rapporter utifrån några av de utvärde- rings- och analysbehov som prioriterades under 2011.
TABELL 19. MILJÖMÅLSPORTALEN, ANTAL BESÖK PÅ PUBLIK PORTAL SAMT LÖSENORDSSKYDDAD INTERN WEBBPLATS
2009* 2010 2011
Publik portal 108 824 157 790 193 012
Intern webbplats 1 749 2 964 4 663
* Besöksstatistiken 2009 gäller fr.o.m. 1 april då ett nytt publicerings- och statistikverktyg infördes.
INSTRUKTIONEN 3§ 6p.
NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 71 följa Upp och Utvärdera miljötillståndet och miljöarbetet i samhället • VÄGEN MOT MILJÖMÅLEN
EXEMPEL PÅ UTVÄRDERINGAR OCH ANALYSER UNDER 2011 Synergimöjligheter, målkonflikter och problem i miljömålsarbetet
Analysen visar på både synergimöjligheter och bakomliggande orsaker till de problem som försvårar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och generations- målet. Detta rör t.ex. trender i samhällsutvecklingen, målkonflikter mellan miljö- kvalitetsmålen och konflikter med andra samhällsintressen. Rapporten tjänar som ett underlag inför den fördjupade utvärderingen 2012.
Utvärdering av tillsynen över verksamhetsutövarens egenkontroll – att trimma motorn
Utvärderingen visar att tillsynsmyndigheterna i stor utsträckning inser egenkon- trollens betydelse som motor för miljöarbetet. Förmågan att tillämpa ett arbetssätt som tydliggör verksamhetsutövarens eget ansvar varierar dock. Även omfattningen av tillsynen över egenkontrollen varierar kraftigt mellan olika typer av verksam- heter. Det finns också skillnader i tolkningen av begrepp som är centrala för till- synen. Utvärderingen ingick som en del av redovisningen till regeringen enligt 1 kapitel 28 § miljötillsynsförordningen.
Dispens från strandskyddet – en utvärdering av roller, ansvar och förutsättningar efter förändringen i lagstiftningen 2009
Utvärderingen visar att rollerna mellan kommun och länsstyrelse behöver förtydli- gas. Det finns betydande skillnader i hur länsstyrelserna använder överprövningen i sin granskning av kommunernas beslut om dispens från strandskyddet. Detta bidrar till en otydlig ansvarsfördelning mellan kommun och länsstyrelse. Den nya lagstiftningen har lett till en stramare tillämpning av strandskyddslagstiftningen och behov av ökad granskning av kommunernas beslut om dispens från strand- skyddet.
Vi deltar i EEA:s nätverk EIONET NRC FLIS
Vi deltar i EIONET NRC FLIS (Forward-Looking Information and Scenarios) samordningsgrupp, som ger EU:s miljöbyrå EEA (European Environment Agency) råd om vilka områden som är viktiga vad gäller framtida forskning och framtids- studier. I pilotstudien Artikel 5 analyserar gruppen hur olika drivkrafter och åter- kopplingar styr och påverkar de globala megatrenderna och, i förlängningen, med- lemsländernas miljöarbete. De första resultaten från pilotstudien har presenterats för EEA och NRC FLIS.
NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 72