MÅL OCH ÄRENDEN

Enligt miljöbalken och vår instruktion ska vi bevaka det allmänna miljöintresset i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas, lämna synpunkter tidigt i processen och delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön. Vi har under året lagt cirka 400 personveckor på arbetet med mål och ärenden. Personalkostnader tillsammans med konsultkostnader och övriga kostnader för detta arbete uppgick till cirka 8 miljoner kronor vilket är i princip identiskt med kostnaden för 2010. Vi har samverkat med verksamhets- utövare, främst inom ramen för samråd, men också t.ex. vid ett antal bilaterala möten. Samarbetet omfattar även andra myndigheter, däribland länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Vi har vidare skrivit en debattartikel i Miljö-

aktuellt (nr 9/2011) med rubriken Naturvårdsverket gör miljönytta med goda exempel. I artikeln beskriver vi vår roll och vårt arbete med mål och ärenden. INSTRUKTIONEN

NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 52

VI TILLÄMPAR OCH UTVECKLARDEN SVENSKA MILJÖRÄTTEN • Genomföra miljöpolitiken

TABELL 14. NATURVÅRDSVERKETS DELTAGANDE I MÅL OCH ÄRENDEN, INKOMNA FRÅN KOMMUNER, MYNDIGHETER OCH DOMSTOLAR, 2010–2011

Totalt antal inkomna ärenden* Deltagande tidigt genom samråd Deltagande genom yttrande Överklagande av beslut av mydighet/domstol Summa Ärendetyp/år 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 Tillstånds- prövning enligt miljöbalken och andra lagar

3 019 108 62 95 111 3 3 Art- och områdesskydd- särenden enligt miljöbalken** 3 500 572 757 108 263 20 22 Personveckor, antal 96 288 - 20 404 Kostnad*** 1 935 5 936 - 418 8 289

* Endast 2011 kan redovisas.

** Här ingår ärenden rörande bildande av naturreservat. Dessa utgör en stor del av ärendena, när det gäller deltagande i samråd över 90 %. År 2011 ingår även CITES-remisser från Jordbruksverket där vi yttrar oss.

*** Varav konsultkostnader 145 tkr. Inkluderar även OH-kostnader. PRESTATION }

Antalet ärenden är stort. Vi prioriterar därför:

• ärenden som rör de största miljöfarliga verksamheterna,

• ärenden som tillhör en ärendekategori där det sammantaget finns risk för stor negativ miljöpåverkan och det finns behov av att stävja felaktig tillämpning av regelverket eller där rättstillämpningen är spretig,

• ärenden som rör ny lagstiftning av betydelse,

• ärenden som avser verksamheter eller åtgärder som kan medföra skada på Natura 2000-områden, riksintressen för naturvård och friluftsliv eller på natur- reservat och nationalparker.

Nedan anges fem exempel på viktigare ärenden där vi engagerat oss och där vi också haft framgång.

EXEMPEL PÅ VIKTIGA ÄRENDEN

Dumpning i Natura 2000-område i Karlshamn

Naturvårdsverket har sedan 2010 varit engagerat i ett omfattande ärende om dumpning av förorenade muddermassor i havet inom ett Natura 2000-område söder om Karlshamn. Vi överklagade miljödomstolens dom under 2010 och Miljööverdomstolen upphävde denna i februari 2011 (M-3488-10), dvs. sökanden nekades den dispens och de tillstånd som miljödomstolen beslutat om. I domen befästs bl.a. viktiga principer vad gäller tillståndsprövningar av verksamheter inom och i anslutning till Natura 2000-områden.

NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 53 Genomföra miljöpolitiken • VI TILLÄMPAR OCH UTVECKLARDEN SVENSKA MILJÖRÄTTEN

Gruvverksamhet i Svappavaara

I Miljööverdomstolens mål (M-4866-10) om tillstånd för LKAB till brytning och förädling av järnmalm vid Gruvberget i Svappavaara drev vi den principiella frå- gan om prövningens omfattning. Vi menade att den gruvverksamhet som ansökan avsåg hade ett nära samband med den verksamhet som LKAB sedan tidigare bedri- ver i Svappavaara som inte omfattades av ansökan. Vi menade att det i själva ver- ket var fråga om en verksamhet och att både den nya och den gamla verksamheten skulle prövas och regleras i ett gemensamt tillstånd. Denna bedömning delades av Miljööverdomstolen som avvisade ansökan.

Kalkbrytning i Bunge Ducker (Gotland)

Miljööverdomstolen gav 2009 Nordkalk tillåtlighet till bergtäkt (kalkbrytning) och vattenverksamhet i Bunge på Gotland. Vi har under 2011 arbetat med det efterföljande målet i mark- och miljödomstolen om tillstånd för verksamheten. Vår huvudinriktning har varit att bolagets förslag till kontrollprogram är otillräckligt och att föreslagna villkor inte är tillräckligt tydligt utformade för att förhindra skada på angränsande Natura 2000-områden. Detta är en förutsättning för att tillstånd ska kunna ges och för att villkor ska kunna meddelas som är rättssäkra, ändamålsenliga och tillsynsbara. Mark- och miljödomstolen delade vår uppfatt- ning och beslutade att avslå bolagets ansökan (M-5418-10).

Vattenverksamhet och miljökvalitetsnormer för vatten

Vi har under året agerat i ett antal mål om vattenverksamhet och vattenkraft, där vi har sett svårigheter med bl.a. omfattningen på prövningsunderlag och till- lämpningen av miljökvalitetsnormer för vatten. Det har varit svårt att få gehör i domstolarna för synpunkter på detta område. I ett mål om ett nytt kraftverk i Ladvattenån gick Mark- och miljööverdomstolen dock på vår linje. Ansökan av- visades pga. att miljökonsekvensbeskrivningen hade grundläggande brister angå- ende påverkan på miljökvalitetsnormen för ån (M 568-11). Med anledning av att det centrala ansvaret för vattenverksamhet när det gäller bl.a. partsrollen gick över till Havs- och vattenmyndigheten, valde vi att göra en sammanställning av rätts- läget inklusive förbättringsförslag, i form av en överlämnings-PM till utredningen om inrättande av en Havs- och vattenmyndighet.

Biotopskydd för ån Dofsan

Vi har värnat biotopskyddet genom att bl.a. överklaga dispenser för anläggande av våtmarker i den skyddade naturligt slingrande ån Dofsan, Skara kommun, då vi ansåg att det saknades särskilda skäl för dispens. Mark- och miljödomstolen delade vår uppfattning och upphävde länsstyrelsens beslut (M 6234, 6235, 6236- 11).

ARBETE FÖR ÖKAD KUNSKAP OM VINDKRAFT

Vi har arbetat för att öka kunskapen hos länsstyrelser, kommuner, vindkraftsbran- schens aktörer och allmänheten om vindkraftens samlade effekter på natur och miljö. Här märks bl.a. följande:

ÅTERRAPPORTERING Vindkraft

NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 54

VI TILLÄMPAR OCH UTVECKLARDEN SVENSKA MILJÖRÄTTEN • Genomföra miljöpolitiken

Vi har även detta år i hög grad medverkat i Vindval. Programmet bedrivs av Energimyndigheten och Naturvårdsverket och underlag tas fram om bl.a. hur faunan påverkas av vindkraft. I år har sju rap- porter publicerats varav en på engelska. Programchef och informatör kommer från Naturvårdverket.

Vidare har vi tagit fram en redovisning, med anledning av ett uppdrag från regeringen (RU 15), avseende vägledning om möjlig- heter till vindkraftsetablering i Natura 2000-områden till havs och på land. Rapporten har tagits fram i samråd med bl.a. Energi- myndigheten.

Vi har medverkat som föreläsare i fem nationella seminarier om vindkraft där vi har fokuserat på senaste forskning avseende effekter i naturmiljön, framförallt utifrån forskningsprogrammet Vindvals rapporter. Vi har även behandlat frågor om lågfrekvent ljud samt ärenden med inriktning på villkorsfrågor.

Vi har även publicerat information på webben utifrån slutsatser inom Vindval, annan aktuell forskning och andra nyheter såsom våra yttranden. Vi har också aktivt medverkat i samarbetet om den webbaserade ”handboken” på webbplatsen Vindlov.

VINDRAFT I ÄRENDEHANTERINGEN

I vårt arbete med enskilda vindkraftsärenden har det grundläggandet syftet varit att medverka till att vindkraften lokaliseras till områden med bra vindlägen och där påverkan på naturmiljön minimeras. Ibland blir det svåra avvägningar, men med en förutseende planering där olika parter, t.ex. Naturvårdsverket, kommer in tidigt i proces- sen, underlättas vindkraftsprojekteringen.

Vi har prioriterat ärenden med stor miljöpåverkan samt ärenden där risken för negativ påverkan på skyddade områden och hotade arter varit hög. Följaktligen har vi lyft fram dessa frågor i våra ytt- randen, t.ex. att hänsynen till faunan inte beaktats tillräckligt, oftast avseende rovfåglar och sjöfåglar. Ofta har vi begärt kompletteringar av underlaget för att projektens påverkan på bl.a. dessa arter och fladdermöss ska kunna bedömas. Vi har också efterlyst mer precisa och uppföljningsbara villkor i tillståndsbesluten, vilket ingår som en allmän del i vårt utvecklingsarbete med mål och ärenden.

Under året har det kommit in drygt 200 skrivelser angående större, dvs. tillståndspliktiga, vindkraftprojekt. Flertalet har varit remisser från verksamhetsutövare i samrådsskedet (80) och remisser från länsstyrelser (60) inför tillståndsprövning. De förstnämnda har i allmänhet fått ett kort svar med hänvisning till länsstyrelsen samt till vår vägledning på webben där vi bl.a. redogjort för vad verksamhets- utövaren särskilt bör tänka på. I ett fåtal fall har vi lämnat ett längre yttrande. Övriga skrivelser har varit synpunkter från allmänheten och remisser från domstolar, kommuner och andra.

LARS EKLUND

Arbetar med tillsynsfrågor som rör elektriska och elektroniska produkter.

NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011 55 Genomföra miljöpolitiken • VI TILLÄMPAR OCH UTVECKLARDEN SVENSKA MILJÖRÄTTEN

Av de remisser som kommit från länsstyrelser har vi i tre fall yttrat oss mer ingå- ende (Töreboda, Glaskogen och Markbygden). Sju remisser har inkommit från mark- och miljödomstolarna. Vi har yttrat oss i tre fall, (Stenkalles i Vänern, Hanöbukten/Blekinge Offshore och Petlandskär). Från Mark- och miljööver- domstolen har inkommit tre ärenden som vi har yttrat oss över (Storgrundet, Björkhöjden/-vattnet, Gullberget).

Ett exempel på ett betydelsefullt ärende är Petlandskär, en planerad anläggning utanför Umeälvens utlopp. Vi framhöll i vårt yttrande till Mark- och miljödom- stolen att det i dagsläget saknas erfarenhet av hur en anläggning av den aktuella storleken påverkar bl.a. fåglar i detta samt i andra likvärdiga områden. Vi ansåg därför att miljökonsekvensbeskrivningen måste kompletteras med analys och risk- bedömning avseende anläggningens påverkan på sträckande och rastande fåglar, men även med avseende på fladdermöss och fiskar.