Naturvårdsverkets årsredovisning 2011

Full text

(1)NV 8575, 12-02. naturvardsverket.se. Naturvårdsverkets årsredovisning 2011. Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm Besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195 Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub Kiruna - Kaserngatan 14 Tel: 010 698 10 00, fax: 010 698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Beställningar: tel 08 505 933 40, fax 08 505 933 99 E-post: natur@cm.se Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer. års redO visning. 2011.

(2) Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål. För oss är det viktigt att visa hur vårt samhälle tjänar på att tjäna miljön.. ”En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer.” . Naturvårdsverkets vision.

(3) Naturvårdsverkets årsredovisning 2011. Ytterligare exemplar av årsredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se ISBN 978-91-620-8575-9. TRYCK: CM Gruppen, Stockholm, 12-02. PRODUKTION: Naturvårdsverket. OMSLAG OCH GRAFISK FORM: Peter Hönig. BILDER: Personalbilder Bengt Wanselius, sid 10: Magnus Rietz/Johnér, sid 28: Naturvårdsverket, sid 32-33: Mikael Svensson/Naturbild, sid 42-43: Matton RF, sid 61: alla bilder Johnér – stora Jeppe Wikström, små från vä: Eddie Granlund, Jeppe Wikström, Bengt Hedberg, sid 64: Tommy Holmgren, sid 79: Pärluggla Tero Niemi/Naturbild, Lövsångare Johnér RF, Fågelskådare Henrik Karlsson/Naturbild, Bofink Thinkstock RF. ORIGINALPRODUKTION, DIAGRAM, NYHETSGRAFIK / ILLUSTRATIONER: AB Typoform. MILJÖMÅLS-ILLUSTRATIONER: Sid 68-69 Tobias Flygar..

(4) Innehåll Tabell- och figurförteckning Generaldirektören har ordet Naturvårdsverket möter framtiden. 3 4 6. Resultatredovisning Redovisning av verksamheten. 8. UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN. 10. EU och internationellt arbete Vi utvecklar styrmedel och åtgärder. 12 21. GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN. 28. Områdesskydd Viltförvaltningen Klimat och Luft Vi tillämpar och utvecklar den svenska miljörätten Vi fördelar stora sakanslag för miljöns bästa. 30 35 39 48 56. FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA MILJÖTILLSTÅNDET OCH MILJÖARBETET I SAMHÄLLET. 64. Vägen mot miljömålen Samordning för bra miljöinformation Sakanslag för ökad kunskap om miljöarbete och miljötillstånd Lätt, begripligt och tillgängligt. 66 72 74 84. Hav och vatten Organisation och kompetensförsörjning Regleringsbrevet och instruktionen Redovisade regeringsuppdrag under 2011 Ekonomisk översikt Avgiftsfinansierad verksamhet. 87 89 93 97 100 103. Finansiell redovisning. 106. Intygande om intern styrning och kontroll. 129.

(5) Tabell- och figurförteckning Tabell/ Figur. Namn. Sida. Tabell 1.. Genomfört utvecklingssamarbete, kostnad, tkr. 17. Tabell 2.. Redovisade regeringsuppdrag, antal och kostnad, tkr. 21. Tabell 3.. Samhällsekonomiska analyser, besöksstatistik för webbsidorna sedan lanseringen i juni 2011. 25. Tabell 4.. Markåtkomstärenden, fördelning, antal. 30. Tabell 5.. Ansökningar om jakt efter varg, björn, järv och lodjur. Tabell 6.. Tabell/ Figur. Namn. Sida. Tabell 17. LIFE-projekt i Natura 2000-områden som pågått under perioden 2009–2011, finansiering samt inlämnade ansökningar 2011. 59. Tabell 18. Åtgärdsprogram fastställda 2009–2011, antal. 62. Tabell 19. Miljömålsportalen, antal besök på publik portal samt lösenordsskyddad intern webbplats. 70. 35. Tabell 20. Miljöövervakningens programområden, fördelning av medel, tkr. 74. Populationsutveckling för de stora rovdjuren. 37. Tabell 21. Avtal med utförare och datavärdar, till ett värde av/kostnad. 75. Tabell 7.. Viltskador, bidrag och ersättning, tkr. 38. 75. Tabell 8.. Klimatforum, Naturvårdsverkets årliga klimatkonferens, deltagare och kostnad. 39. Tabell 22. Nationella miljöövervakningsprogram som reviderats de senaste sex åren, procentuell andel av medel. Handel med utsläppsrätter per bransch, tilldelning och utsläpp. 40. Tabell 23. Miljöövervakningen, anlitade utförare och uppdrag, tkr. 76. Figur 1.. Tabell 24. Sveriges placering i EEA:s rankning. 77. Tabell 9.. Handel med utsläppsrätter, kostnader för tillsyn och systemutveckling. 40. Figur 3.. 81. Tabell 10. Klimatinvesteringsprogram, antal beslut och kostnad. 45. Tabell 25. Översikt forskningsprogram, budget, inriktning och förväntade effekter. 83. Tabell 11. Naturvårdsverkets handläggning av underrättelser angående behov av åtgärdsprogram enligt förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (2001:527, § 15, samt via den nyare Luftkvalitetsförordningen (2010:477, § 31). 46. Tabell 26. IT-stöd som effektiviserar för extern part. 85. Tabell 27. Naturvårdverkets verksamhet inom havs- och vattenområdet, kostnad, tkr. 88 89. Figur 2.. 47. Tabell 28. Åldersfördelning per kön, totalt anställda (per 31 december 2011) Tabell 29. Anställda, medeltal. 90. Tabell 30. Anställda per kompetenskategori, medeltal. 90. Specifika utsläpp av kväveoxider (NOx) 2000–2010. Tabell 12. Granskade kväveoxiddeklarationer och kväveoxidrevisioner samt handläggningskostnad. 47. Tabell 13. Regelförenkling, vad vi genomfört under 2011, exempel. 49. Tabell 14. Naturvårdsverkets deltagande i mål och ärenden, inkomna från kommuner, myndigheter och domstolar, 2010–2011. 52. Tabell 15. Sakanslag, antal finansieringsbeslut tagna under 2011. 56. Tabell 16. Svenska ansökningar till EU-fonden LIFE samt den preliminära nationella fördelningen. 59. Miljöforskningsanslaget, fördelning 2009–2011. Tabell 31. Sjukfrånvaro i procent. 90. Tabell 32. Redovisade regeringsuppdrag under 2011. 97. Figur 4.. Anslag – disponibelt belopp jämfört med utfall. 100. Figur 5.. Verksamhetens kostnader 2009–2011. 101. Tabell 33. Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, tkr. 103. Tabell 34. Avgiftsbelag verksamhet där intäkterna ej disponeras, tkr. 105. Prestationer finns beskrivna på sidorna 21, 30, 45, 52, 56, 75 och är märkta med prestation i marginalen..

(6) Generaldirektören har ordet Miljöfrågan är en integrerad del i samhällsutvecklingen. Den handlar om vilket samhälle vi vill ha i framtiden. Klimatet förändras och arter hotas. Kemikalier belastar miljön och avfallsmängderna ökar. En av Naturvårdsverkets uppgifter är att ha överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Här pekar trenderna åt olika håll. De svenska utsläppen av växthusgaser ökar igen efter att ha minskat under en följd av år. Samtidigt har utsläppen minskat jämfört med 1990 års nivå liksom nedfallet av exempelvis svavel och kväve. Även om det finns positiva trender är det viktigt att inte slå sig till ro. Utmaningarna är stora. När Naturvårdsverket nu tar fram underlag för regeringens färdplan mot ett koldioxidneutralt samhälle 2050, har vi mycket att tjäna på att lyfta fram också det positiva. Genom att se möjligheter, inte bara hinder, ökar drivkraften i de förändringar som behöver göras. Omställningen stimulerar ny teknik och ger därmed nya affärsmöjligheter. Tjänsteföretag kan erbjuda alternativ till den mer traditionella konsumtionen och energieffektivisering sparar pengar. En förutsättning för att lyckas ställa om samhället är att många aktörer är delaktiga – företag, organisationer, offentliga myndigheter och privatpersoner. När jag tittar tillbaka på 2011 så vill jag lyfta fram några av de goda resultat som Naturvårdsverket åstadkommit. Det senaste året har vi säkrat cirka 8 800 ha skyddsvärd skogmark. Hamra nationalpark har utvidgats från 28 hektar till 1 400 hektar och invigdes på nytt i september. Arbete pågår med att byta 100 000 hektar produktiv skog från Sveaskog mot skyddsvärd skog. I det internationella miljöarbetet har världens länder förbundit sig att skydda 17 procent av sin yta. Vi har mycket att tjäna på att skydda skogen. Biologisk mångfald gynnas, den växande skogen tar upp mer koldioxid än vad den avger och skogen skapar möjligheter för friluftsliv och turism. Ett annat område där Naturvårdsverket kan visa tydliga resultat är efterbehandling av förorenad mark där vi under 2011 beviljade medel för efterbehandling av 24 nya områden. Arbetet med efterbehandling har tagit fart och det är ett hårt tryck på fortsatt finansiering. Andelen utredningar och åtgärder som finansieras av ansvariga ökar vilket sparar skattepengar. Det är många som tar ansvar för miljön. Ibland går det dock inte att undvika att miljöärenden leder till överklaganden. Vi har under året utvecklat vårt uppdrag att bevaka det allmänna miljöintresset kopplat till miljöbalken. Både vad gäller hur vi samverkar med verksamhetsutövare tidigt i processen och hur vi agerar då ärenden ham-. 4. naturvårdsverkets årsredovisning 2011.

(7) nar i domstol. Vårt engagemang är mest angeläget när miljöpåverkan är stor eller då det är viktigt med rättsliga klargöranden. Sådana klargöranden ökar förutsägbarheten för verksamhetsutövaren och bidrar till utvecklingen av miljörätten. Tre exempel på större ärenden där vi engagerat oss och också haft framgång är dumpningen i Natura 2000-området i Karlshamn, gruvverksamheten i Svappavaara och kalkbrytningen i Bunge Ducker på Gotland. Sveriges miljömål är ett bra redskap för att olika aktörer ska se sin egen roll i ett större sammanhang. Miljömålen kan också vara till hjälp i hanteringen av målkonflikter i samhället. Vi är därför stolta över uppdraget att samordna arbetet med miljömålen. Kopplingen till vårt ansvar för den samlade miljöövervakningen ger oss goda förutsättningar att se helheter och att arbeta effektivt. En av årets strategier har varit att skapa en robust viltförvaltning där vår roll successivt förändras allt eftersom regionaliseringen genomförs. Vi är på god väg men det stora engagemanget för rovdjursfrågorna hos olika grupper i samhället gör utmaningen stor. Antalet vargar ökar i Sverige och vi arbetar aktivt och konkret med åtgärder för att förbättra den genetiska statusen i vargstammen. Den biologiska mångfalden behöver ibland hjälp på traven för att inte utarmas. Den 1 juli 2011 lämnade Naturvårdsverket över huvuddelen av havs- och vattenverksamheten till den nya Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg. Vi lyckades bra med överlämningen och samarbetet mellan myndigheterna har kommit igång på ett tillfredsställande sätt bl.a. genom regelbundna avstämningar och gemensamma aktiviteter. Bildandet av den nya myndigheten gav oss samtidigt bra tillfälle att genomföra en förändring av vår egen organisation. Syftet med den nya organisationen är att öka Naturvårdsverkets fokus på kund och leverans. Det vi gör ska komma till nytta för oss och för andra i miljöarbetet. I slutet av året genomförde vi den första samlade kundundersökningen och resultatet ger både ris och ros. Vårt nöjdkundindex visar på behovet av att gå vidare i förändringsarbetet. Min bedömning är att vi på ett tillfredsställande sätt har genomfört de uppdrag som vi fått av regeringen. Vi har haft en god kontroll på vår ekonomi och genom denna årsredovisning återrapporterar jag Naturvårdsverkets uppdrag.. Maria Ågren. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011. 5.

(8) Naturvårdsverket möter framtiden Vår gemensamma målsättning är att lämna över ett samhälle till kommande generationer där de stora miljöproblemen är lösta. För att lyckas med den målsättningen behöver många ta ansvar för miljön. För oss är det viktigt att tydliggöra vad som är just Naturvårdsverkets bidrag till en bättre miljö. Det underlättas av en verksamhetsutveckling som stärker organisationens fokus på att leveranserna ska komma till nytta också i andra aktörers miljöarbete.. BEHOV AV UTVECKLING Under 2011 genomförde vi för första gången en mer omfattande kundundersökning. Med kund avser vi intressenter och avnämare av våra tjänster och produkter i form av t.ex. analyser, utredningar, underlag, beslut, yttranden m.m. Länsstyrelser, kommuner, statliga myndigheter samt näringslivets branschorganisationer ingick i undersökningen som ger en övergripande beskrivning av Naturvårdsverkets image och kundernas uppfattning om leveranser inom fem delområden. Kunderna beskriver oss som kunniga, trovärdiga och sakliga. Färre beskriver oss som snabba och lyhörda.. Samlande Har integritet. 5. Stödjande. 4 Sakliga. 3. Lyhörda. 2 Trovärdiga. Öppna. 1 0. Kunniga. Otydliga. Framtidsorienterade. Omständiga. Snabba. Otillgängliga Handlingskraftiga. Figuren visar vilka ord som kunderna associerar med Naturvårdsverket. Höga värden är positivt för alla ord utom för orden otydliga, otillgängliga och omständliga där låga värden är önskvärt.. 6. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011.

(9) Resultatet av kundundersökningen visar på behovet av att fortsätta utveckla myndighetens arbete. Vårt samlade nöjdkundindex (NKI) är 52, vilket är relativt lågt. De flesta av de leveranser vi mätt får dock ett högre betyg vilket är positivt.. NY ORGANISATION 4 APRIL 2011 Den nya organisationen ska vara ett stöd i vårt förändringsarbete och skapa förutsättningar för nya arbetssätt. En av utgångspunkterna för den nya organisation som införts under året är att öka fokus på kund och leverans. Vi vill också förbättra styrningen och bättre möta förändringar i omvärlden. Vår nya organisation utgår från verksamhetsidén.. VERKSAMHETSIDÉ. Naturvårdsverket arbetar offensivt för att miljömålen ska uppnås. Vi har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vårt uppdrag är att:. Ta fram kunskap och underlag som används för att utveckla vårt eget och andras miljöarbete. Bidra till att utveckla miljöpolitiken genom att ge regeringen bra beslutsunderlag och genom att skapa drivkraft i arbetet inom EU och internationellt. Genomföra miljöpolitiken i samverkan genom att agera så att miljöbalken ska följas och miljömålen uppnås.. Genom att skapa tre avdelningar som var och en har ansvar för kundrelationer och leveranser i vart och ett av de tre delarna i uppdraget, skapar vi drivkraft i det vi vill åstadkomma. Exempelvis ansvarar Avdelningen för uppdrag för alla regeringsuppdrag. Övriga avdelningar bidrar med kompetens. Avdelningen för genomförande ansvarar bl.a. för all tillsynsvägledning vilket ger effektivare arbete med näringslivets, länsstyrelsernas och kommunernas behov i fokus. Avdelningen för analys och forskning har huvuduppdraget att tillgängliggöra kunskap och data om hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Den nya organisationen är ett sätt att utveckla vårt arbete. Andra exempel på verksamhetsutveckling är förbättringar och förenklingar i ledningen och styrningen av myndigheten, integrerad kompetensplanering i verksamhetsplaneringen och riskförebyggande arbete. Vi utvecklar också former för dialog och samspel med våra kunder och har nu en mer systematisk verksamhetsdialog med Miljödepartementet.. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011. 7.

(10) Redovisning av verksamheten Vi presenterar vår verksamhet under rubrikerna • Utveckla miljöpolitiken • Genomföra miljöpolitiken • Följa upp och utvärdera miljötillståndet och miljöarbetet i samhället Rubrikerna motsvarar våra verksamhetsområden som i sin tur är indelade i verksamhetsgrenar. Inom dessa har vi identifierat några av våra väsentliga insatser. De väsentliga insatserna redovisas i respektive avsnitt, här finns också en uppskattning av nedlagda kostnader för insatsen. Inom våra väsentliga insatser presenterar vi ett urval av myndighetens prestationer. Där det är möjligt har vi också gjort treårsjämförelser. I tabell och figurförteckning på sidan 3 går det att läsa var vi redovisar våra prestationer. Det finns också en hänvisning i marginalen på respektive sida. Naturvårdsverkets verksamhet är komplex och ofta långsiktig vilket gör att det är svårt att avgränsa prestationer som ger en rättvisande bild av verksamheten. Det arbete som vi bedriver sker dessutom ofta i form av samverkan, nätverk och i grupper, vilket gör det svårt att identifiera prestationer i strikt mening enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Vårt arbete i EU och internationellt är ett exempel på detta. För att följa hur vi arbetat med våra återrapporteringskrav och efter vår instruktion finns tabeller med sidhänvisningar på sidan 93. Uppgifter om vad Naturvårdsverkets bidragsmottagare utfört med de medel som vi betalat ut får vi först en bit in på det nya verksamhetsåret. Därför presenterar vi treårsjämförelser för åren 2008–2010 när siffror för 2011 saknas. Medelsanvändningen avseende anslag 1:16 Skydd av värdefull natur och anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur redovisas separat 31 mars 2012 enligt återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2012. Även medelsanvändningen avseende anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden redovisas separat 15 april årligen enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande. Kostnader för styr och stödfunktioner samt övrig overhead har fördelats procentuellt på verksamhetsgrenarna. Personalkostnaden är relativt oförändrad mot föregående år. Antalet årsarbetskrafter har minskat på grund av att Havs- och vatten myndigheten tagit över verksamhet från Naturvårdsverket. Nyanställningar har dock gjorts för medel som överförts från sakanslag till förvaltningsanslag. Övriga kostnader har i jämförelse med 2010 ökat vilket beror på att antalet intrångsersättningar till markägare har ökat väsentligt. Läs mer om intrångsersättningar under avsnittet om områdesskydd på sidan 30. Intäkterna av anslag har blivit lägre inom vissa verksamheter vilket beror på att verksamhet och tillhörande anslag har överlåtits till Havs- och vattenmyndigheten. De ökade intäkterna beror på att Naturvårdsverket erhållit bidrag från Havs- och vattenmyndigheten för att fullfölja planerade åtaganden under hösten 2011.. 8. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011.

(11) UTFALL I VERKSAMHETSGRENAR 2011, tkr. EU och internationellt arbete. ÅRSARBETS- PERSONALKRAFTER KOSTNADER 56 40 783. Utveckling av styrmedel och åtgärder. ÖVRIGA SUMMA KOSTNADER KOSTNADER 27 677 68 461. INTÄKTER 25 147. INTÄKTER AV ANSLAG 9 868. LÄMNADE BIDRAG 7 093. 76. 56 061. 4 836. 60 897. 579. 6 358. 2 107. 110. 76 640. 9 003. 85 643. 10 177. 245. 859 829. Genomförande av åtgärder. 68. 48 833. 696 572. 745 406. 17 951. 878 666. 1 113 026. Uppföljning och utvärdering. 67. 45 705. 244 293. 289 998. 45 528. 264 276. 85 546. Miljöforskning. 17. 12 286. 7 386. 19 672. 6 075. 3 016. 113 684. Hav och Vatten. 25. 15 802. 26 730. 42 532. 26. 35 338. 458 456. 420. 296 111. 1 016 498. 1 312 609. 105 484. 1 197 768. 2 639 741. Regelgivning, tillämpning och vägledning. Summa 2011 Därtill semesteruttag. 69. Sjukfrånvaro (dag 1–14). 9. Summa årsarbetskrafter 2011. 498. UTFALL I VERKSAMHETSGRENAR 2010, tkr. EU och internationellt arbete. ÅRSARBETS- PERSONALKRAFTER KOSTNADER 64 45 438. Utveckling av styrmedel och åtgärder. ÖVRIGA SUMMA KOSTNADER KOSTNADER 28 013 73 451. INTÄKTER 21 136. INTÄKTER AV ANSLAG 13 569. LÄMNADE BIDRAG 9 283. 68. 52 803. 11 379. 64 182. 3 931. 14 368. 11 025. 113. 72 119. 20 521. 92 640. 21 100. -1 827. 907 786. Genomförande av åtgärder. 87. 59 128. 593 277. 652 405. 9 379. 773 391. 1 679 260. Uppföljning och utvärdering. 78. 51 919. 234 170. 286 089. 1 814. 313 760. 100 675. Miljöforskning. 16. 12 444. 10 938. 23 382. 4 967. 8 843. 129 036. Summa 2010. 428. 293 852. 898 298. 1 192 150. 62 326. 1 122 104. 2 837 065. 294 798. 874 355. 1 169 153. 75 957. 1 087 258. 2 675 316. Regelgivning, tillämpning och vägledning. Därtill semesteruttag. 71. Sjukfrånvaro (dag 1–14). 8. Summa årsarbetskrafter 2010. 507. Summa 2009. 429. Därtill semesteruttag. 74. Sjukfrånvaro. 8. Summa årsarbetskrafter 2009. 511. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011. 9.

(12) Utveckla miljöpolitiken Vi bidrar till att utveckla miljöpolitiken genom att ge regeringen bra beslutsunderlag om nya styrmedel och åtgärder samt genom att skapa drivkraft i arbetet inom EU och internationellt. Där ingår vi, på uppdrag av regeringen, i EU:s arbetsgrupper och i andra fora för internationellt samarbete. Vi bidrar till förhandlingsresultat och med konsekvensanalyser. Vi bidrar också till att utveckla miljöpolitiken genom att visa på förbättringsområden, beställa ny kunskap och se till att den kommer till användning.. Samhällsekonomiska analyser – ny informationsplats på webben. Naturvårdsverket har ansvar för att i samråd med berörda myndigheter utveckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser i miljömålsarbetet. Information finns nu på vår webbplats Miljömålsportalen. Här samlar vi material som t ex goda exempel, handböcker, underlag från myndigheter och forskare. Den gemensamma strukturen ska göra konsekvensanalyserna mer jämförbara..

(13) INNEHÅLL EU OCH INTERNATIONELLT ARBETE. 12. Vårt arbete i EU. 12. Vårt internationella samarbete. 16. VI UTVECKLAR STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER. 21. Regeringsuppdrag under 2011. 21. Vi vägleder myndigheter i miljöledning. 21. Samordning av friluftspolitiken. 22. Samordning av insatser för minskat buller. 23. Samordning av avfallsfrågor. 23. Samhällsekonomiska konsekvensanalyser. 25. Näringslivet agerar för biologisk mångfald. 26. Naturvårdsverkets stöd till Jordbruksverket i arbetet med jordbrukarstöden. 27.

(14) EU och internationellt arbete Expertstöd i EU-arbetet och vårt internationella arbete tillhör våra väsentliga insatser. Den totala kostnaden för verksamheten inom detta område var 2011 68,5 miljoner kronor. Nedan redovisas ett urval av de aktiviteter som pågått under 2011. INSTRUKTIONEN. 4§ 2st. 1, 2, 6 och 7p.. VÅRT ARBETE I EU Naturvårdsverket deltar i det arbete på miljöområdet som regeringen bedriver inom EU. Vi bidrar med underlag och expertkunskap, deltar vid möten i samråd med Regeringskansliet, rapporterar från möten, bedömer konsekvenserna av viktigare förslag och ger berörda aktörer möjlighet att lämna synpunkter. När Europeiska kommissionen har lämnat ett slutligt förslag till EU-lagstiftning, redovisar vi en konsekvensbedömning av förslaget till Regeringskansliet.. INSTRUKTIONEN. VÅRT ARBETE MED EU:S LAGSTIFTNINGSARBETE. 4§ 2st. 6 och 7p. Under 2011 har EU-kommissionen presenterat ett flertal lagförslag som berör miljöområdet; LIFE-programmet 2014–2020, mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen, ändring i direktiv 1999/32/EG om svavelhalt i olja, revidering av prioriterade ämnen i ramdirektivet för vatten, och förslag kring export och import av farliga kemikalier (PIC). Naturvårdsverket har lämnat en bedömning av förslaget till LIFE-program och en analys av EU-kommissionens konsekvensanalys till Miljödepartementet. Vidare expertstöd och underlag kommer att ges i förhandlingarna.. INSTRUKTIONEN. Utvecklad samverkan med näringslivet om EU-frågor. 4§ 2st. 6p.. Naturvårdsverket och representanter för näringslivet bildade år 2010 en samverkansgrupp för EU-frågor. Samarbetet har utvecklats under 2011. Syftet är att: • analysera vad en fråga betyder för Sveriges miljö och konkurrenskraft, • samla kunskap och utbyta erfarenheter, • analysera och utreda initiativ till och från EU-kommissionen, • underlätta arbetet med att utforma svenska positioner i kommande förhandlingar i Miljörådet och senare mellan rådet och parlamentet. Ett 60-tal personer har deltagit vid de två möten som hållits under år 2011. Dessutom har fyra arbetsgrupper bildats som fokuserar på var sitt område: • Industridirektivet och utsläppsregler inom direktivet (se avsnitt nedan), • Ekologiska fotavtryck, • Konsekvensanalyser och företagens konkurrenskraft samt • Resurseffektivitet. Den arbetsgrupp som fokuserar på konsekvensanalyser har bl.a. enats om följande: • Det finns ett stort intresse från båda sidor för dessa frågor och för fortsatt samverkan för att förbättra konsekvensanalyserna och för att tolka och ge synpunkter på kommissionens konsekvensanalyser.. 12. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011.

(15) Utveckla miljöpolitiken • EU OCH INTERNATIONELLT ARBETE. • Det finns stora kunskaps- och informationsluckor från både myndighets- och näringslivssidan som kan fyllas genom fortsatt samverkan kring samhällsekonomiska konsekvensanalyser. • Analysmetoder för att bedöma näringslivets konkurrenskraft föreslås som ett utvecklingsområde för ytterligare samverkan. Totalt har cirka 80 personer deltagit i någon av arbetsgrupperna under året. Samverkansgruppen med näringslivet har fått ett gott omdöme i den kundundersökning som Naturvårdsverket gjort år 2011.. Representation i genomförandekommittéer Naturvårdsverket företräder Sverige i de flesta av genomförandekommittéerna knutna till EU-lagstiftningen inom vårt ansvarsområde. I det arbetet svarade insatserna inom luft och klimat, bl.a. arbetet inom det s.k energi- och klimatpaketet och direktivet om luftkvalitet, för en stor del av den totala insatsen. I övrigt fördelar sig insatserna på olika områden som rör bl.a. produkter, avfall, strukturfonder, industrianläggningar och naturvårdsfrågor. Med inrättande av Havs- och vattenmyndigheten har ansvaret för kommittéer inom det området övergått till den nya myndigheten. EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget, reformerar väsentligt genomförandekommittéernas arbete. Vi har under 2011 lämnat stöd till Miljödepartementet för revideringen av Regeringskansliets riktlinjer för handläggning av frågor som rör EU-kommissionens befogenhet att anta genomförandeakter.. IMPEL är ett forum att dela erfarenheter Naturvårdsverket är medlem i det europeiska nätverket för miljömyndigheter, the European Union Network for the Implementation and Enforcement of Environmental Law (IMPEL). Vi deltar själva samt samordnar svenska experters medverkan. Under 2011 har medverkan skett i totalt nio projekt. I projektet IMPEL/Enforcement Actions II vilket handlar om tillsyn av transporter av avfall, har under 2011 19 länder inklusive Sverige genomfört koordinerade tillsynsaktiviteter, främst i hamnar och vid gränsövergångar. Illegala transporter har konstaterats och åtgärder vidtagits. En central del i projektet är att berörda instanser såsom inspektörer från miljömyndigheter, polis och tull har utvecklat närmare samverkan i tillsynsarbetet. I juni 2011 valdes en medarbetare på Naturvårdsverket till ordförande för nätverket IMPEL.. Vi påverkar när Bästa möjliga teknik blir bindande regler Europaparlamentet och Europeiska rådet enades under 2010 om en sammanslagning av sju direktiv om industriutsläpp. Det nya direktivet, EU:s industriutsläppsdirektiv (IED), trädde i kraft den 6 januari 2011. Inom IED fastställs slutsatser. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011. 13.

(16) EU OCH INTERNATIONELLT ARBETE • Utveckla miljöpolitiken. om bästa tillgängliga teknik, BAT-slutsatser, genom ett så kallat kommittéförfarande. BAT-slutsatserna ska ligga till grund för fastställande av tillståndsvillkor (artikel 15.3). Under 2011 togs BATslutsatser fram för områdena Järn och Stål samt Glas. Slutsatserna är bindande för EU:s medlemsstater och Naturvårdsverket har aktivt deltagit i detta arbete, framförallt genom deltagande i olika beslutande fora. I den ovan nämnda samverkansgruppen med näringslivet, kring industridirektivet och utsläppsrättigheter, diskuteras bl.a. hur BATslutsatserna bör se ut. BRA ÖVERBLICK ÖVER EUROPAS MILJÖTILLSTÅND VIA INSATSER I EEA. MARTIN ERIKSSON Avdelningschef med ansvar för regeringsuppdrag, internationella miljöfrågor och EU.. Naturvårdsverket är Sveriges National Focal Point (NFP) och samordnar svenska insatser gentemot Europeiska Miljöbyrån (EEA). Vi ser till att svenska experter kan rapportera rätt saker på rätt sätt. Vi förmedlar också våra experters kunskap och bidrar på så sätt till att vidareutveckla beskrivningen av miljötillståndet i Europa. Enligt en femårsplan som löper fram till 2013 fokuseras arbetet på 26 ämnesområden. Vi identifierar personer respektive institutioner i Sverige som har kompetens för vart och ett av dessa områden. 31 svenska experter från nio myndigheter deltar just nu i samarbetet. Rapportering av miljödata samt sakgranskning av rapporter och indikatorer hör till arbetsuppgifterna. Under 2010 publicerade EEA en omfattande europeisk miljötillståndsrapport där svenska experter bidragit. Rapporten presenterades på ett seminarium på Naturvårdsverket i maj 2011. De ungefär 100 deltagarna fick en samlad bild av vilka globala trender som i framtiden kommer att påverka miljön i Europa och Sverige. NFP-funktionen ska även främja att den kunskap som EEA tar fram används i Sverige, vilket i år bl.a. görs genom att Naturvårdsverket skickar ut EEA:s rapport Miljösignaler till 1400 gymnasieskolor. Naturvårdsverket representerar Sverige i EEA:s styrelse. TIDIGT STÖD I ARBETET MOT ETT RESURSEFFEKTIVT EU 2020. Europa 2020-strategin är unionens mest övergripande strategi med mål om en smart och hållbar tillväxt för alla. Arbetet konkretiseras i särskilda färdplaner. Naturvårdsverket har bidragit med underlag och expertkunskaper via Miljödepartementet, särskilt kring färdplanen för Resurseffektivitet och färdplanen för Ett konkurrenskraftigt och utsläppssnålt samhälle 2050 (plan för hur EU kan minska växthusgasutsläppen med 80–95 procent fram till 2050). Stödet har givits genom tidiga inspel från Sverige till kommissionen och via underlag och expertis under behandlingen i rådet. Vi har även svarat för en dialog med näringslivet (se tidigare avsnitt om Utvecklad samverkan med näringslivet om EU-frågor).. 14. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011.

(17) Utveckla miljöpolitiken • EU OCH INTERNATIONELLT ARBETE. Naturvårdsverket har gjort tidiga bedömningar av konsekvenser för Sverige och för berörda aktörer, särskilt avseende långsiktigt klimatarbete. Detta arbete fortsätter inom ramen för regeringsuppdraget att ta fram underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. EU OCH MILJÖKONVENTIONERNA. Vi arbetar inom och med flera konventioner samordnat inom EU. De viktigaste inom Naturvårdsverkets ansvarsområde är överenskommelserna om klimat, luftföroreningar, kemikalier, avfall och biologisk mångfald.. Uppföljning inom nytt klimatavtal är en nyckelfråga I det internationella klimatarbetet har Naturvårdsverket bistått Regeringskansliet med expertkunskaper både inom EU-samarbetet samt i förhandlingar inom ramen för FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och Kyotoprotokollet. Vi har också deltagit i OECD:s Climate Change Expert Group och i Nordiska ministerrådets samarbete inom klimat- och luftområdet. Huvuddelen av insatserna har lagts på de internationella klimatförhandlingarna för att nå fram till en överenskommelse som kan ta över efter Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Vi har medverkat till EU-positionspapper samt i EU:s expertgrupper för framtida åtaganden, anpassning, skog och markanvändning samt rapportering. Vi har också givit stöd till Miljödepartementet vid möten i Miljöarbetsgruppen för internationella klimatfrågor, Working Party on International Environment Issues Climate Change (WPIEI/CC). Markanvändningens betydelse för klimatet har lett till att parterna även rapporterar in ändringar i markanvändning. Vi har varit engagerade i EU:s expertgrupp för LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry) som bereder frågeställningar inom UNFCCC:s internationella klimatförhandlingar. Vi har också deltagit i EU:s interna expertgrupp om skogsbruk och annan markanvändning där frågorna bereds för beslut i WPIEI/CC. Även frågan om hur u-länder via finansiellt stöd från i-länder ska kunna minska utsläppen relaterade till skogsbruk och avskogning (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation, REDD+) hanteras inom expertgruppen. Under 2011 har två extra förhandlingsmöten inom ramen för UNFCCC hållits, dvs. totalt fyra förhandlingsmöten. Sammantaget har Miljödepartementet fått assistans inför och under förhandlingsmöten i Bangkok (april), Bonn (juni), Panama (oktober) samt Durban (december).. Kemikalier och avfall – synergier och effektivisering på väg Baselkonventionen och Stockholmskonventionen syftar till att begränsa spridningen av farliga kemikalier. I det internationella kemikaliearbetet har Naturvårdsverket bistått Regeringskansliet med expertkunskaper inom EU-samarbetet och i förhandlingarna inom Basel- och Stockholmskonventionen. Arbetet bidrar till ett effektivare hinder mot export av farligt avfall och att fler hälsofarliga kemikalier är på väg att fasas ut.. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011. 15.

(18) EU OCH INTERNATIONELLT ARBETE • Utveckla miljöpolitiken. Mål för biologisk mångfald – vi tar ut kursen för Sverige Under 2010 beslutades om nya mål för biologisk mångfald inom konventionen för biologisk mångfald (CBD). Sverige har åtagit sig att genomföra dessa nya mål för biologisk mångfald från partsmötet i Nagoya, som preciserats i den strategiska planen inom ramen för CBD. Ett av åtagandena innebär att alla världens länder ska revidera sina nationella planer och strategier för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. I Sverige görs detta genom att revidera miljökvalitetsmålen. Under det gångna året har Naturvårdsverket lämnat ett förslag till nya preciseringar av respektive miljökvalitetsmål till regeringen. Dessa preciseringar reflekterar besluten från Nagoya. Bred samverkan har skett med både andra sektorsmyndigheter och med andra organisationer och aktörer. EU har tagit fram en ny strategi för biologisk mångfald till 2020. Genom att uppfylla den kommer EU och medlemsländerna även att uppfylla den strategiska planen. Naturvårdsverket deltar i detta arbete framför allt genom att medverka i olika arbetsgrupper under ledning av EU-kommissionen, såsom arbetsgruppen för Grön Infrastruktur, klimat och biologisk mångfald, men framför allt genom arbetet med Natura 2000. Arbetet i dessa arbetsgrupper sker i samverkan med övriga medlemsländer, ideella organisationer och andra aktörer. Inom Naturvårdsverket finns det Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald. Rådets huvudsakliga funktion är att ta fram vetenskapligt underlag och stöd framför allt i arbetet med CBD. Under året har Sverige arbetat för att få till stånd en mellanstatlig panel för samverkan runt biologisk mångfald för att stärka länken mellan politiker och vetenskapssamhället (Intergovernmental Platform on Biodiversity and Ecosystem Services). Rådet har bidragit i dessa förhandlingar som resulterat i att denna plattform tagit ett steg närmare faktisk etablering. INSTRUKTIONEN. 4§ 2st. 1, 2 och 4p.. VÅRT INTERNATIONELLA SAMARBETE Många av dagens miljöutmaningar kräver ett ambitiöst internationellt miljösamarbete. Nedan redovisas Naturvårdsverkets bilaterala och multilaterala samarbeten. VÅRT BILATERALA SAMARBETE. INSTRUKTIONEN. 4§ 2st. 4p.. Grannlandssamarbete med Ryssland Naturvårdsverkets myndighetssamarbete med Ryssland bedrivs inom ramen för en regeringsöverenskommelse mellan Sverige och Ryssland från 1993. Det gällande arbetsprogrammet för 2011–2012 omfattar fyra samarbetsområden: havs- och vattenmiljö, naturvård och biologisk mångfald, miljöskydd och BAT (bästa tillgängliga teknik) samt miljöutbildning. Under 2011 har totalt sju nya insatser beviljats om totalt 9,4 miljoner kronor för genomförande under 2011, 2012 och 2013. Tillsammans med de nio insatser som beslutats tidigare har totalt 7,5 miljoner kronor av 2011 års anslag använts. Verksamheten 2011 har gått vidare inom samtliga fyra samarbetsområden med flera insatser kopplade även till Arktis, Barents och Östersjön liksom till Helsingforskonventionen (HELCOM) och konventionen för långväga lufttransporter (CLRTAP). Väsentligt resultat är det fördjupade stödet till arbetet i Barentsrådets miljöarbetsgrupp som under det svenska ordförandeskapet möjliggjorde att de första tre objekten kunde avskrivas från den s.k. hotspotslistan.. 16. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011.

(19) Utveckla miljöpolitiken • EU OCH INTERNATIONELLT ARBETE. Av använda medel från Rysslandsanslaget har cirka 2 miljoner kronor använts för insatser inom Barentssamarbetet och knappt 0, 5 miljoner kronor för insatser till stöd för ACAP:s (Arctic Contaminants Action Programme) inom Arktiska rådet. Under 2011 har Naturvårdsverket gett bidrag dels till ACAP:s kvicksilvergrupp och dels till ACAP:s styrgrupp för stabila organiska bekämpningsmedel och dess förstudie och saneringsplan för ett pesticidlager i Ust-Tunguska. INSTRUKTIONEN. 4§ 2st. 4p.. Utvecklingssamarbete med andra länder Målet med Naturvårdsverkets utvecklingssamarbete med andra länder är att bidra till en effektiv miljöförvaltning på nationell, regional och global nivå. För närvarande pågår utvecklingssamarbete med sex länder och arbetet rapporteras årligen i en övergripande årsrapport till Sida med kompletterande redovisningar för respektive program. Under året har vi tecknat en ny ramöverenskommelse med Sida. I tabell 1 redovisas förbrukade medel inom utvecklingssamarbetet för åren 2009–2011. Den minskade förbrukningen beror främst på att Rysslandsanslaget sedan 2010 redovisas under en egen rubrik, men också på att det globala programmet avslutades i juni 2011, på förseningar inom samarbetet med Indien samt på omfördelningar av Kinaanslaget.. TABELL 1. GENOMFÖRT UTVECKLINGSSAMARBETE, KOSTNAD, tkr Program. 2009. 2010. 2011. Globala programmet. 4 347. 4 750. 2 967. 676. 552. 38. 2 288. 2 391. 2 244. 16 032. 6 630. 3 191. Indien Internationella utbildningar (ITP) Kina (inkl CCICED) Ryssland (inkl EECA). 7144. -. -. Ukraina. -. 3 914. 5 788. Vietnam. 366. -. -. -. 3 350. 4 554. 5 501. 5 305. 4 924. 36 354. 26 892. 23 707. Vitryssland Västra Balkan Totalt. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011. 17.

(20) EU OCH INTERNATIONELLT ARBETE • Utveckla miljöpolitiken. Goda resultat inom utvecklingssamarbetet. PING HÖJDING Arbetar med internationella miljösamarbeten bl.a. med Kina.. 18. Under året har ett stort antal aktiviteter genomförts inom de olika programmen. I utvecklingssamarbetet med Kinas miljöministerium slutrapporterades under 2011 tre projekt med goda resultat. Projekten var a) Reduktion av utsläpp från massa- och pappersindustrin, b) Alternativ till DDT-baserad båtbottenfärg, samt c) Skydd av dricksvatten. De två första projekten har bidragit till Kinas uppfyllelse av Stockholmskonventionen och dricksvattenprojektet levererade policyrekommendationer till Kinas regering angående skydd av dricksvatten. Med stöd från Naturvårdsverket har Ukraina kvalificerat sig för den första utbetalningen av sektorsbudgetstödet för miljösektorn genom att ta fram och besluta om en miljöhandlingsplan. Samarbetet med Vitryssland omfattar bl.a. ett projekt för att bistå landet med att uppfylla sina åtaganden inom ramen för luftvårdskonventionen (CLRTAP), särskilt i fråga om validering av luftvårdsdata. Kunskapsuppbyggnaden har bidragit till att Vitryssland under 2011 tagit en alltmer aktiv del i de internationella förhandlingarna under konventionen. Samarbetet med länder på Västra Balkan har fortsatt under 2011 med fokus på bilaterala projekt med Serbien och Makedonien samt regionalt samarbete i syfte att förmedla stöd till regionens EUanpassning. Det regionala arbetet på Västra Balkan har bl.a. resulterat i ett samförståndsavtal mellan fem länder om gränsöverskridande vattenförvaltning. Naturvårdsverkets globala program avslutades i juni 2011. Målet med programmet har varit att bidra till ett effektivare internationellt miljösamarbete och ökad samordning mellan givare genom att bl.a. utveckla och stärka multilaterala organisationers kapacitet. Naturvårdsverket slutförde våren 2011 en ITP-kurs (International Training Programme) i miljöförvaltning och styrning för länder i Sydostasien samt Kina. Utvärderingen visade bl.a. att deltagarna ansåg att de kunnat applicera sina nya kunskaper på ett bra sätt. Under året utvecklades och genomfördes en ny kurs på samma tema men med ett tydligt EU-fokus. Deltagarna kom främst från länder på Västra Balkan samt Östeuropa. Av utvärderingen framgick att deltagarna upplevde att programmet motsvarade deras yrkesmässiga behov på ett bra sätt.. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011.

(21) Utveckla miljöpolitiken • EU OCH INTERNATIONELLT ARBETE. INSTRUKTIONEN. 4§ 2st. 3p.. INSTRUKTIONEN. 4§ 2st. 1 och 2p.. Vårt bidrag till Sveriges politik för global utveckling Naturvårdsverket ska bidra till utveckling och genomförande av Sveriges politik för global utveckling (PGU). Den övergripande målsättningen är en rättvis och hållbar global utveckling. Naturvårdsverket har under året bidragit till PGU på flera sätt. Förutom det ovan nämnda Sida-finansierade utvecklingssamarbetet har Naturvårdsverket även bidragit till PGU inom ramen för miljöpolitiken. Finansiering sker genom förvaltningsanslag och sakanslag från Miljödepartementet. Inom ramen för OECD:s biståndsarbete har vi bidragit till ett samstämmigt svenskt agerande för att förbättra förutsättningarna för en hållbar utveckling i låginkomstländer. Naturvårdsverket har i detta sammanhang bidragit till att färdigställa en vägledning som riktar sig till låginkomstländer. Deltagandet i OECD:s miljökommitté och dess arbete med en strategi för grön tillväxt har även det betydelse för utveckling och genomförande av PGU, se avsnittet om arbetet inom OECD. Ytterligare exempel på hur Naturvårdsverket bidragit till PGU relaterar till två avtal som skrevs med Kina och Ryssland i oktober 2011. Det första avtalet är: Sino-Nordic Environmental Protection Cooperation (SNEPCO) med syftet att finansiera projekt i Kina som medför minskad klimatpåverkan, avveckling av ozonnedbrytande ämnen, minskning av persistenta och toxiska ämnen inkl. tungmetaller samt som stödjer resurs- och energieffektivisering. Det andra är ett avtal med det ryska Naturresurs- och miljöministeriet (MNRE) inom det Arktiska rådets projektfinansiering för miljöåtgärder i det arktiska området. VÅRT MULTILATERALA SAMARBETE. Naturvårdsverket bidrar till arbetet inom multilaterala råd och organisationer. Nedan anges några exempel på aktiviteter som ägt rum under 2011.. Arktiska rådet Sverige är ordförande i Arktiska rådet under 2011–2013. Naturvårdsverket representerar Sverige i tre av rådets arbetsgrupper. De tar upp följande områden: Bekämpning av föroreningar (Arctic Contaminants Action Program, ACAP), Biologisk mångfald (Conservation of Arctic Flora and Fauna, CAFF) samt Miljöövervakning och utvärdering (Arctic Monitoring and Assessment Programme, AMAP). Arbetsgruppen för ACAP arbetar bl.a. för att minska Rysslands utsläpp av kortlivade klimatgaser. Arbetsgruppen planerade och genomförde under hösten en workshop i Moskva på temat. På workshopen presenterades bl.a. ett av Naturvårdsverket finansierat projekt som syftat till att inkludera sotpartiklar (Black Carbon) i Göteborgsprotokollet inom konventionen om Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP). Vidare har Naturvårdsverket bidragit till det första ämbetsmannakommittémötet (Senior Arctic Officials, SAO) under det svenska ordförandeskapet. Ämbetsmannakommittén ansvarar för arbetet inom Arktiska rådet mellan utrikesministrarnas möten.. Barentsrådet Naturvårdsverket har bidragit till det svenska ordförandeskapet under året och deltagit i miljöarbetsgruppen vars syfte är att utveckla miljöarbetet i Barentsregionen.. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011. 19.

(22) EU OCH INTERNATIONELLT ARBETE • Utveckla miljöpolitiken. Naturvårdsverket bidrog även till miljöministermötet i Umeå där bl.a. en deklaration för det fortsatta samarbetet antogs. Naturvårdsverket har under året bidragit till arbetet inom miljöarbetsgruppens fyra undergrupper. Syftet i undergruppen för ”miljöhotspots” har t.ex. varit att bygga upp grundläggande strukturer och organisation på rysk sida för att systematiskt och rättssäkert driva avvecklingen av de särskilt prioriterade miljöproblemen som definierats inom Barentssamarbetet. MARCUS CARLSSON REICH Enhetschef som arbetar med internationella frågor som rör EU och konventioner.. Nordiska ministerrådet (NMR) Grön ekonomi har fortsatt att vara en högt prioriterad fråga för NMR under 2011. Miljöministrarna har föreslagit att utveckling av indikatorer för hållbar välfärd ska vara ett tema för NMR:s deltagande i Rio+20processen och -konferensen. Naturvårdsverket bidrog till en workshop om Grön ekonomi och till arbetet med att ta fram ett nytt miljöhandlingsprogram för NMR som påbörjades under året.. FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) Naturvårdsverket har under året varit engagerat i arbetet med miljökonventionerna inom FN:s ekonomiska kommission för Europa, deltagit i UNECE:s miljökommitté (CEP) och bidragit till expertgruppen för miljögranskningar (EPR, Environmental Performance Review).. Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) Naturvårdsverket medverkar i OECD:s miljöarbete och har representerat Sverige i OECD:s miljökommitté (EPOC). Vi har även medverkat i 13 av dess arbetsgrupper. Naturvårdsverkets deltagande i EPOC:s arbete med OECD:s strategi för grön tillväxt ledde bl.a. till att begreppet ”planetära gränsvärden”, en slags tröskelvärden för vad jorden tål, nu är en del av strategin. Naturvårdsverket och Sida har medverkat i OECD:s arbete med att ta fram riktlinjer för hur miljöfrågor på ett bättre sätt kan komma in i utvecklingssamarbetet och riktlinjerna för detta färdigställdes under året. Inom ramen för OECD:s expertgrupp om klimatförändringar (CCXG) har Naturvårdsverket deltagit i arbetet som rör mätning, rapportering och verifiering av parternas utsläppsreducerande åtgärder, samt bidragit med finansiering av utredningsarbete. Resultatet av OECD-arbetet har gett tydliga avtryck i synnerhet vad gäller utformning av nya riktlinjer för utvecklingsländernas rapportering av utsläpp och åtgärder.. 20. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011.

(23) Vi utvecklar styrmedel och åtgärder Naturvårdsverket utvecklar och utvärderar en rad styrmedel och åtgärder på miljöpolitikens område. I år väljer vi att särskilt lyfta fram vårt arbete med att vägleda myndigheter i deras miljöledningsarbete, samhällsekonomiska konsekvensanalyser samt insatser för samordning av mål och åtgärder inom friluftsliv, buller och avfall.. REGERINGSUPPDRAG UNDER 2011 Under 2011 har vi redovisat 25 regeringsuppdrag. Totalt har vi lagt ned 23,7 miljoner kronor för arbetet med levererade regeringsuppdrag under detta år. Tabell 2 visar volym och totala kostnader för levererade regeringsuppdrag 2009–2011. Regeringsuppdraget att förbereda den nya myndigheten för havs- och vattemiljöfrågor står för 60 procent av de totala kostnaderna. Utbetalda bidrag är väsentligt lägre än tidigare år då medelsanvändningen inom Naturvårdsverket till större del än tidigare utgjorts av förvaltningsanslag. En sammanställning av regeringsuppdragen finns på sidan 97.. PRESTATION. }. TABELL 2. REDOVISADE REGERINGSUPPDRAG, ANTAL OCH KOSTNAD, tkr 2009 Redovisade regeringsuppdrag, antal Kostnad arbete med regeringsuppdrag – varav bidrag. 37*. 2010 35*. 2011 25. 18 332. 29 019. 23 714. 9 450. 11 700. 0. *Antalet redovisade regeringsuppdrag 2009 och 2010 har korrigerats efter kvalitetssäkring.. INSTRUKTIONEN. 3§ 5p.. VI VÄGLEDER MYNDIGHETER I MILJÖLEDNING Naturvårdsverket har uppdraget att vägleda statliga myndigheter i deras miljöledningsarbete. Det sker bl.a. genom det nätverk vi etablerat för miljöansvariga på myndigheterna. Nätverkets nav är vår webbplats som innehåller miljöledningsguide, utbildning, nyhetsbrev m.m. Naturvårdsverket besvarar också kontinuerligt frågor från myndigheterna och hänvisar till goda exempel. Under året har en workshop om miljöledning genomförts med ledningsgrupperna för fem myndigheter. Cirka 200 myndigheter omfattas av förordning 2009:907 om miljöledning i statliga myndigheter. Det innebär att myndigheterna ska implementera miljöledningssystem för att förbättra sin miljöprestanda och årligen rapportera arbetet till regeringen. Naturvårdsverket har under 2011 sammanställt och redovisat berörda myndigheters arbete (rapport 6422, Miljöledning i staten 2010). Där framgår bl.a. att: • Statliga myndigheter släppte ut 248 000 ton koldioxid från tjänsteresor och transporter, vilket motsvarar cirka en procent av Sveriges samlade utsläpp från transportsektorn.. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011. 21.

(24) VI UTVECKLAR STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER • Utveckla miljöpolitiken. • Den sammanlagda energianvändningen från statliga myndigheter var 3,2 TWh vilket nästan motsvarar Sveriges elproduktion från vindkraft. • Myndigheterna gjorde upphandlingar för sammanlagt 76,2 miljarder kronor. Miljökrav ställdes för 90 procent av det upphandlade värdet. ÅTERRAPPORTERING. Samordning av friluftspolitiken INSTRUKTIONEN. 3§ 16p.. SAMORDNING AV FRILUFTSPOLITIKEN SAMORDNING AV FRILUFTSLIVET. Naturvårdsverket ansvarar för samordning av de nationella myndigheternas arbete som rör friluftsliv. Samordning sker på tre olika nivåer: • myndighetsmöten med syfte att samordna arbetet för friluftslivet på ett övergripande plan, • tio nätverk har bildats med syftet att driva och utveckla friluftslivsarbetet och • dialog med friluftslivets många aktörer sker via Tankesmedjan för friluftsliv. Under året har aktiviteten i nätverken varit hög, inte minst eftersom grundarbetet till regeringsuppdraget om att ta fram mätbara mål för friluftslivet bedrevs i dessa nätverk. SAMORDNING I PRAKTIKEN. Information, kunskap och vägledning På årets Tankesmedja för friluftsliv deltog 250 personer. Temat var tillgänglighet och Tankesmedjan arrangerades av Naturvårdsverket i samarbete med ett tjugotal myndigheter och organisationer. Syftet var att sprida kunskap om för friluftslivet viktiga frågor, men också att ge deltagare möjlighet att utbyta erfarenheter, diskutera och knyta nya kontakter. Smedjan dokumenterades i tidningsform för maximal spridning av budskapen. Naturvårdsverket har även tagit fram en webbaserad omvärldsbevakning för friluftsliv, som nu drivs av Svenskt Friluftsliv. Centrum för naturvägledning driver på vårt uppdrag frågor kring naturvägledning. Under året har Centrum för naturvägledning arrangerat ett stort antal workshops kring naturvägledning och skrivit delar av tre olika böcker. Centrum för naturvägledning driver ett nätverk för naturvägledare med närmare 1 300 anslutna deltagare. En forskningsöversikt om naturvägledning har tagits fram. Naturvårdsverket och Trafikverket har under 2011 tillsammans tagit fram en vägledning för planering av snöskoterleder i Sverige.. Fjällsäkerhet mot nya höjder För att samordna fjällsäkerhetsarbetet har Fjällsäkerhetsrådet ombildats under året. Naturvårdsverket har bjudit in 17 organisationer till samverkan inom fjällsäkerhetsarbetet för perioden 2011–2013. Fjällsäkerhetsrådet har fått en ny webbplats med information om friluftsliv och fjällsäkerhet. Tillsammans med polisen och Fjällräddningen har vi under året genomfört en världskongress inom fjällsäkerhet och fjällräddning som besöktes av cirka 600 deltagare från 28 nationer. Syftet med kongressen var att sprida kunskap om fjällsäkerhet med koppling till bl.a. friluftsliv och naturturism.. 22. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011.

(25) Utveckla miljöpolitiken • VI UTVECKLAR STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER. UTVECKLING AV FRILUFTSLIVET. Allemansrätten under lupp Allemansrättens kopplingar till friluftsliv och naturturism har på olika sätt fokuserats under året. Tidigare diskussioner med aktörer som berörs av allemansrätten har intensifierats. Naturvårdsverket har finansierat en utredning om allemansrätten som innehåller en nulägesbeskrivning av i vilka sammanhang allemansrätten är oklar samt förslag på hur en effektiv tillämpning av reglerna kan se ut.. Pris till årets friluftskommun Sveriges kommuner är viktiga för att ge friluftslivet goda förutsättningar. För att uppmuntra och stimulera till en aktiv, lokal friluftspolitik delar Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges Kultur- och Fritidschefers förening, Svenskt Friluftsliv och Svenska Ekoturismföreningen ut priset Sveriges friluftskommun. 2011 års pris gick till Örnsköldsviks kommun. Urvalet görs utifrån en enkätundersökning om hur kommunerna arbetar med friluftsliv. INSTRUKTIONEN. 3§ 19p.. INSTRUKTIONEN. 3§ 18p.. SAMORDNING AV INSATSER FÖR MINSKAT BULLER Samordningen styrs numera av en beslutande styrgrupp vars uppgift är att arbeta för en ökad harmonisering i bullerfrågan. Boverket, Trafikverket, Transportstyrelsen och Socialstyrelsen har bjudits in att delta i styrgruppen. Styrgruppens första insats var att fastslå att ingen myndighet bör ge ut vägledning inom bullerområdet utan att först samråda med övriga berörda. Styrgruppen har också beslutat att tillsätta två arbetsgrupper med handläggare ur bullersamordningens verkställande nätverk, där samtliga myndigheter som arbetar med bullerfrågor ingår. De två arbetsgrupperna ska 1) identifiera och beskriva knäckfrågor som har väsentlig betydelse för bullersamordningen samt 2) beskriva de olika myndigheternas uppdrag och lagstiftning som påverkar/berör bullersamordningen. Arbetsgrupperna ska via Naturvårdsverkets bullersamordnare avrapportera sitt arbete till departementen i april 2012. En viktig del i samordningen är att förbättra kommunikationen mellan de deltagande myndigheterna. Bullersamordnaren har därför under hösten 2011 startat ett webbaserat samverkansforum för erfarenhets- och kunskapsutbyte.. SAMORDNING AV AVFALLSFRÅGOR Naturvårdsverket har uppgiften att verka för att avfallshanteringen i fråga om kapacitet och metoder är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna. En rad aktörer – myndigheter på olika nivåer liksom privata aktörer – delar ansvaret för att förebygga och hantera avfall. Det ställer stora krav på samordning och samsyn.. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011. 23.

(26) VI UTVECKLAR STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER • Utveckla miljöpolitiken. AVFALLSFÖREBYGGANDE ARBETE. MAGGIE JAVELIUS Enhetschef som arbetar med styrmedel för naturresurser och kretslopp.. Vi har under 2011 informerat om och väglett om avfallsförebyggande insatser för att bl.a. minska livsmedelssvinnet och för att öka återanvändning av textilier. Som underlag har vi gjort beräkningar av den samhällsekonomiska vinsten med att minska matavfallet, kartlagt flödena av textilier i Sverige och tillsammans med organisationen Avfall Sverige producerat en skrift med goda exempel på avfallsförebyggande insatser. Dessutom har vi låtit arrangera en workshop om hur aktörer i livsmedelskedjan kan samverka för att minska svinnet. Vi har också arrangerat ett seminarium om återanvändning av textilier där vi bjöd in forskare, designers, nytänkare och kommuner för att under en dag diskutera möjligheter att på olika vis förebygga textilavfall, bl.a. genom ökad återanvändning och samägande. Vi har även via vår medverkan i det nordiska samarbetet under Nordiska Ministerrådet tagit initiativ till en studie av avfallsförebyggande insatser inom byggsektorn, livsmedelssektorn och textilbranschen. Vi arrangerade ett seminarium för byggbranschen tillsammans med de nordiska länderna där resultaten i rapporten om förebyggande av byggavfall presenterades och diskuterades. Efter workshopen skrevs en artikel med resultaten som distribuerades till branschtidningar. Vi bedömer att effekterna av våra insatser bl.a. är att fler aktörer engagerar sig och driver på utvecklingen. NATIONELL AVFALLSPLAN. Vi har tagit fram ett utkast till nationell avfallsplan. Efter omfattande samråd och dialog med bl.a. avfallsbranschen, skickades rapporten på remiss under september–november med cirka 80 remissvar som resultat. Vi kommer att fastställa planen i början av 2012. Vi bedömer att den omfattande dialogen om en ny avfallsplan, inklusive remissen, redan har givit många kommuner underlag för omarbetning av sina lokala avfallsplaner. AVFALLSRÅDET. Naturvårdsverkets avfallsråd har haft tre sammanträden under 2011. Avfallsrådet har en rådgivande funktion och här deltar bl.a. aktörer inom avfallsområdet. En stor del av rådets möten har ägnats åt diskussioner av olika delar i den nationella avfallsplanen och av avfallsförebyggande insatser.. 24. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011.

(27) Utveckla miljöpolitiken • VI UTVECKLAR STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER. SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSANALYSER Arbetet med samhällsekonomiska konsekvensanalyser är en av våra väsentliga insatser. Den totala kostnaden för vårt arbete med detta var 2011 8,4 miljoner kronor. INSTRUKTIONEN. 3§ punkt 9c. SAMHÄLLSEKONOMISKA ANALYSER – NY INFORMATIONSPLATS PÅ WEBBEN. Naturvårdsverket har ansvar för att i samråd med berörda myndigheter utveckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser i miljömålsarbetet. En förstudie har genomförts för att identifiera behov och ta fram förslag på hur tillämpningen kan utvecklas. Resultaten av arbetet under 2011 är information om samhällsekonomiska analyser på Miljömålsportalen. Syftet med informationen på webbplatsen är att samla material, t.ex. goda exempel, handböcker, underlag från myndigheter och forskare samt att underlätta för kontakt mellan olika myndigheter och mellan myndigheter och forskare för att på så sätt bidra till utvecklingen av samhällsekonomiska analyser. Den gemensamma strukturen syftar till att göra de samhällsekonomiska konsekvensanalyser som genomförs på myndigheter mer jämförbara. Arbetet med webbsidorna och strukturen har skett tillsammans med framförallt andra myndigheter och forskare, men även näringslivet och intresseorganisationer har bjudits in att delta. I tabell 3 redovisas besöksstatistik.. TABELL 3. SAMHÄLLSEKONOMISKA ANALYSER, BESÖKSSTATISTIK FÖR WEBBSIDORNA SEDAN LANSERINGEN I JUNI 2011 Månad. Unika webbläsare. Besök. Sidvisningar. Juli. 129. 162. 411. Augusti. 241. 289. 765. September. 303. 372. 983. Oktober. 305. 346. 604. November. 380. 445. 767. December. 277. 331. 581. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011. 25.

(28) VI UTVECKLAR STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER • Utveckla miljöpolitiken. ÅTERRAPPORTERING. Business and Biodiversity. NÄRINGSLIVET AGERAR FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD Naturvårdsverket ska redovisa arbetet för att upprätta en gemensam nordisk plattform med syftet att stimulera näringslivet till ett ökat engagemang för den biologiska mångfalden. Detta ska ske i samverkan med berörda myndigheter i Danmark, Norge och Finland. Under 2011 har två styrgruppsmöten ordnats samt ett seminarium i Oslo och ett i Köpenhamn. Båda seminarierna har ordnats i samverkan med näringslivet på teman om hållbart nyttjande av biologisk mångfald kopplat till företagande. Arbetet har också resulterat i nationella rapporter på samma tema i respektive land (rapporter från Sverige och Finland kom 2010). En slutrapport med samverkansprojektets samlade resultat, erfarenheter och rekommendationer inför fortsatt samarbete med näringslivet om biologisk mångfald tas fram av organisationen International Union for Conservation of Nature (IUCN).. HUSAMUDDIN AHMADZAI Arbetar med EU- och internationella frågor om ozonnedbrytande och klimatpåverkande ämnen från metallverk, järn- och stålindustri.. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011.

(29) Utveckla miljöpolitiken • VI UTVECKLAR STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER. INSTRUKTIONEN. 7§. NATURVÅRDSVERKETS STÖD TILL JORDBRUKSVERKET I ARBETET MED JORDBRUKARSTÖDEN Naturvårdsverket har bistått Jordbruksverket med sådant underlag som behövs för information, utbildning, tillsyn och hur avvikelser ska bedömas från stödsynpunkt när det gäller verksamhetskrav enligt förordningen (2004:760) om EU:s direktstöd för jordbrukare, m.m. och förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Detta har skett t.ex. genom deltagande i samrådsgruppen för målområdet Ett rikt odlingslandskap och deltagande i rådgivande gruppen för tvärvillkor.. BJÖRN PETTERSSON Arbetar med övergripande tillsynsfrågor.. 27.

(30) Genomföra miljöpolitiken Vår uppgift är att medverka till att den miljöpolitik som beslutats av riksdag och regering också genomförs i landet. Det gör vi genom att agera som förvaltningsmyndighet så att miljöbalken ska följas och miljömålen uppnås. Vi ansvarar för ärenden där Naturvårdsverket är beslutande myndighet, sakanslag för efterbehandling av förorenade områden, skydd och skötsel av värdefull natur, markersättning och fastigheter. Vi ger ut föreskrifter och vägleder.. Varumärket som sätter nationalparker på kartan. Naturvårdsverket har under 2011 slutfört arbetet med att ta fram ett varumärke för Sveriges nationalparker. Varumärket består av två delar. Dels en strategi som beskriver hur vi vill att nationalparkerna ska vara och uppfattas. Dels en visuell identitet som beskriver hur logotyper, färger och bilder som informerar om nationalparker ska se ut. Symbolen för varumärket Sveriges nationalparker är ”guldstjärnan”..

(31) INNEHÅLL OMRÅDSSKYDD. 30. Skogsskydd – ett av våra prioriterade områden. 30. Nationalparker. 31. GRAFIKUPPSLAG: Skydd av värdefull natur. 32. VILTFÖRVALTNING. 35. Rovdjursförvaltning. 35. Vi förbereder den nya älgförvaltningen. 37. Insatser för att förebygga och ersätta viltskador. 38. KLIMAT OCH LUFT. 39. Insatser för ökad kunskap om klimat. 39. Nav för handeln med utsläppsrätter i Sverige. 40. GRAFIKUPPSLAG: Det nationella systemet för rapportering. Klimatinvesteringsprogram. 42 44. Stöd för tankställen för biogas. 45. Åtgärdsprogram för luft – vi bedömer behovet och vägleder. 45. Kväveoxidavgiften – ett effektivt styrmedel. 46. av växthusgaser. VI TILLÄMPAR OCH UTVECKLAR DEN SVENSKA MILJÖRÄTTEN. Regelförenkling. 48 48. Förslag till nya föreskrifter i lag och förordning. 48. Föreskrifter och allmänna råd. 50. Tillsynsvägledning. 50. Tillsyns- och föreskriftsrådet (ToFR). 51. Mål och ärenden. 51. Samordning och vägledning av vattenmyndigheterna. 55. VI FÖRDELAR STORA SAKANSLAG FÖR MILJÖNS BÄSTA. 56. Så hanterar vi bidragen. 56. Anslag 1:3 används för åtgärder för värdefull natur. 57. GRAFIKUPPSLAG: Efterbehandling av förorenade områden. 60. Anslag 1:4 används för efterbehandling av förorenade områden. 62.

(32) Områdesskydd ÅTERRAPPORTERING. Bidragshantering. INSTRUKTIONEN. 3§ 14p.. Arbetet med markåtkomst är en av våra väsentliga insatser. Uppgiften innebär t.ex. att hantera köp, byten, försäljning, intrångsersättning och naturvårdsavtal samt planera och genomföra arbetet med nationalparker. Den totala kostnaden för detta arbete var 2011 741,8 miljoner kronor. Naturvårdsverket ska senast den 31 mars redovisa utvecklingen av områdesskyddet under året samt hur medlen inom anslaget 1:16 har använts.. SKOGSSKYDD – ETT AV VÅRA PRIORITERADE OMRÅDEN Arbetet med skogsskyddet har skett på oförminskad hög nivå jämfört med tidigare år. Antal ärenden där mark förvärvats har minskat mot 2010, samtidigt som antalet områden som skyddats med intrångsersättningar till markägarna har ökat väsentligt. Bakom denna förändring ligger ändringen av expropriationslagstiftningen från 2010 som ger fastighetsägarna ett påslag med 25 procent på intrångsersättningen. Totala antalet markersättningsärenden var i stort sett oförändrat jämfört med 2010, och antalet bildade naturreservat under 2011 blev 133. Under året har vi säkrat cirka 15 000 ha, varav cirka 8 800 ha är värdefull skogsmark. Våra kostnader för ersättning till markägare för att skydda natur uppgick till cirka 616 miljoner kronor år 2011, varav cirka 169 miljoner för köp, cirka 437 miljoner för intrångsersättning, cirka 7,6 miljoner för bidrag till kommuners skydd av värdefull natur och cirka 2,5 miljoner för naturvårdsavtal. Sammanlagt har cirka 550 personveckor lagts ner på verksamheten inom Naturvårdsverket, vilket motsvarar en kostnad på 7,9 miljoner kronor. Prestationens volym framgår av tabell 4.. PRESTATION. }. TABELL 4. MARKÅTKOMSTÄRENDEN, FÖRDELNING, ANTAL Antal ärenden. 2009. 2010. 2011. Förvärv/byten. 400. 310. 190. Intrång. 239. 238. 375. Bidrag. 5. 9. 5. 11. 16. 20. 655. 573. 590. Naturvårdsavtal Summa. ÅTERRAPPORTERING. Områdesskydd med ersättningsmark från Sveaskog. STICKPROVSKARTERINGEN AV ERSÄTTNINGSMARKERNA FRÅN SVEASKOG SLUTFÖRD. Under året har både Naturvårdsverket (36 personveckor) och länsstyrelserna arbetat med genomförandet av det s.k. Sveaskogspaketet där 100 000 ha produktiv skogsmark från Sveaskog AB har överförts till ett nytt bolag, Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB). Bolaget förvaltas för närvarande av regeringen. ESAB:s marker. 30. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2011.

No results found