Den första empiriska delen behandlar debatterande medietexter medan den andra empiriska delen utgår från gymnasieskolans läroplaner. Tanken är att de två delarna ska belysa varandra. Hur synen på skrivande framställs i medier torde i någon mån komma an på vad läroplanerna säger om skrivande. Men det omvända förhållandet gäller också. Den syn på skrivande som kommer till uttryck i läroplaner torde i någon mån vara resultatet av ett slags allmän opinion som ofta beskrivs i (och skapas av) olika medieframställningar.
När jag arbetade med kapitlet om 2013 års skrivdebatt kunde jag observera att sko- lans roll, eller, mer precist, dess misslyckande, diskuterades. Det blev därför intressant att undersöka de styrdokument som skolan, åtminstone på papperet, ska rätta sig efter. När jag så studerade läroplanerna kunde jag ana att det fanns konkurrerande röster som kämpade om makten, röster som stod i intertextuell förbindelse med dis- kurser som hämtat näring ur den allmänna debatten om skolan i allmänhet och skri- vande i synnerhet. Under 70-talet var de nya progressivt präglade läroplanerna utsatta för kritik i medierna. Två decennier senare var den tidens decentraliserade läroplaner i stormens öga. Det borde därför vara intressant att undersöka huruvida synen på skri- vande i läroplanerna förhåller sig till den bild av skolskrivande som målas upp i medi- erna.
Undersökningsperioderna för mediedebatterna är valda så att de i någon mening ska kunna ”svara på” läroplansreformerna. Som Waldow (2008) visar bör undersökningar av utbildningssystemet sättas i samband med nationell och internationell samhällsför- ändring. I slutdiskussionen försöker jag sammanföra och diskutera resultaten från avhandlingens två empiriska delar.
Mediedebatter
Det huvudsakliga materialet för att analysera mediedebatterna är tidnings- och tid- skriftsartiklar. Den operationella definitionen av en artikel om skrivande kan beskrivas så här: en artikel där skribenten behandlar och värderar elevers och/eller studenters skrivande (jfr Falkheimer, 2004, s. 111). Insamlingen och urvalsprocessen har i de olika kapitlen gått till på något olika sätt (se nedan). I ett par av kapitlen utgör också olika utredningar och rapporter delar av materialet. Under 70-talet förekom ofta en studie av Hans Grundin (1975) om läs- och skrivspråksutveckling under skolåren i debatten om elevers skrivande. Av det skälet blev det viktigt att undersöka i vilken mån debattörernas beskrivningar av rapporten var rimliga, vilket alltså innebär att också Grundins undersökning är del av materialet. Att hänvisa till en eller annan
undersökning blev ännu vanligare på 90-talet. Då använde de flesta skribenter någon studie vilken låg till grund för deras slutsatser. Därför blev undersökningarna i sig också ett viktigt material. Eftersom många skribenter refererade till samma material var antalet undersökningar inte större än att jag kunde analysera deras design och resultat för att sedan jämföra med skribenternas tolkningar.
Till allra största del är det texternas verbalspråkliga uttryck som varit i fokus för analys. Vid några tillfällen analyseras också paratexterna – bilder, rubriker, layout – eftersom de spelar roll för receptionen (Genette, 1997). Det är främst i samband med närläsningar av ett antal artiklar den typen av analyser görs. Till materialet hör därför också ett antal bilder.
10-talet
Skälet till att debatten från 2013 valts är att den var det senaste exemplet på skrivkris- utbrott. Att den fick sådant stort genomslag gjorde att jag ville undersöka hur skriben- terna språkligt gick tillväga i argumentationen. Dessutom tyckte jag att det skulle vara intressant att undersöka hur intertextualiteten verkade i den debatten. Tonen i flera av hypertexterna är aggressivare än i hypotexten.
Materialet i kapitlet består uteslutande av tidnings- och tidskriftsartiklar som rör den skrivdebatt som startade 2013 med en artikel i Upsala Nya Tidning skriven av några historiker. Det rör sig om ett tjugotal artiklar. Den ursprungliga artikeln kallas i kapitlet för hypotext, medan de texter som refererar till den kallas för hypertexter (Genette, [1982] 1997). Genom sökningar med diverse olika sökordskombinationer på Google fick jag fram ett ganska stort antal artiklar som hänvisade till historikernas text. Ambitionen var inte att finna alla texter som behandlade debatten utan att se mönster. Av det skälet gjorde jag inte någon mer genomarbetad sökning. Om syftet varit att analysera allt som skrevs i debatten för att kunna generalisera skulle det ha behövts, men det är historikernas text som är i centrum i kapitlet. Syftet med analysen av hypertexterna är att kunna säga något om receptionen av hypotexten. Ett annat syfte är att kunna belysa vissa aspekter närmare. Det finns också exempel på artiklar som något eller några år senare vänder tillbaka till debatten. De artiklarna har i regel inte använts eftersom det främst är diskurshändelsens aktiva fas jag varit intresserad av.
70-talet
Ett starkt vägande skäl till att jag valt 70-talet är att det genomfördes en rad skolre- former under 60-talet. Det brukar i regel dröja en tid innan större skolreformer sätter sig; man kan tala om en fördröjningseffekt. Det är rimligt att anta att de mest påtag- liga effekterna av de genomgripande förändringar som genomfördes under 60-talet kommer till uttryck i debatten först under 70-talet. Ett annat skäl är att den nya läro-
merna gymnasium, fackskola och yrkesskola skulle hädanefter husera under samma tak. Gymnasieskolan hade skapats. För gymnasielärarna var de nya elevgrupperna en inte alltid angenäm utmaning. Ett tredje skäl är att antalet universitetsstuderande sköt i höjden mellan 1960 och 1970. Det får naturligtvis effekter på synen på studenter och deras prestationer.
För att försöka identifiera mediedebatter om skrivande under 70-talet har jag an- vänt registret Svenska tidningsartiklar från åren 1970 till 1979. Registret, som ges ut årligen, är indelat efter ämne och de tidningsartiklar som skrivits under året är sam- lade under respektive ämne. I registret ges information om rubrik, författare samt var och när artikeln publicerats. För åren 1970-1979 har jag gått igenom alla de ämnen jag bedömt varit relevanta för att finna artiklar som behandlar skrivande i skolan och högskolan. Vissa artiklar har jag också hittat genom att en debattör hänvisar explicit till en viss artikel. Det är en form av manifest intertextualitet (Fairclough, 1992). I lyckliga fall finns även information om var artikeln står att finna. Någon gång har datumet emellertid inte visat sig stämma; det har därför ibland inneburit ett slags detektivarbete att få tag på en artikel som det refererats till.
Jag har alltså främst tvingats förlita mig på att rubrikerna är tillräckligt tydliga för att jag ska kunna urskilja vilka artiklar som tar upp ämnet. I vissa fall har jag tagit med rubriker där jag anat att artikeln kan ha med till exempel studenters färdigheter att göra, detta för att inte missa någon artikel. Men det är inte alltid rubrikerna är så genomskinliga att det går att sluta sig till ämnet. Därmed finns också en risk att rele- vanta artiklar – men med mer eller mindre kryptiska rubriker – undgått mitt vakande öga. Syftet har emellertid varit att i första hand finna debatter där flera skribenter behandlar ett ämne; det vore förvånande om en debatts alla rubriksättare misslyckades med att göra ämnet klart. Syftet har inte heller här varit att redogöra för allt som har tagits upp om skolskrivande under perioden. Vad jag ville undersöka var i stället vilka debatter som förts och vad de handlade om. I ett andra skede ville jag studera hur debatterna förts.
Efter att ha nedtecknat rubrikerna letade jag upp artiklarna i mikrofilmsarkivet på universitetsbiblioteket i Lund. Vissa artiklar som inte fanns i arkivet beställdes. Artik- larna lästes och de texter som befanns vara relevanta för min undersökning fotografe- rades och skrevs ut. Urvalsprincipen var att de utvalda artiklarna skulle kunna säga något om synen på elevers eller studenters skrivande. Främst var jag intresserad av texter som tog upp en allmän bild. Tidningsmaterialet består av ett fyrtiotal artiklar.
För att också undersöka hur den specialiserade pressen beskrev temana tog jag re- gistret Svenska tidskriftsartiklar för åren 1970 till 1979 till hjälp. Också här tvingades jag förlita mig på att rubrikerna i någon mån speglade artiklarnas innehåll. De tid- skrifter som hade flest artiklar som passade mitt ämne var Svenskläraren, Språkvård,
Svensklärarens årsskrift och Lärartidningen. Artiklarna beställdes fram och fotografera-
des. Också i tidskriftsartiklarna, sammanlagt ett femtiotal, försökte jag finna debatter om skrivande.
90-talet
Den viktigaste orsaken till att 90-talet valdes var att det i inledningen av det decenniet genomfördes en rad skolreformer. Förberedelserna för flera av dem hade påbörjats redan i slutet på 80-talet. Det är sannolikt att förändringar i skolan får viss effekt på synen på skrivande. Ett av kapitlen i läroplansdelen handlar om Lpf 94. Därför ansåg jag att det kunde vara intressant att undersöka hur den nya läroplanen togs emot i mediedebatten. Detta illustrerar hur arbetet med avhandlingens olika delar och kapi- tel har inverkan på varandra (se diskussion om arbetsgång ovan).
Att finna tidningsmaterial till 90-talskapitlet visade sig av olika skäl vara enklare än till 70-talet. Den främsta anledningen är att tidningsartiklarna digitaliserats. Jag an- vände det digitala arkivet Retriever Research (tidigare Mediaarkivet) för att få fram
tidningsartiklar.25 Snart märkte jag att alltför allmänna sökord renderade i alldeles för
många träffar. Men jag ville inte heller missa texter. Efter en del testande med olika
sökordskombinationer fick jag till slut fram ett hundratal artiklar.26 I ett slags grovsor-
tering läste jag igenom artiklarna med forskningsfrågorna i fokus varpå ett antal texter föll bort. Kvar blev ett sjuttiotal artiklar som passade mitt syfte och mina forsknings- frågor. Ett fåtal artiklar fick jag, liksom i 70-talskapitlet, också fram genom att leta upp texter som någon skribent refererat till. Oftast fanns de refererade texterna emel- lertid redan i materialet. Men att det ändå förekom artiklar som inte fångats upp i mitt nät visar att det inte varit tillräckligt finmaskigt; sökordskombinationerna var inte riktigt heltäckande. Det innebär att jag säkerligen missat artiklar där skrivande elever och studenter behandlas, men jag tror mig ändå ha funnit tillräckligt mycket material för att kunna göra försiktiga generaliseringar om synen på skrivande i decen- niets mediedebatter. Artiklarna lästes flera gånger och jag noterade skribent, årtal, om skribenten förhöll sig positivt, negativt eller neutralt till ämnet, om artikeln var del av en debatt eller en fristående text, genre, storlek och ämne. Därefter grupperades artik- larna efter ämnesinnehåll. Karin Widerberg (2002, s. 144f) kallar det för ett empiri- nära förhållningssätt när man söker efter teman i det empiriska materialet. Syftet var återigen att analysera vad som sades om skrivande under decenniet. Då ett stort antal av artiklarna om skrivande refererade till någon undersökning letade jag fram flera av studierna i fråga. De tillhör också materialet från 90-talet. Syftet med att låta också dem vara del av materialet är att de kan hjälpa till att svara på frågan hur debatten
25 I artiklar från Retriever följer inte paratexterna med, vilket är synd. Paratexterna spelar stor roll för
receptionen. Några artiklar letade jag därför upp i mikrofilmsarkivet, men oftast fick jag förlita mig på det verbalspråkliga uttrycket.
26 Jag använde följande kombinationer: skriv* + skol* OR högsk*, skrivförmåga, skriftspr* NEAR
skol*, skriftspr* + student* OR elev*, skrivande + student* OR elev*, skrivning + student* OR elev. Ambitionen var att sökorden inte skulle vara för ledande. Trots det, för att inte missa för många artiklar, sökte jag också på skriv* + kris och skriv* + brist*. Det kan ses som problematiskt att också ledande sökord användes, men de flesta av artiklarna som togs fram den vägen hade redan fångats upp i de tidi- gare sökningarna. Det var endast ett fåtal artiklar som kom till.
fördes. Att hänvisa till siffror visade sig nämligen vara ett vida utbrett argumentations- knep under decenniet.
I kapitlets material finns också ett tjugotal artiklar från tidskriften Svenskläraren. För att få tag i dem bläddrade jag igenom decenniets samtliga nummer och valde de artik- lar som explicit handlade om skrivande, men texter där skribenten redogör för till exempel en specifik skrivundervisningsmetod valdes bort eftersom det är den all- männa bilden jag varit ute efter. Då tidningsmaterialet var rikt kunde man argumen- tera för att det skulle räcka, men för att kunna jämföra med 70-talet ansåg jag att också synen på skrivande i 90-talets Svenskläraren var av intresse att undersöka. I 70- talskapitlet analyseras ett tal av akademiledamoten H S Nyberg; talet återgavs i tid- skriften. Drygt tjugo år senare höll Gunnel Vallquist ett motsvarande så kallat direk- törstal som också fick plats i Svenskläraren. Jag tyckte att det var värt att jämföra sy- nen på skrivande i de två talen. Däremot ansåg jag det inte vara nödvändigt att, lik- som i 70-talskapitlet, infoga ett avsnitt om tidskriften Språkvård. Under 70-talet före- kom ett antal regelrätta debatter om skrivande i skolan och högskolan, men efter att ha gått igenom 90-talets samtliga nummer kunde jag konstatera att det endast var ett fåtal artiklar, ofta skrivna av Margareta Westman, som hade skrivande i skolkontext som tema.
En möjlig invändning är att jag borde ha analyserat opinionsmaterial skrivet av tid- ningens medarbetare och övriga artiklar för sig. På så vis skulle man kunna få syn på en tidnings agenda. Men det har inte varit mitt huvudsakliga intresse. Vad jag velat få fatt i är den samlade bilden av vad som sägs om skrivande. I de fall där jag gjort när- läsningar av en skribents utsagor resonerar jag emellertid, då jag ansett det vara rele- vant, om skribentens eventuella bakomliggande intresse av att föra fram sina åsikter.
USA-kapitlet
Två texter analyseras tämligen ingående i kapitlet: redaktören Merrill Sheils artikel ”Why Johnny Can’t Write” från 1975 och ”The End of the College Essay. An Essay” av Rebecca Schuman från 2013. Artiklarna kan ses som det huvudsakliga primär- materialet, men kapitlet innehåller också en historisk redogörelse över synen på skri- vande i USA. Materialet som används för genomgången är vetenskapliga verk, vilka normalt brukar ses som sekundära eftersom de bygger på analys av primära doku- ment. Men i det här fallet är de nog snarast att betrakta som primärmaterial. McCulloch (2011, s. 249) skriver att när vetenskapliga verk ”reflect attitudes to issues in a particular time or context” kan de ses som primära.
Läroplanerna
I läroplanskapitlen är det mest väsentliga materialet gymnasieskolans läroplaner med tillhörande kursplaner. Det kändes självklart att göra en historisk tillbakablick för att få svar på hur synen på skrivande förändrats över tid i läroplanerna. Gymnasieskolans
uppgift vad gäller skrivande är att elever som tar studenten antingen ska vara förbe- redda för att klara skrivande i arbetslivet eller i högre utbildning. Vad läroplaner och kursplaner förmedlar säger därför något både om vad eleverna faktiskt förväntas be- härska i slutet av sin gymnasietid och, åtminstone i någon mån, hur de ska nå dit. Jag tyckte därför att det kunde vara fruktbart att ställa bilden som framträder i läropla- nerna mot synen på skrivande i mediedebatterna. Med större inblick i centralt fast- ställda visioner om elevers skrivande torde bilden som framträder i mediedebatter kunna fördjupas och problematiseras.
Läroplanerna och kursplanerna kan sägas utgöra det primära materialet. Sedan mit- ten av sextiotalet har fyra olika läroplaner för gymnasiet varit i bruk. Efter ett långt och grundläggande förberedelsearbete kom Lgy 65 till, men redan några år senare samlades gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan under samma tak i och med Lgy 70. Eftersom vi först då fick en gymnasieskola där alla elever i frivilliga skolformer var samlade har jag valt att inleda min undersökning där. Förutom utökningen skiljer sig inte Lgy 70 så mycket från sin föregångare, särskilt inte vad gäller kursplanerna i svenska. Också Lgy 70 har sig grund i de olika utredningsarbetena under 60-talet. Nästa läroplan för gymnasieskolan kallades Lpf 94. Den senaste läroplansreformen är Gy 2011.
I läroplanskapitlen analyserar jag både den allmänna läroplanen och kursplanerna med syfte att förstå vilken syn på skrivande som kan skönjas. Det kan finnas en spän- ning mellan det som förmedlas i den allmänna delen och det som förs fram i kurspla- nerna, något som talar för att båda materialen bör analyseras. Gy 2011 skiljer sig från de andra läroplanerna härvidlag då relationen mellan läroplan och ämnesplaner inte är lika tydlig. Jag undersöker kursplaner i alla ämnen, men där skrivande har en mer framskjuten plats är analysen mer djupgående. Det gäller i viss mån engelska, men i allra högsta grad svenska. Till kursplanerna kommer kommentarmaterial av olika slag.
Utöver läroplaner och kursplaner utgör förberedelsearbeten för de olika läroplaner- na material till kapitlen. De består av regeringsdirektiv, offentliga utredningar och propositioner och är att betrakta som sekundärmaterial. När den diskursiva praktiken analyseras är processer av textproduktion, distribution och konsumtion i fokus. Dessa processer är sociala och varierar i olika ekonomiska, politiska och institutionella sam- manhang (Fairclough, 1992, s. 71). Det betyder att kontexten är angelägen att analy- sera (Adolfsson, 2013, s. 77). Förberedelsematerialen är därför viktiga för att under- söka bakgrunder och bevekelsegrunder till de olika läroplanerna. På så vis kan man också komma fram till vilka idéer som ligger bakom.