I en analys över användningen av begreppet intersektionalitet inom genusforskningen idag identifierar den feministiska forskaren Gail Lewis en tendens inom europeisk feministisk forskning att förlägga frågor om ”ras” och rasism till andra platser, t.ex. USA och Storbritannien eller andra tidsepoker. Lewis (2013:870) menar att denna trend är särskilt stark i Tyskland och de Skandinaviska länderna. En liknad kritik utvecklas av Barbara Tomlinson (2013:266) som menar att en trend inom intersektionalitetsforskningen är att används sig av ett ”renodlat” intersektionalitetsbegrepp som ”is quarantined from its exposure to race”. Detta sker paradoxalt nog i en tid, då frågor om ras, rasism och migration står i centrum för politiska debatter och mobilisering i hela Europa (Apphia 2006; Berggren & Neergaard 2015). Min läsning och inspiration av begreppet intersektionalitet kommer framförallt från den svarta feministiska traditionen (Davis 1983; Crenshaw 1988; Collins 1990). Inom denna tradition överbryggar intersektionalitet makroekonomiska, politiska och sociala ojämlikhtesrelationer med en analys av en mångfald av både kollektiva och individuella identiteter. Det är också ett begrepp som förmår visa att olika dimensioner av sociala relationer inte kan särskiljas från varandra. Den postkoloniala feministiska forskaren Heidi Safia Mirza definierar intersektionalitet med dessa ord:
[Intersectionality] refers to the converging and conterminous ways in which the differentiated and variable organizing logics of race, class and gender and other social divisions such as sexuality, age, disability, ethnicity, culture, religion and belief structure the material conditions which produce economic, social and political inequality in women’s real lived lives (Mirza 2013:6).
Mirza använder begreppet embodied intersectionality (sv. förkroppsligad intersektionalitet) för att undersöka hur intersektionen av ras, kön och religion erfars och görs i kroppen. Mirza tar sin utgångspunkt i tre berättelser av muslimska kvinnor som jobbar inom högre professioner.
Hon menar att begreppet embodied intersectionality ger en teoretisk ram för att förstå hur “power comes to be written through and within the raced and sexed body” (Mirza 2013:6). Genom begreppet analyserar Mirza de muslimska kvinnornas agentskap och hur de utmanar de hegemoniska diskurserna kring ras, kön och religion. Ett speciellt fokus har Mirza (2013:7) på hur erfarenheter (av bland annat rasism) erfars genom kroppen. Mirzas focus är på muslimska kvinnor i en transnationell kontext. Jag kommer i denna text att använda begreppet förkroppsligad intersektionalitet för att utforska hur arbetande kroppar träder in i maktrelationer, med speciellt fokus på en förståelse för hur de kroppsliga erfarenheterna görs på arbetsplatserna.
Metod
Sociologen Dorothy Smith (2003:62) argumenterar för vikten av att ta sin utgångspunkt i det vardagliga för att utforska vad hon benämner som
relations of ruling. Smith betonar det nödvändiga i att analysera de
institutioner som inte är identifierade som konstiga eller onormala utan de som är vardagliga för att de också är ”weird and convoluted as well as being extraordinarily effective and powerful in our lives” (Smith 2003:62). En central aspekt av dessa institutioner är att de skapar relations
of ruling som vi alla befinner oss inbäddade i (2005:19). Vardagsrasism
(Essed 1991) eller den rasistiska grammatiken som Eduardo Bonilla-Silva definierar som grammatiken som “helps reproduce racial order as just the way things are” (Bonilla-Silva 2012:174) kan förstås som en av dessa vardagliga sociala institutioner. Genom att ta min utgångspunkt i vardagspraktiken att servera (som serviceanställd) utforskar jag i detta kapitel vilka specifika former för dominans som skapas och hur dessa präglas av könade och rasifierade föreställningar.
Studien består av intervjuer med 15 kvinnor som är anställda som servitriser. Intervjuerna genomfördes på svenska (och ibland spanska) och var semi-strukturerade. Jag intervjuade servitriser både i och utanför sina arbetsplatser, beroende på om arbetsgivarna hade gett mig tillåtelse att komma in sina lokaler. Den första kontakten gjordes genom människor jag kände och genom fackföreningar. Intervjuandet sträckte sig över en lång tidsperiod mellan 2007 och 2012. Då hade jag utökat det empiriska materialet genom att inkludera nya informanter, med särskilt fokus på upplevelsen av dricks. Alla mina intervjupersoner hade
migrerat eller hade föräldrar som hade invandrat till Sverige från länder utanför Europa, en av dem hade adopteras. Deras ålder varierade från 19 till 31år, och hälften av dem hade tillfälliga anställningar.
Postkolonialt inspirerade forskare har identifierat hur central kroppen är för att reglera medborgarskap och tillhörighet (Puwar 2003). Det var dock från intervjuerna som jag lärde mig att tänka på länken mellan (arbets)plats, rasism och kroppar. Victoria, en av arbetarna jag intervjuade beskrev rasism på följande sätt:
Rasism är svårt att förklara, det är mer en känsla. Jag känner det i magen. Min mamma säger att hon känner det i nacken, den där känslan av att andra tittar på dig till exempel när hon handlar (hon stirrar intensivt på mig).
Intervjuerna blev ganska intima då de anställda på olika sätt visar på min och deras kroppar hur rasismen kommer till utryck. En viktig lärdom från mina intervjuer var att medan mitt fokus i diskussionen om rasism var på frågor om att komma in på arbetsmarknaden, informella nätverk och chefer, kom diskussionerna ofta att handla om kroppsliga erfarenheter av att arbeta. Det var på kroppen som rasismen kändes, erfors, namngavs och därifrån som motstånd skapades. Möjligen fångande mina frågor, skillnaden mellan mig och informanterna, där jag delar vissa erfarenheter av rasifiering och migration, samtidigt som jag ofta passerar som vit, och med ett arbete där min kropp— även om den formar synen på professionen— inte är det som kunderna framförallt köper. Upplevelsen av att definieras som ”inte svenska”/”blatte” gjordes av kunder, chefer och andra anställda genom ganska vanliga praktiker såsom att titta, fråga och beröra. Dessa praktiker kommer att undersökas på följande sidor.