Förskolan Kastanjen utgörs av en gammal fristående byggnad som ligger i stadsdelen Skogen i en svensk storstad. Ursprungligen byggd som en småbarnsskola har den med tiden blivit renoverad och moderniserad för att kunna hysa in olika barnverksamheter. De flesta barn som går på förskolan bor i närheten. Förskolan har tre avdelningar: Larven och Myran som ligger i markplan, med barn från 1 till 3 år och Humlan som finns en trappa upp med barn från 3 till 5 år.
Barn och föräldrar
Barnen på Kastanjens förskola kommer oftast dit som 1-2-åringar och börjar antingen på Larvens eller på Myrans avdelning. Efter att de har fyllt tre år och i mån av plats, flyttar barnen upp till Humlan. Övergången till Humlan sker som regel efter sommaren, men de praktiska förberedelserna påbörjas redan innan sommarlovet. Föräldrarna på Kastanjens förskola är i genomsnitt välutbildade och har varierande yrken. Såväl föräldramöten som andra gemensamma aktiviteter och fester är välbesökta. Flera av familjerna har sina barn på olika avdelningar (äldre och yngre syskon) och vissa har varit föräldrar på Kastanjen under många år genom att deras äldre barn har gått där tidigare.
Gården
Runtom förskolan finns en gård med högt staket mot gatan. Gården består av en gräsmatta, en stor och en liten sandlåda, klätterställningar, cykelbana och gungor för små och stora barn. Det finns också två leksaksförråd för små och stora uteleksaker. Det finns tre permanenta långa bord på gården – ett bord för varje avdelning där, beroende på vädret, det alltid serveras mellanmål på eftermiddagen. Barnen från Larvens och Myrans avdelningar vistas ute på förmiddagen, medan Humlans barn går ut på eftermiddagen.
Avdelning Humlan
En gång i tiden var Humlans avdelning bostad för skolans föreståndarinna. En spiraltrappa leder upp till Humlan. Från hallen går man in i lekrummet. Det är i dörröppningen mellan hallen och lekrummet som barnen överlämnas på morgonen och information utbyts mellan föräldrar och lärare. Intill dörren hänger en stor veckoplaneringskalender som informerar föräldrarna om vad som skall hända under veckan – aktiviteter, studiebesök, vem som fyller år
etc. I lekrummet finns ett staffli som övertäckt med svart tyg fungerar som en liten scen där barn kan spela dockteater och där dockor introduceras. I det här rummet hålls samlingar och barnen har bestämda platser.
Bredvid lekrummet finns ett mindre rum med utklädningskläder och stora kuddar. Från lekrummet och några trappsteg ner finns ett stort rum med hög takhöjd. Väggarna är klädda med isoleringsplattor som även används som anslagstavlor. Ett lågt staket delar av rummet i en skapande del och ett kombinerat mat- och lekrum. Rummet domineras av tre stora matbord med plats för åtta personer runt varje. Dagsljus kommer in från två stora fönster. Det är ett gammalt, stort och luftigt rum.
Personalen
På Humlan arbetar två förskollärare på heltid och en förskollärare på deltid. Solveig är förskollärare och har arbetat på förskolan i 30 år, varav 15 på Humlan. Solveig leder Mulleverksamheten med gruppens femåringar. Barbro är förskollärare och har arbetat på Humlan i fyra år. Barbro leder gymnastiken för alla barn i gruppen. Jag är den tredje förskolläraren.
En dag på Humlan 07.30 – 08.30 08.30 – 09.00 09.00 – 10.30 10.30 – 10.45 10.45 – 11.15 11.15 – 12.00 12.00 – 14.30 14.30 – 15.00 15.00 – 17.30 frukost på Larven Humlan öppnar
lek och aktiviteter i alla rum städning
samling lunch
utelek på gården mellanmål
lek i alla rum, barnen går hem
Barnen på Humlan
Humlans barngrupp har 20 barn i åldrarna 3 till 5 år, varav tolv flickor och åtta pojkar. Sammanlagt finns 14 barn som är 5 år och sex barn som är mellan 3 och 4 år gamla. Av gruppens 20 barn har två barn kommit ”utifrån”, alltså har inte tidigare gått på Kastanjens förskola. Åtta av barnen har syskon, antingen på Larvens eller på Myrans avdelning. Tre av barnen har äldre syskon som tidigare gått på Humlan och haft Solveig som sin lärare. Barnen på Humlan har överlag ett välutvecklat språk och diskuterar ofta olika ämnen.
De berättar gärna vad de gör vid sidan om förskolan, till exempel om biobesök, resor till sommarstugan, släktkalas eller hembesök hos något av barnen i gruppen.
Humlans veckoschema under hösten 2004 och våren 2005
Måndag: Halva gruppen går till gymnastiken med Barbro och Solveig, medan den andra halvan är kvar med Mirella.
Tisdag: Femåringarna går till Mulle med Solveig och Barbro, fyraåringarna är kvar med Mirella.
Onsdag: Samling – Solveig. Torsdag: Samling – Mirella. Fredag: Samling – Barbro.
Under våren 2005 fick arbete med dockor en extra timme från måndag till torsdag, mellan 12.00 – 13.00.
Framöver beskrivs mer ingående avdelningens rutinsituationer lunch, mellanmål och firande av barns födelsedagar. Dessa har varit arena för spontana samtal mellan mig och barn samt mellan barn och barn, angående dockans medverkan i olika sammanhang, och kan därför anses vara av betydelse som bakgrund till det som inträffar. Under lunchen och födelsedagsfirandet följdes ritualer vars innehåll kom att inspirera barn i deras spel och användning av dockor.
Lunch
Barnen och de vuxna har bestämda sittplatser vid varsitt bord. Tanken med bestämda platser är att lära känna varandra mer ingående och att utveckla gemensamma samtal. Tanken är också att skapa nya konstellationer mellan barn som kommer från Larven och Myran, samt barn som kommer ”utifrån”, alltså barn som börjat på Humlan men som tidigare inte varit på Kastanjens förskola. Således sitter barnen vid Solveigs, Mirellas eller Barbros bord. Lärarna har huvudansvar för de barn som sitter vid deras bord vilket innebär föräldrakontakter, utvecklingssamtal, födelsedagsfirande, portfoliodoku-mentation samt kontakten med förskoleklassen och skolan. Barnen får ibland byta plats med någon och prova på att sitta som lunchgäst vid något annat bord. Borden dukas och maten hämtas under tiden som samlingen pågår – barnen är sällan med och dukar. Lunchen inleds med en stunds tystnad då alla förväntas blunda, vara stilla och lyssna på omgivningens ljud. Därefter kommer dagens matramsa som alla säger samtidigt, högt och tydligt. Vilken
ramsa det blir bestäms av ett bord varje dag och av barnen som sitter vid detta bord. Humlans matramsor finns samlade och uppsatta på en vägg och nya ramsor tillkommer regelbundet. Efter ramsan presenteras maten av ett barn vid varje bord. Att presentera maten är en återkommande daglig uppgift som fördelas mellan alla vid samma bord. Under tiden vi äter samtalas om olika tema. Den som ätit klart får sitta kvar och vänta tills alla andra är klara med maten. Efteråt dukar var och en av efter sig och gör sig i ordning för att gå ut på gården.
Våra matramsor
Mellanmål
När mellanmålet serveras inomhus sitter lärare vid sina vanliga bord, medan barn kan sitta vart de vill i mån av plats. På det sättet kan barn som vill, byta plats och umgås med andra barn. För min del har detta medfört möjlighet att samtala med andra barn än de som brukar sitta vid mitt bord, men också ta del av olika samtal barn emellan. Om mellanmålet serveras ute på gården har Humlan ett eget bord och barnen sitter hur de vill.
Födelsedagsfirande
Att uppmärksamma ett barns födelsedag är viktigt på Humlan. Barn som fyller år på sommaren kan, om de vill, få sin dag firad vid ett annat tillfälle.
Födelsedagen firas enligt vissa ritualer och alltid på eftermiddagen i samband med mellanmålet. Firandet börjar med att dagen markeras med svenska flaggan i den stora planeringskalendern. Sedan uppmärksammas barnet inledningsvis i samlingen på förmiddagen. Barnets ansvarslärare ser till att alla barn några dagar tidigare hinner rita en teckning med ett personligt innehåll till födelsedagsbarnet, samlar dessa till ett häfte, dekorerar framsidan med barnets namn och gratulationer i kombination med en bokstavsdikt från
Majas alfabet44. Födelsedagsbarnet väljer två barn och tillsammans med läraren förbereder de kalaset. Ett långbord dukas festligt och en särskild stol hämtas – det är bara den som fyller år som får sitta på denna stol. En speciell ljusstake med sex ljus, en keramikbjörn som håller i en blomsterbukett och en bordsflagga ställs fram. Firandet börjar med att alla barn står på sina stolar (den som firas sitter) och sjunger ”Ja må hon/han leva”. Därefter tänder läraren ett ljus i taget och för varje ljus får man genom samtal med barnet, ta del av vad läraren/barnet minns att han eller hon kunde göra när han/hon var 1, 2, 3, 4, 5 och 6 år gammal. Därefter presenteras häftet med gruppens teckningar – först läses dikten som finns på framsidan och därefter uppmärksammas och beskrivs varje enskild teckning. Sedan dansar dockan VioVio en födelsedagsdans. Slutligen blåser födelsedagsbarnet ut ljusen och glass eller något annat serveras.
Vio Vio födelsedagsdocka
44 Majas Alfabet av Lena Andersson (1984) är en välkänd bok i förskolan, med alfabetsdikter och sånger.