Förskolan och förskoleklassen

Broschyr 1 handlar om förskoleverksamhet i Sverige för barn mellan ett och sex år. Här börjar innehållet på den tredje sidan med det första avsnittet och en enkel skiss över det allmänna skolsystemet från förskolan till och med gymnasieskolan. Under skissen finns relevant kortfattad information rörande skolgång från barndom till dess att man börjar jobba efter unversitetet. Dessutom finns det specifik information till nyanlända och asylsökande. De övriga avsnitten tar upp information om vilka som får delta i förskoleverksamheten,

kostnaden för och målet med att gå i förskolan och förskoleklass, vilka typer av förskolor det finns och avslutningvis ges en sammanfattning om föräldrarnas viktiga roll i relation till barnet och förskoleverksamheten.

Explicitgörande och accepterade inexaktheter

Ordet förskolan i rubriken översätts till لافطلااَضايرَةلحرم (marḥalat riyāḍ al-ᵓaṭfāl) som bokstavligt betyder förskolornas stadium. I andra delar av broschyren och i de övriga broschyrerna översätts ordet till لافطلااَةضور (rawḍat al-ᵓaṭfāl). Ett arabiskt ord med exakt översättning är inte möjligt nu eftersom verksamheten ser olika ut i olika länder inklusive de arabiska länderna. Så t.ex räknas förskolan som en del av skolsystemet här i Sverige medan detta inte alltid är fallet i andra länder. Dessutom varierar ålderskraven beroende på de lagar varje land har.

Av ovanstående anledning bedöms det att översättningarna är lämpliga i målspråket och att informationen förmedlas då de ger en indikation på att översättningen syftar på

förskoleverksamheten allmänt. Att ordet förskola står i plural i översättningen har med

arabiskans normer att göra. Plural används i detta fall när man pratar på ett abstrakt sätt om en verksamhet eller när det står som allmän rubrik.

På sidan 4, i samband med avsnittet som handlar om vilka som får gå i förskola och förskoleklass, översätts ordet fritidshem bokstavligt till غارفلاَتاقوأَراد (dār ᵓawqāt al-farāġ).

Termen är inte känd i arabiska länder på samma sätt som i Sverige och om fritidshem finns, så inskränks det kanske till den privata sektorn och förekommer i en begränsad omfattning. För att anpassa termen till målspråkets mottagare skrivs den svenska termen inom parentes.

Översättarens explicigörande tillvägagångssätt att skriva den svenska termen inom parentes är ett extra bra hjälpmedel som upprepas flera gånger i samtliga broschyrer men en bokstavlig översättning är inte lämplig här då andra val är mer passande för målspråkets mottagare.

Dock anses det inte som allvarlig informationsförlust då arabisktalande av sammanhanget kan uppfatta vad översättaren menar. Ytterligare diskussion tas upp i samband med analysen av den broschyr 2 på sidan 35. Man hittar också grammatiska fel som ةيلصلااَلفطلاَةغللا (luġa al-ṭifl al-ᵓaṣlīya) och فصلابَقاحتللااَباهذلا (al-ḏahāb al-ᵓiltiḥaq bi-al-ṣaf) på sidorna 4 resp. 5. Det första är en tilläggskonstruktion där två bestämda substantiv följer på varandra, något som aldrig är tillåtet i arabiskan.(Abu-Chacra, 2009: 105)

Den andra meningen är osammanhängande och saknar en preposition mellan de första två orden. Jag inordnar dessa fel som accepterade inexaktheter eftersom de kan vara tryckfel. De utgör inte heller något tecken på slarv hos översättarens så länge som de inte upprepas ofta.

Dock stör de flytet vid läsningen. Sådana grammatiska fel är inte pragmatiska för målspråkets och mottagarens villkor men betraktas inte som så allvarliga att en arabisktalande individ inte uppfattar betydelsen av sammanhanget.

Oacceptabla inexaktheter

På sidan 4 står det i den svenska texten att Barnet går i eller nära skolans lokaler. Meningen översattes till يديهمتلاَفصلابَلفطلاَقحتلي (yaltaḥiq al-ṭifl bi-al-ṣaf al-tamhīdī) som betyder att barnet går till förskoleklassen. Trots att avsnittet handlar om vilka som får gå till

förskoleklass förstår man av sammanhanget att meningen med ordet skolans lokaler är att ange det som en förberedelse för barnet att bekanta sig med skolans lokaler för att lättare kunna smälta in i skolans stämning. Denna nyans går förlorad och det blir skillnad i

betydelsen när man enbart anger förberedelseklass. Ett annat oacceptabelt fel finner man på sidan 5, i avsnittet ovanför bilderna där frågan om kostnad för förskolan diskuteras. Här översätts Maxtaxa till موسرلا (al-rusūm) som enbart betyder avgifter.

I Sverige betalar föräldrarna en avgift för att deras barn ska börja i förskolan. Avgiften bestäms av kommunen och varierar mellan olika personer beroende på olika faktorer. Dock finns det en gräns för hur mycket man kan ta ut, vilket kallas maxtaxa.(babyhjalp Apr. 2018) Det är helt klart att det innebär en informationsförlust att översätta det till endast avgifter vilket inte är motiverat av översättaren. I praktiken tycks det vara omöjligt att förskolor inom den privata sektorn skulle utnyttja nyanländas okunskap om regler då Sverige har stränga regler mot sådant, men det gäller att de nyanlända föräldrarna får ta del av rätt information som berör deras barns situation.

Ett annat slarvfel hittar man på sidan 6 då man diskuterar vilka typer av förskolor det finns t.ex kommunala eller fristående. Här översätts kommunens egna förskolor till َلافطلااَةضور ةيدلبللَةعباتلا (rawḍat al-ᵓṭfāl al-tābᶜa ll-baladīa) vilket betyder förskolan som tillhör kommunen.

Det är ofattbart varför översättaren byter från plural i källspråket till singular i arabiska. Det är vilsledande och kan skapa en uppfattning hos nyanlända invandrare att kommunen är ansvarig endast för en förskola vilket är avgörande för föräldrarna innan de fattar beslut om var de tänker placera sina barn vid jämförelse med privata förskolor. Med andra ord förekommer här viktig informationsförlust.

Semantiskt utelämnande och tillägg

I ett stycke bestående av ungefär fem rader på sidan 3 i källtexten, i samband med den allmänna informationen om skolgång under skissen vilket diskuterats när jag presenterade broschyrens innehåll i början, står det att: ”Nyanlända som fått uppehållstillstånd har rätt att påbörja sin gymnasieutbildning före utgången av vårterminen det år de fyller 20; asylsökande innan de fyller 18. Men vissa krav på godkända betyg gäller”. Detta har översatts till ”َلكلو هرمعَنمَنيرشعلاَنسَغلبيَىتحَةيوناثلاَةسردملاَيفَسرديَنأَيفََقحلاَبلاط” (wa-li-kull ṭālib al-ḥaqq fī ᵓan yadrus fī al-madrasa al-ṯānawīya ḥattā yablaġ sinn al-ᶜišrīn min ᶜumrihi) vilket betyder på svenska ”och varje elev har rätt att studera på gymnasiet tills hen blir tjugo år gammal”.

Först har översättaren generaliserat informationen till att gälla för alla elever trots att informationen gäller specifikt för nyanlända, som nyligen fått uppehållstillstånd, samt för asylsökande. Rätten som man senast har att börja gymnasiet stämmer inte heller för både grupperna. Godkända betyg är också vissa krav för att börja vilket utesluts ur den arabiska översättningen. Det finns tillräckligt med plats på den arabiska sidan, så utrymmet eller uppdragsgivaren kan inte vara möjliga orsaker till denna informationsförlust. En omotiverad semantisk förändring är ett tecken på vårdlöshet hos översättaren, tycker jag.

Det är en drastisk förlust med svåra konsekvenser då det gäller information om nyanländas och asylsökandes rätt att börja på gymnasiet. Många av de berörda individerna ligger på samma åldersgräns som de som har rätt att börja på gymnasiet eller inte. Om man missar det får man börjaman på Komvux, som är en förkortning för Kommunal vuxenutbildning. Att det är en svår konsekvens beror inte nödvändigtvis på en eventuell skillnad vad gäller

utbildningskvalitet mellan gymnasiet och Komvux utan mer på det psykiska tillståndet och studiestämningen då en ung person missar möjligheten att vara tillsammans med personer från liknande åldersgrupp. Trots att broschyren gäller för barn i förskoleåldern kan man inte

utesluta möjligheten att den läses av ungdomar i gymnasieåldern.

Ett annat semantiskt utelämnande finner man under avsnittet Målet med förskoleklass. Här märker man att ett stycke med flera rader ”syftet med förskoleklassen … utveckling” har utelämnats helt. I stället lägger översättaren till rader med ny information ”َمهرمعَنم...بيردتَوهو ابيرقت” (wa-huwa tadrīb… min ᶜumrihim taqrīban). Under samma ämne utelämnas sista raden i källtexten” utbildningen…behov” och istället läggs det till fem rader med ny information på arabiska”لافطلااَةضورَيف...مهملاَنمَنكلو” (wa-lākin min al-muhimm… fī rawḍat al-ᵓaṭfāl).

Här missar översättaren syftet med förskolan och lägger istället till information om vad barnen gör där. Dessutom lägger hen till irrelevant information om grundskolan som inte finns i källtexten. I praktiken kanske det inte spelar så stor roll då många vet vad poängen är med att barnet går till förskolan men utifrån min aspekt, som baseras på Rune Ingos modell, är det nödvändigt att översättaren förhåller sig till källtexten. Detta speciellt med tanke på att Sverige lägger stor vikt vid abstrakt information om syftet med verksamheter, värdegrund, skyldigheter och rättigheter och liknande, något som man inte tar lika mycket hänsyn till i många arabiska länder. Därför anser jag att informationen inte förmedlats.

Sammanfattning och slutsats

Här förlorar man praktisk information relaterad till barnet dvs. den avsedda gruppen för denna broschyr såsom t.ex frågan om maxtaxa eller frågan om att kommunen ansvarar för en eller flera förskolor. Dessutom förekommer förlust av information som är viktig för barnets uppfostran gällande skyldigheter och rättigheter i det landet man invandrar till. Detta är information som föräldrar eller vårdnadshavare i arabiska länder inte tar mycket hänsyn till t.ex varför barnet befinner sig i förskoleversamheten nära skolans lokaler eller vad målet är med förskolan i allmänhet.

Annan viktig information som man missar är inte direkt relaterad till målgruppen för

broschyren utan hör till nyanlända och asylsökande i gymnasieåldern. Sådana information är allmänn och finns i samtliga de första fyra broschyrerna. Man kan tänka sig t.ex att en förälder till ett barn i gymnasieåldern som också har ett barn i förskolan läser information i broschyren av en ren tillfällighet.

Med tanke på Kollers definition av ekvivalens som angetts i teoridelen kommer jag fram till att det saknas ekvivalens i det semantiska innehållet. Det förekommer också översättningar som förmedlar information men inte anpassas till den arabisktalande läsaren på grund av grammatiska fel eller översättarens strategi såsom t.ex översättningen av termen ”fritidshem”.

Av ovanstående diskussion om innehållet och pragmatik framgår det att översättningen inte uppfyller de kriterier som jag satt upp och att den inte är funktionellt anpassad till

mottagaren enligt Rune Ingos modell. Som svar på forskningsfrågan drar jag slutsatsen att översättningen inte uppfyller syftet att förmedla information.