Gymnasieskolan

Innehållet i den här broschyren börjar från andra sidan med samma innehåll som i föregående broschyrer dvs. skissen och den allmänna informationen om den svenska skolan. Sedan ges specifik information rörande gymnasieskolan i flera avsnitt t.ex information om hur

gymnasieskolan förbereder för jobb eller studier, vilka program det finns och vad som krävs för att börja, hur studierna är upplagda och regler vad gäller betyg och examinationer, allmänna regler för gymnasiet och elevernas ansvar samt information om

modersmåsundervisning och särskilt stöd osv.

Semantiskt utelämnande

På sidan 2 under avsnittet som handlar om nyanländas resp. asylsökandes rätt att börja på gymnasiet upprepas samma informationsförlust vilken förekom i de första två broschyrerna men vilken rättats till senare i den tredje [se sidan 32 och 33]. På sidan 6 i avsnittet som handlar om att välja skola och om möjligheten att få hjälp med det så har översättaren

utelämnat den fjärde och femte raden som handlar om studievägledarens roll vid planering av utbildning och yrke. Det är en viktig informationsförlust som översättaren försummat.

Explicitgörande / Semantisk eller annan tolkning

Här förekommer ganska många förtydligande förfaringssätt av samma typ som de vilka förekommit i föregående broschyrer när man förklarar svenska termer med semantisk översättning och lägger till den svenska termen i den arabiska texten. Jag nämner bara dem som är nya. Annars hittar man samtliga på sidorna 3,4,5 och 7. På sidan 3 under avsnittet som handlar om hur gymnasieskolan förbereder för jobb eller studier, förekommer två termer:

studiebidrag och gymnasial vuxenutbildning. Den första termen översätts till ةيساردلاَةناعلاا (al-َ ᵓiᶜāna al-dirāsīya) och kan behandlas som vilket vanligt sammansatt ord som helst. Den är lätt begriplig trots att den inte används i arabiska länder i samma omfattning som det görs i Sverige. Den andra termen översätts till رابكلاَميلعتلَةيوناثلاَسرادملا (al-madāris al-ṯānawīya li-taᶜlīm al-kibār). Jag kan inte generalisera men många arabiska länder har inte gymnasieskolor för vuxna i den omfattning som finns i Sverige alternativt finns det verksamheter i varierande mindre former. På samma sida och i samma avsnitt ser vi att i rubriken översätts studier till ةيلاعلاَهتساردَةعباتم (mutābaᶜat dirāsatih al-ᶜālīya). Det är en onödig procedur då man på ett lyckat sätt kan överföra den bostavliga betydelsen till ةسارد (dirāsa). Sammanfattningsvis kan för alla tre ord och termer som nämnts ovan sägas att översättaren har lyckats med att

överföra det semantiska innehållet till målspråket Oacceptabla inexaktheter

På sidan 3 i den allmänna informationen om gymnasieskolan står det i den svenska texten att gymnasieutbildningen måste börjas senast det år man fyller 20 år. Utifrån egen erfarenhet som student och med hjälp av Skolverkets hemsida står det klart att det finns restriktiv information. Inskränkningen gäller till och med första kalenderhalvåret det år man fyller 20 år. Om vi bortser ifrån denna restriktion och accepterar broschyrens generaliserande

information, med antagande att överättaren inte behöver känna till det, så har betydelsen överförts på ett icke exakt sätt.(Skolverket) Senast det år man fyller 20 år betyder t.ex att man har rätt till att börja på gymnasiet i augusti även om man fyller 20 år i april. Den arabiska översättningen هرمعَنمَنيرشعلاَنسَلمكيَناَلبق (qabla ᵓan yukmila sinna al-ᶜišrīna min ᶜumrih ) betyder innan man fyller 20 år. Jämfört med det föregående exemplet innebär det raka motsatsen, dvs att man inte kan börja på gymnasiet om man fyller 20 år i april. Det är omotiverad brist på information. Den korrekta översättningen är َنسَاهيفَلمكيَيتلاَةنسلاَسفنَيف ىصقأَدحكَهرمعَنمَنيرشعلا (fī nafs al-sana al-latī yukmil fī-ha sinna al-ᶜišrīna min ᶜumrih kaḥadd ᵓaqṣā).

När det gäller de 18 programmen i gymnasieskolan på sidan 4 förekommer en intressant översättning. Ett av yrkesprogrammen heter VVS- och fastighetsprogrammet vilket översätts till تاراقعلاوَةيحصلاَتاديدمتلاَجمانرب (barnāmaj al-tamdīdāt al-ṣiḥḥīya wa al-ᶜiqarāt). VVS är en förkortning av värme, ventilation och sanitet. Motsvarande på engelska är termen

HVAC (Heating, Ventilating, Air conditioning) . Arabiskan har lånat namnet från engelskan men med arabiska bokstäver och kallar det för كافَشتيا (ᵓītš fāk). Detta val är olämpligt då många arabisktalande individer inte uppfattar det.(Skolverket/vvs) (Skolverket/ hvac) ( Terminologicentrum mars.2016)

Problemet är att kategorisering av studieprogram och yrkesgrupper mellan svenska, engelska och arabiska kan vara olika. Även inom arabiska länder har jag sett olika beteckningar för samma yrke eller utbildning. Jag anser att om vi accepterar översättarens val blir det missledande för en arabisk läsare då ةيحصلاَتاديدمتلا (al-tamdīdāt al-ṣiḥīa) kan indikera den sanitära branschen. Problemet kan lösas med att man översätter den svenska termens tre ord som ger ett generaliserande koncept för programmet. T.ex kan man säga َةيوهتلاوَةئفدتلاَجمانرب ةيحصلاَتاديدمتلاو (barnāmaj al-tadfiᵓa wa al-tahūīa al-tamdīdāt al-ṣiḥīa). Om namnet blir för långt kan man ha det som en fotnot nere på sidan. Här förlorar man information om det totala innehållet i utbildningen eller programmet och framhäver en del som kanske inte är omtyckt hos många.

På sidan 4, i det första stycket i avsnittet som handlar om vilka program det finns på

gymnasiet, översätts nationella program till ًَايساردًَاجمانرب (barnāmajan dirāsian) som betyder studieprogram. Ordet nationell betyder ينطو (waṭanī) och borde inte ändras. Nationella program bedrivs av statliga förvaltningsmyndigheter i hela Sverige till skillnad från fristående skolor. Informationsförlusten kanske inte så mycket påverkar nyanlända som bor i stora städer då alla programmen finns, men för den som bor i en liten stad innebär det mycket. Om man vet att det är ett nationellt program och vill söka till detta program som inte finns i samma kommun man bor i så har man rätt att istället söka till en skola på en annan ort. I samma stycke, där man diskuterar sex typer av program som förbereder en student att för läsa vidare på universitet och högskola, har ordet högskola som betyder ةيلك (kulīa) försummats i

översättningen. Skillnaden mellan universitet och högskola är så att universitet inte behöver ansöka om tillstånd för att utfärda examina lika mycket som högskola.

I praktiken innebär det för studenten en fråga om status när man jämför mellan universitet eller högskola. Förlusten kan också skapa en missuppfattning om att de sex programmen endast förbereder för fortsatta studier på universitet men inte på högskolan. På sidan 7, i samband med diskussionen om elevernas roll och ansvar, förekommer flera grammatiska fel, inexakta översättningar och inkonsekventa meningar. Dessa är dock av mindre betydelse då informationen anses ha förmedlats. Så t.ex översätts att skolan fungerar demokratiskt i sitt eget arbete till يطارقوميدَوحنَمتتَنا (ᵓan tatimma naḥw dīmūqrāṭī). Meningen borde t.ex.

översättas till يطارقوميدَلكشبَةسردملاَلمعَريسيَنأ (ᵓan yasīr ᶜamal al-madrasa bi-šakl dīmūqrāṭī). I detta fall kan läsaren med stor möjlighet förstå vad översättaren menar genom sammanhanget trots att översättningen inte stämmer riktigt med källtexten.

Längre ned på samma sida, i samband med att man informerar om modersmålsundervisning och särskilt stöd, så översätts för den som nyligen kommit till Sverige till ديوسلاَىلاَذيملتلاَكئلولأ (li-ᵓulaᵓika al-tilmīḏ ila al-swīd) som betyder de där studenterna till Sverige. Man informerar om något sorts introduktionsprogram för den som nyligen kommit till Sverige. Genom översättarens val missar man information om till vem programmet är avsett. En passande översättning är ديوسلاَىلاَاثيدحَنيمداقلل (ll-qādimīn ḥadīṯan ila al-swīd).

Betydelsenyanser och delbetydelse/ Implicitgörande

I föregående avsnitt har jag diskuterat innebörden av termen VVS- och fastighetsprogrammet.

Man talar om ordet fastigheter som översätts till تاراقع (ᶜiqārāt). Denna översättning kombineras i arabiska länder ofta med entreprenader vilket inte alls är det som avses i den svenska texten. En bättre synonym är ءانب (bināᵓ) som betyder byggnad. Dessutom menas här fastighetsunderhåll. vilket framgår genom Skolverkets hemsida. En bättre översättning blir då ءانبلاَةنايص (ṣīyānat al-bināᵓ). Med andra ord förlorar man här innehållet i termen då betydelsen implicerats i översättningen och om man kombinerar detta med förlusten av förkortningen VVS så kan det få till följd att eleverna söker sig till andra program. Högst upp på sidan 5 ges information om vilka delar som undervisningen på gymnasiet består av. Här översätts

rubriken så här är studierna upplagda till ةساردلاَريسَةيفيك (kayfīyat sayr al-dirāsa). Jag anser att det inte passar som rubrik eftersom information om innehållet går förlorad. Ett mycket bättre alternativ som avslöjar det som avsnittet handlar om är det som förekommer i

föregående broschyr på sidan 5 där översättningen är يساردلاَميلعتلاَدادعاَمتيَاذكه (hakaḏā yatimm ᵓiᶜdād al-taᶜlīm al-dirāsī). Andra möjliga alternativ är ةساردلاَدادعاَمتيَاذكه (hakaḏā yatimm ᵓiᶜdād al-dirāsa) eller ةساردلاَميظنتَمتيَاذكه (hakaḏā yatimm tanẓīm al-dirāsa).

Under samma rubrik som föregående stycke översätts ordet ämne till تاعوضوم (mawḍūᶜāt) vilket på arabiska betyder tema. Ett tema kan läsas som en del av ett ämne eller gemensamt för flera ämnen men här talar man om skolämnen som är speciella för ett visst program och då passar bara ordet داوملا (al-mawādd). Översättningen orsakar förvirring kring vad man ska läsa exakt. Orden betyg och kunskapskrav har upprepats på sidorna 5 och 6 och därför hänvisar jag till samma diskussion om de bägge orden som förekommit i broschyr 2 på sidorna 35 och 36.

Ett annat ord är stiftelse som översatts till فقو (waqf). För mer information se sidan 37.

Sammanfattning och slutsats

Till att börja med upprepas här samma informationsförlust som förekommit i de första två broschyrerna angående nyanländas och asylsökandes möjlighet att börja på gymnasiet. I detta fall är det mer avgörande då det gäller personer i gymnasieåldern. Man förlorar även annan viktig och praktisk information som är relevant för studierna eller målgruppen, t.ex allmänn information om när man senast har rätt att börja på gymnasiet, benämning på ett

studieprogram där betydelsen implicerats i översättningen. Översättaren har också försummat information om studievägledarens roll.

Resten handlar om information som inte förmedlats och anpassats till målgruppens villkor t.ex översättningen av ordet stiftelse som har starka konnotationer. Andra förluster är av mindre betydelse jämfört med dem som nämnts ovan men de är också viktiga och orsakar förvirring eller är missledande. Som exempel på detta har vi översättningen av orden ämne eller nationellt.

Av ovanstående diskussion framgår det att det inte förekommer någon semantisk ekvivalens och att översättningen inte uppfyller kriterier eller anpassats till målspråkets villkor. Det innebär också att svaret på forskningsfrågan här blir att översättningen inte tjänat syftet att förmedla informatio