1.1 Historisk bakgrund
Översättningsvetenskapen är en ganska modern akademisk vetenskapsgren som kombinerar forskning med teoribildning. Den är daterad till mitten av nittonhundratalet. Det praktiska översättningsarbetet är etablerat sedan långt tillbaka i tiden och var då en fråga om att behärska ett nytt språk. Översättning studeras framförallt inom komparativ litteratur, översättnings verkstäder samt kurser i kontrastiv lingvistik. Tack vare den amerikanske forskaren James S. Holmes har vetenskapen fått sitt namn och sin preliminära struktur.
Tanken här är inte att gå in i detalj på hur han har delat in de olika vetenskapsgrenarna inom översättningen utan det som är aktuellt för min uppsats är två linjer. Den ena är
översättningsteori som är en del av ren vetenskap och den andra är översättningskritik som tillhör tillämpad vetenskap, enligt Holms karta.( Munday, 2012: 10-26)
Rune Ingo nämner i sin bok Konsten att översätta [2007] tre viktiga definitioner av
översättning gjorda av tre olika skolor. Enligt honom så definierar Catford och lingvisterna översättning som att ersätta textmaterial på ett källspråk med ett fullt motsvarande
textmaterial på ett annat språk(målspråk). Den andra definitionen är sociolingvistiskt inriktad och den innebär att genom målspråket återskapa det närmaste exakta innehållet (budskapet) hos källspråket. Den tredje definitionen, av Reiss ochVermeer, ser översättningen som en komplex handling. ( Ingo, 2007: 14)
Författaren har också en egen definition:
”Översättning är att på målspråket uttrycka det som uttryckts på källspråket på ett
pragmatiskt, stilistiskt, semantiskt och strukturellt välfungerande och även med hänsyn till situationella faktorer så långt som möjligt likvärdigt sätt” (Ingo, 2007: 15)
1.2 Översättningskritik
Översättningskritik är en ledande forskningsgren inom översättningsforskning. En av de mest centrala frågorna inom denna vetenskapliga gren är kvaliteten på översättning, eller med andra ord vad som kännetecknar en bra översättning.(Ängsal, 2013: 235f)
Bedömning av översättning som forskningstema har delvis försummats. Anledningen kan vara att den av många forskare betraktas som en mycket kontroversiell fråga inom
översättning. Carol Maier menar att problemet verkar ligga i bedömningens subjektiva roll och att man saknar fastställda kriterier på vilka man grundar sin bedömning.
(Maier, 2000: 183)
James Holmes och många forskare med honom anser att översättningskritikens första uppgift är att förbättra, vad han kallar, det subjektiva och godtyckliga utförandet av en bedömning.
Trots det ökade intresset för och viljan till översättningsbedömning hos många forskare så har den också samtidigt kritiserats mycket av såväl teoretiker som översättare och detta på grund av:
”for avoiding the subject of quality […], for their inability to determine the nature of quality […], and for neglecting the requirements of various evaluation scenarios” (Maier, 2000: 149f) De olika modeller som forskare skapat för kvalitetsbedömning av översättning skulle kunna vara mer praktiska om översättningsprocessen integrerades bättre med bedömningsproceduren samt om denna procedur undersöktes närmare. (Maier, 2000: 150) Under avsnittet som
handlar om begränsningar tar jag upp problemet med subjektivitet medan skillnaden mellan strategi och procedur beskrivs under metod avsnittet. Här anser jag det vara viktigt att poängtera betydelsen av denna vetenskapliga gren. Peter Newmark tycker att kritiken förbättrar en översättares kompetens, utökar förståelsen för och kunskapen om käll- och målspråk samt förfinar tankarna om översättning.
(Newmark, 1988: 185)
1.3 Varför Skolverkets översättningar ?
Enligt lagen om myndigheternas serviceskyldighet har varje myndighet ansvaret att förmedla information om sitt verksamhetsområde till de berörda individerna. Informationen ska om möjligt vara på det språk som dessa individer talar om de inte kan svenska och det inte går att ta del av informationen på annat sätt (Förvaltningslag1986:223). För detta ändamål har
myndigheter som Migrationsverket, Socialstyrelsen, Skolverket etc, översatt ett antal texter på sina hemsidor från svenska till arabiska i form av broschyrer eller dokument.
När det gäller Skolverket finner man information på arabiska och andra språk i form av översatta broschyrer på Skolverkets hemsida eller andra webbsidor som tillhör Skolverket och som är mer inriktade på specifika frågor. För de tillhörande webbsidorna publicerar man ibland broschyrernas innehåll direkt på hemsidan. I det första fallet är behovet stort av att granska innehållet då det ofta framförs klagomål på att översättningen inte är korrekt eller professionellt utförd.
I fallet med de tillhörande webbsidorna är det också viktigt att man kan förlita sig på att broschyrernas innehåll stämmer överens med den direkt publicerade informationen. Det tycks inte som att Skolverket planerar att bli mindre beroende av broschyrer jämfört med
Migrationsverket, åtminstone inom den närmaste framtiden, men studien gäller om det blir aktuellt. Den ovanstående beskrivningen gäller för de första fyra broschyrerna i min studie vilka handlar om skolväsendet i Sverige. Den sista broschyren hittar jag endast på Skolverkets hemsida.
Broschyrernas avsedda målgrupp är arabisktalande nyanlända invandrare. En stor grupp i den stora flyktingvågen som kommit till Sverige under de senaste fem åren består av ungdomar och barn med eller utan föräldrar. Med tanke på det har jag valt de första fyra broschyrerna och uteslutit den som handlar om vuxenutbildning. I stället har jag valt den broschyr som tar upp stödinsatser i skolor. Denna är mer relevant då många inom målgruppen är barn och ungdomar som kommer till Sverige och är i behov av olika former av stöd.
Självklart innebär det inte att översättningar begränsar sig endast till läsarna inom denna grupp utan är riktade till alla arabisktalande individer så väl vuxna som unga och det innebär att innehållet anpassas till denna omständighet. Det föreligger en utbredd uppfattning om att myndigheternas översättningar inte duger och undersökningen är därför viktig för samhället i allmänhet och för Skolverket i synnerhet. Konsekvenserna är allvarliga för samhället om det framgår att översättningar inte uppfyller syftet att förmedla informationen till den avsedda gruppen.
Studien riktar sig också till översättningsbyrån Space 360, som ansvarar för de första fyra broschyrerna, och alla myndigheter som samarbetar med den. Det framgår inte tydligt om det är flera olika eller en och samma översättare inom företaget som gjort översättningarna. På deras hemsida kan man läsa att företaget i första hand anlitar auktoriserade översättare som gör professionella översättningar och att de anpassar sig till målkulturen. Det är då också intressant att undersöka om huruvida de uppfyllt detta syfte. ( space 360)