Grundsärskolan och gymnasiesärskolan

Broschyren handlar om grundsärskolan och gymnasiesärskolan för funktionshindrade barn och unga mellan sju och tjugo år. Liksom i de föregående två broschyrerna inleds broschyren på sidan två med samma avsnittet om den svenska skolan. Sedan presenteras det speciella innehållet för broschyren i flera avsnitt t.ex presentation om vad grundsärskola och

gymnasiesärskola är för något, för vilka de är avsedda, vilka studielinjer som finns att välja emellan och hur studierna är upplagda, hur betygsystemet fungerar osv.

Denotation och konnotation/ Semantisk eller annan tolkning

Här undersöker jag tre termer som förekommit i flera broschyrer, särskilt i denna. Termerna är utvecklingsstörning, grundsärskola och gymnasiesärskola. Första termen definieras som en funktionsnedsättning i hjärnan (fub okt. 2016) och barn som är utvecklingsstörda är de som inte utvecklas på ett normalt sätt eller med synonymer är psykiskt funktionshindrade och förstånds- eller begåvningshandikappade. Enligt ovanstående synonymer kan man bilda flera översättningar på arabiska med väldigt olika konnotationer. En normal översättning i

målspråket som förekommer i broschyrerna 1,2 och 4 ( på den andra eller tredje sidan i skissen i samband med avsnittet om den allmänna svenska skolan) är t.ex. َمهيدلَنيذلاَلافطلاا ومنلابَبارطضا (al-ᵓaṭfāl al-ḏīna ladayhim ᵓiḍṭirāb bi-al-numū) som översätts till barn som har störning i utvecklingen.

Denna översättning förmedlar information och är anpassad till mottagarens villkor alternativt kan man använda ordet لكاشم (mašākil) som betyder problem i stället för störning eller uttrycket امهيلكَواَايسفنَواَاينهذَنيقاعملاَلافطلاا (al-ᵓaṭfāl al-muᶜāqīn ḏihnīyan aw nafsīyan aw kilayhimā ) som betyder mentalt eller psykiskt funktionshindrade barn eller både och. En annan översättning som förekommer på flera ställen i denna broschyr och som ofta kombineras med vetenskapliga sammanhang är يروطتلاَروصقلاَيوذ (ḏawī quṣūr al-taṭawwurī) vilket översätts till de som har utvecklingsstörning. Den vetenskapliga

översättningn är mer neutral än de första två men faran finns att den inte är begriplig för alla vilket inte tjänar syftet med översättningen. Därför anser jag att översättningen َروصقلاَيوذ يروطتلا (ḏawī al-quṣūr al-taṭawwurī) inte förmedlar betydelsen och inte är funktionellt anpassad.

En annan negativt laddad översättning av samma term är ايلقعَنيفلختملاَلافطلاا (ᵓaṭfāl al-mutaḫallifīn ᶜaqlīyan) som betyder mentalt sinnesrubbade barn vilket ger kraftiga

konnotationer att barnen är idioter. Denna översättning förkastas då den inte förekommer i texten, men ändå föreligger i lexikon och det är passande att hänvisa till det i sammanhanget.

En särskola definieras som en speciell skola för dem som inte kan följa undervisningen i en vanlig skola. Ofta specifierar man definitionen till utvecklingsstörda barn och ungdomar. När ordet särskola kombineras med grund och gymnasie så betyder det särskola på grundnivå resp. gymnasienivå. De sista två termerna ovan dvs. grundsärskola och gymnasiesärskola översätts i denna broschyr till يروطتلاَروصقلاَيوذلَةيوناثلاَةسردملاوَةيساسلااَةسردملا (madrasa al-ᵓasāsīya wa al-madrasa al-ṯānawīya li-ḏawī al-quṣūr al- taṭawwurī ).

Av ovanstående diskussion under avsnittet Denotation och konnotation/ Semantisk eller annan tolkning framgår det tydligt att denna översättning inte förmedlar informationen om sjukdomens namn och följaktligen inte anpassats till målspråkets mottagare. En annan bättre översättning som förekommer i sista broschyren är:

سردملا

ةصاخلاَتاجاحلاَيوذلَةيساسلااَة (al-madrasa al-ᵓasāsīya li-ḏawī al-ḥajāt al-ḫāṣṣa) resp.َةسردملا ةصاخلاَتاجاحلاَيوذلَةيوناثلا (al-madrasa al-ṯānawīya li-ḏawī al-ḥajāt al-ḫāṣṣa) vilka betyder grundskola och gymnasieskola för dem som har särskilda behov. Denna översättning kanske inte anger exakt vilken sjukdom det handlar om men den är enligt min åsikt mer normal och lämplig enligt målspråkets kultur, anser jag och förmedlar på sätt och vis informationen.

Ovanstående översättning av orden grundsärskola och gymnasiesärskola, som jag har sagt, förekommer inte här i denna broschyr utan i andra broschyrer men nämns här för att jämföra med hur översättaren gjorde. Dessutom finns det ett annat problem när översättaren

presenterar hens val i denna broschyr. Hen använder definitionen för grund- och

gymnasiesärskola varje gång orden används dvs. hen anger detaljerat att skolorna är avsedda för utveclingsstörda barn. Detta betyder i praktiken att man märker det tydligt i hela texten när orden grund- och gymnasiesärskola översätts till arabiska att de följs även av termen

utvecklingsstörda barn. Då kommer den arabiska texten att se ut så här:

افطلالَيروطتلاَروصقلاَيوذلَةيوناثلاَةسردملاوَةيساسلااَةسردملا يروطتلاَروصقلاَنمَنوناعيَنيذلاَل

(madrasa ᵓasāsīya wa madrasa ṯānawīya li-ḏawī quṣūr taṭawwurī lil-ᵓaṭfāl al-ḏīna yuᶜānūna min al-quṣūr al-taṭawwurī )

Detta explicitgörande förfaringssätt, om man antar att betydelsen av يروطتلاَروصقلاَيوذ (ḏawī al-quṣūr al-taṭawwurī) har förmedlats, med flera upprepningar kan leda till att gruppen i fråga kan känna sig stigmatiserade även om uttrycket är neutralt. På sidan 2 och 3 finner man ordet ثادحا (aḥdāṯ) som översättning av ordet unga medan man på sidan 3 och 4 hittar ordet قيقحت (taḥqīq) som översättning till utredning. Sammanhanget handlar om vem som har rätt att börja på denna särskola och vilka åtgärder som behöver göras innan man kan börja.

Bägge översättningarna har starka konnotationer. Det första ordet blev en benämning på minderåriga barn som begår brott. Ofta talar man i arabiska länder om ثادحلااَنجس (sijin al-ᵓaḥdāṯ) som betyder ungdomsfängelse. Det andra ordet قيقحت (taḥqīq) kombineras ofta med polisiära ärenden i Mellanöstern. Bägge orden är känsligt laddade och kan väcka reaktioner hos nyanlända som tidigare levt i länder med auktoritära regimer. Vissa har till och med råkat ut för liknande svårigheter under sina liv.

Man kan lika bra säga راغص (ṣiġār) för unga och ءاصقتسا (istiqṣāᵓ) , قيقدت (tadqīq) , ةعجارم (murājaᶜa) eller صحف (faḥṣ). Alla orden delar ett gemensamt betydelsefält och betyder rannsakan, granskning, genomgång eller utredning. På sidan 4 har man till och med felöversatt ordet bedömning som betyder مييقت (taqyīm) till قيقحت (taḥqīq). Ur den aspekten anser jag att översättaren misslyckats med sina val och inte tagit hänsyn till rådande situationella faktorer. Däremot har informationen förmedlats endast på denotationsnivån.

Oacceptabla inexaktheter

På sidan 2, under skissen som handlar om den allmänna svenska skolan hittar man tre inexakta översättningar. Det första ordet är förskolan som översätts till ةيديهمتلاَةسردملا (al-madrasa al-tamhīdīya) vilket betyder förberedande skola. En sådan översättning är missledande och förvirrande när man kombinerar det med förskoleklass som betyder َفص يديهمت (ṣaff tamhīdī ) alltså förberedande klass. Faran finns att motagaren inte uppfattar betydelsen och blandar ihop det med لافطلااَضاير (riyāḍ al-ᵓaṭfāl) och tycker att det handlar om en annan typ av skola. Det bästa är att använda den vanliga termen لافطلااَضاير (riyāḍ al-ᵓaṭfāl).

Man hittar också ordet ايلعلاَةسردملا (al-madrasa al-ᶜulyā) som översättning till högskola.

Skolsystemet efter gymnasiet ser lite olika ut och har ibland olika benämningar i olika länder beroende på olika faktorer. Översättningen är förvirrande, och man kan ersätta det med ةيلكلا (al-kullīya) vilket är mer formellt och tydligt för många arabiska länder. Det som man missar här med översättarens val är förståelsen av vad ايلعلاَةسردملا (al-madrasa al-ᶜulyā) är för typ av skola till skillnad från ةيلكلا (al-kullīya) som är känt i de flesta arabiska länder.

Det sista ordet på sidan 2 är godkända betyg som översätts till ةذفانَةيسردمَقئاثو (waṯāᵓiq madrasīya nāfiḏa) vilket betyder verkställande skoldokument. Avsnittet handlar om att nyanlända och asylsökande har rätt att börja på gymnasiet om de uppfyller vissa villkor med godkända betyg. Här missar man i översättningen betydelsen av villkoret dvs. godkända betyg och man kan få uppfattningen att de behöver ha andra dokument för att kunna börja på

gymnasiet. En tydligare översättning är داوملاَضعبَيفَحجانَمييقت (taqyīm nājiḥ fī baᶜḍ al-mawād) eller داوملاَضعبَيفَحاجنَتاملاع (ᶜalāmāt najāḥ fī baᶜḍ al-mawād) vilka bägge betyder godkända betyg i vissa ämnen.

På sidan 5, under avsnittet som handlar om hur studierna är upplagda, står det att varje

program har olika kurser i programfördjupning. Termen översätts till ةيليمكتلاَجماربلاَىوتسمَيف (fi mustawā al-barāmij al-takmīlīya) vilket betyder på samma nivå som de kompletterande

programmen. Man pratar om kurser som betyder ةيساردَتارود (dawrāt dirasīya), så när man kombinerar översättarens översättning med ordet ةيساردَتارود (dawrāt dirasīya) får man ett obegripligt uttryck. Med en sådan otydlighet missar man information om vad avsikten är med dessa kurser. Det går lika bra att säga قمعتلاَضرغل (li-ġaraḍ al-taᶜammuq) eller ةيصصخت

(taḫaṣṣuṣīya) som betyder för fördjupande ändamål resp. specialiserande.

Ett annat fel i översättningen som ändrar betydelsen är på sidan 6 i samband med diskussonen om elevrnas roll och ansvar och hur ofta de kan träffa läraren. Här översätts en gång per termin till ماعلاَيفَةدحاوَةرم (marra wāḥida fī al-ᶜām) som betyder en gång per år. Eleverna och föräldrarna får felaktig information om hur många gånger de kan träffa läraren. Det är en oacceptabel inexakthet och ordet översätts till يساردلاَلصفلاَيفةَدحاوَةرم (marra wāḥida fī al-faṣil al-dirāsī).

Ett annat sådant fel är på nästa sida dvs. 7 där man diskuterar modersmålsundervisning och särskilt stöd. Enligt källtexten får eleven rätt att få modersmålsundervisning om barnet har goda kunskaper i språket och att det språket talas hemma. Här översätts ordet språket till َةغل ىرخأ (luġa ᵓuḫrā) som betyder annat språk. Det är begripligt i sammanhanget att man talar om modersmål. Översättarens val skapar uppfattningen hos föräldrarna att deras barn måste tala ett annat språk förutom modersmålet för att kunna få en modersmålsundervisning vilket är felaktig information. Så antingen översätts ordet som det är till ةغللا (al- luġa) eller

förtydligar man det till ملأاَةغل (luġat al-ᵓumm). َ

Ett grammatiskt slarvfel förekommer på sidan 4 som kanske i praktiken inte betyder mycket för hela texten men det ändrar ändå betydelsen av stycket då det handlar om social

gemenskap. Stycket handlar om att eleven självständigt och tillsammans med andra ska skaffa sig kunskaper. Felet ligger i att man översätter och som betyder و (wa) till ordet وأ (ᵓaw) som betyder eller vilket skapar ett motsägelsefullt innehåll gällande temat.

Delbetydelse och betydelsenyanser

På sidan 5, under avsnittet som handlar om hur studierna är upplagda, diskuteras de ämnen som eleverna valt. Här översätts ordet man (som avser elever) till ءرملا (al-marᵓ). Ordet är َ kanske den ekvivalenta motsvarigheten på arabiska som används när man allmänt talar om någon obestämd person. Ordet är ålderdomligt och förekommer numera endast i litterära och historiska sammanhang. En stor grupp av de nyanlända som kommer från arabiska länder är ungdomar eller barn och kanske är det så att de inte uppfattar ett sådant ord.

Översättaren har möjlighet att använda ordet بلاطة/ (ṭālib/a) eller /َة ذيملت (tilmīḏ/a) som är pragmatiskt och anpassat till textens kontext. Därför anser jag ordet vara olämpligt för mottagaren och att informationen inte förmedlats.

Explicitgörande och implicitgörande

Här hänvisar jag till liknande explicitgörande procedurer som förekommit i föregående broschyrer där man översätter en svensk term bokstavligt samtidigt som man skriver ordet på svenska inom parentes. Exempel på detta hittar man på sidan 3 med ordet träningsskola som översätts till بيردتلاَةسردم (madrasat al-tadrīb). Man talar i sammanhanget om att

träningsskolan är en särskild inriktning inom grundsärskolan och jag anser att informationen förmedlats.

På samma sida, under avsnittet som handlar om hur grundsärskolan anpassar sig till barnets behov, talar man om att undervisningen omfattar ämnen enligt grundskolans kursplaner. Här talar man om grundskola men ordet översätts till endast ةسردملا (al-madrasa). Översättaren har implicitgjort semantisk innehåll då det är lätt att missuppfatta det och blanda ihop det med grundsärskola. Otydligheten kan leda till att eleverna får en uppfattning om att

grundsärskolan har andra ämnen än de som finns på grundskolan vilket i för sig kan vara möjligt men inte i detta sammanhang. Här menar man grundskolans ämnen som läses i lägre studietakt med hänsyn till eleverna med särskilda behov

Till slut vill jag också hänvisa till att den informationsförlust som förekommit på den tredje sidan i föregående broschyrer [se sidan 32 och 33 i uppsatsen under avsnittet semantiskt utelämnande] har rättats till här. På sidan 6 har ordet stiftelse översatts rätt till ةسسؤم (mūᵓassasa) till skillnad från föregående broschyr som använder ordet فقو (waqf). En bra procedur att nämna är den som återfinns på sidan 7 . Här översätts ordet lärare och rektor till َة /ملعم (muᶜallim/a) resp. ة /رظان (nāẓir/a) .

Att man använder snedstreck och lägger till bokstaven ( ة ) indikerar att översättaren gör skillnad mellan neutrala svenska ord och arabiska ord där den kvinnliga komponenten inkluderas i de manliga orden. Tyvärr används inte denna procedur med ordet elev som översätts till ذيملت (tilmīḏ) överallt i den arabiska broschyren och informationen går förlorad. َ Ordet elev upprepas väldigt ofta och översättningen uppfyller inte syftet.

Sammanfattning och slutsats

I denna broschyr har mycket information gått förlorad jämfört med andra broschyrer.

Viktigast av allt är tre huvudtermer som utgör kärnan i innehållet och är direkt relaterade till broschyrens målgrupp: utvecklingsstörning, grundsärskola och gymnasiesärskola. Faran finns att man inte förstår till vem eller vilken typ av skola det handlar om.

Andra typer av informationsförlust handlar mer om att översättningen inte är funktionellt anpassad och därför kan påverka det psykiska tillståndet hos den arabisktalande läsaren t.ex översättningen av orden unga, utredning, och elev som har starka konnotationer i där de första två orden har starka negativa konnotationer och där det tredje ordet är uteslutande för den kvinnliga mottagaren. Informationen här har förmedlats endast på denotationsnivå vad gäller de första två orden men inte vad gäller det sista. Vissa typer av förlust som t.ex översättningen av ordet man är förknippade med litterära sammanhang och det är med stor möjlighet inte begripligt för målgruppen. Andra typer av förlust är praktisk information som är relevant för målgruppen. Vissa översättningar skapar förvirring hos mottagaren t.ex förskola, högskola och verställande dokument. Andra inexaktheter är missledande t.ex en gång per termin eller språk. Det har också förekommit grammatiska fel som skapar ett motsägelsefullt innehåll.

Som svar på underfrågorna framgår det tydligt att ekvivalens inte uppnås på det semantiska innehållet enligt, Kollers definition. Dessutom har översättningarna inte anpassats till målspråkets mottagare och kriterierna inte uppfyllts. Som slutsats och svar på

forskningsfrågan så har översättningen inte förmedlat informationen i denna broschyr till den avsedda gruppen.