Grundskolan och fritidshem

Den här broschyren handlar om det som rubriken anger dvs. grundskolan och fritidshem för barn mellan sju till femton år. Innehållet börjar på den andra sidan med samma avsnitt och innehåll som i den första broschyren på sidan 3 med information om den svenska skolan.

Sedan tas upp relevant information i flera avsnitt gällande t.ex vem som får gå i grundskolan, vilka typer av grundskolor det finns, betygsättning och kunskapskrav, viktiga regler om grundskola och fritidshem och föräldrarnas roll gällande barn och grundskola.

Oacceptabla inexaktheter

Ordet fritidshem i rubriken översätts bokstavligt till arabiska غارفلاَتاقوأَرود (dūr ᵓawqāt al-farāġ). Ordet رود (dūr) blir ett tvetydigt ord om man inte sätter ut de korta vokaltecknen. Det betyderَhem (pl.) men kan också uppfattas som روَد (dawr) alltså roll på svenska vilket ändrar på betydelsen. Problemet är att arabiskan sällan använder de korta vokalerna i en informativ text och ansvaret ligger hos översättaren att ta hänsyn till det. Förlusten här är vilseledande och kan skapa en uppfattning hos mottagaren att man pratar om fritidens roll och inte om fritidshem som finns för olika ändamål.

En sådan inexakt översättning förekommer på sidan 6 under avsnittet Fritidshem efter skoldagens slut vilket handlar om samarbete mellan fritiden och skolan och varför

fritidshemmet finns. Här översätts skolans personal till ةسردملاَيملعم (muᶜallimī al-madrasa) som betyder skolans lärare. Trots att det är en liten förändring i betydelsen som kanske inte spelar så stor roll, är det omotiverat. Det kan skapa förvirring om vem som har kontakt med fritidshemmet; lärare, övrig skolpersonal eller alla.

Semantisk eller annan tolkning/ oacceptabel inexakthet

Jag tar återigen upp översättningen av ordet fritidshem i rubriken. I broschyr 1 har samma ord översatts bokstavligt i den arabiska texten men då har det svenska ordet följt inom parentes.

Denna procedur går inte att tillämpa här som stor rubrik på första sidan då översättningen i så fall kommer att se konstig ut. Som tidigare nämnts rörande broschyr 1 [se s. 31] så är

översättningen inte lämplig för målspråket eller målspråkets mottagare men man kan dock inte tala om en allvarlig informationsförlust då den förekommer i en kontext som förklarar innebörden.

En mer passande översättning till ordet är سرادملاَبلاطَ/َلافطاَةياعرَراد (dār riᶜāyat ᵓṭfāl / ṭulāb َ al-madāris) vilket betyder hemmet som sköter skolans barn/ elever som har en så nära betydelse som möjligt med ordet fritidshem. Andra möjliga alternativ som delar ett

gemensamt betydelse fält kan vara ةيلستلاَزكارم (marākiz taslīa) eller هيفرتلاَزكارم (marākiz al-tarfīh) vilket betyder centra för förströelse. Användandet av bokstavlig översättning kan, som tidigare nämnts i samband med diskussionen om den första broschyren, ha att göra med att översättaren är källspråksorienterad, dennes kompetens eller personlighet.

Semantisk eller annan tolkning/ Betydelsenyanser och delbetydelse

Ett annat ord som förekommer ofta i denna broschyr och även i de övriga broschyrerna är orden kraven på kunskap eller ibland som kunskapskrav t.ex. på sidan 4 och 5 i samband med avsnitt om betyg och krav på kunskap. Här översätts denna term till ةيفرعملاَطورش (šurūṭ al-maᶜrifīa). Ordet krav (i pl.) betyder på arabiska بلاطم (maṭālib) eller تابلطتم (mutaṭlbāt) som också står i plural. Mellan orden krav samt villkor finns det vissa skiljande egenskaper och det går inte att alltid använda dem som varandras synonymer utan det är sammanhanget som avgör. Här är det bättre att använda de två val som jag presenterat. Det andra ordet kunskap betyder på arabiska ةفرعم (maᶜrifa) och ibland används ordet ملع (ᶜilm) som betyder vetenskap beroende på sammanhanget. Här anser jag att det andra ordet passar bättre. Jag skulle inte

säga att översättningen ةيفرعملاَطورش (šurūṭ al-maᶜrifīa) är fel (bortsett från att översättningen står i obestämd form) för det är fullt möjligt att arabiska läsare uppfattar det. Dock är det tveksamt om översättningen anpassats till målspråkets villkor och kultur. I Irak t.ex används inte ett sådant ord utan ةيملعَتابلطتم (mutaṭallabāt ᶜilmīya) vilket är det vanliga begreppet. Jag vågar inte generalisera och säga att alla arabiska länder använder samma term då arabiskan har standardiseringsproblem men genom en undersökning via nätet och av erfarenhet visar det sig att samma term låter bekant även i vissa angränsande länder. Däremot har jag också sett termer somَةيفرعمَبلاطم (maṭālib maᶜrifīya) eller ةيفرعمَتابلطتم (mutaṭallabāt maᶜrifīya) när man översätter engelska texter till arabiska. De sista två arabiska termerna som jag nämnt har också använts som alternativ för ةيفرعمَطورش (šurūṭ maᶜrifīya) vilket var förvirrande särskilt då de förekommer i samma broschyr.

På samma spår har vi orden elevens kunskaper som översätts till بلاطلاَفراعم (maᶜārif al-ṭālib) på sidan 4. I vissa arabiska länder översätts ordet kunskaper i denna situation till يملعلاَىوتسملا (al-mustawā al-ᶜilmī) som egentligen betyder kunskapsnivån. Den översatta termen är mer känd i Irak och länder runt Persiska viken. Informationen förmedlas semantiskt på ett korrekt sätt men att översättningen anpassas till alla arabisktalande nyanlända är omöjligt för mig att ta ställning till. Detta då många av de nyanlända nu för tiden är från Syrien och jag inte har kännedom om hur termen används i Levanten. Ordet betyg betyder َةملاع (ᶜalāma) eller ةجرد (daraja). I Levanten används det första ordet medan det andra är mer vanligt i Irak, Egypten och arabiska länder i Persiska viken.

Om ordet används abstrakt eller i generaliserande sammanhang så betyder det på arabiska مييقت/ةداهش / ريدقت (taqdīr / šahāda / taqyīm) alltså bedömning men med olika gemensamma betydelsefält och överlappning. I vår text översätts ordet betyg i rubriken på sidan 4 till َعضو تاملاعلا (waḍᶜ al-ᶜalāmāt) som betyder betygsättning. Översättningen är inte fel men jag föredrar att använda مييقت (taqyīm) som är mer lämplig som rubrik. Ordets översättning َةملاع (ᶜalāma) eller ةجرد (daraja) används i hela broschyren och även i de andra broschyrerna. Att använda ett av orden kan kännas uteslutande för den andra gruppen ur pragmatisk synvinkel, men med tanke på globaliseringen och kommunikationen i denna tid går det att bortse från detta krav.

De arabiska ord och termer ord som översättaren valt och som jag presenterat ovan på denna och föregående sida under avsnittet Semantisk eller annan tolkning/ Betydelsenyanser och delbetydelse har förmedlat informationen korrekt. Det är inte fråga om olika dialekter

eftersom målgruppen är arabisktalande individer som talar fusha dvs. det gemensamma arabiska språket. Förvirringen kan bero på standardiseringsproblem i arabiska länder och på att det handlar om olika arabiska regioner eller länder som använder olika benämningar på fusha för samma ord eller term på svenska. Med andra ord ligger osäkerheten i den

pragmatiska funktionaliteten och inte i förmedlingen av informationen. Med tanke på globaliseringen anses som sagt att översättningen uppfyllt syftet att förmedla information.

Semantiskt utelämnande

På sidan 2 i översättningen upprepas samma informationsförlust som förekom i broschyr 1 på sidan 3.[se ovan sidan 32 och 33]

Denotation och konnotation

På sidan 6, i samband med presentationen av elevernas och föräldrarnas rätt att välja skola, pratar man om att en fristående skola kan drivas som en stiftelse som betyder ةسسؤم

(mūᵓassasa). Vi märker att ordet översätts till فقو (waqf) som betyder en islamisk stiftelse för välgörande ändamål. Det låter som att översättarens avsikt är att anpassa texten till de

nyanländas målkultur. På konnotationsnivå anser jag att hens val inte är lämpligt då ordet kan ha kraftiga och känsliga konnotationer hos andra grupper. Dessutom kan de nyanlända vara av olika religioner och det kommer sålunda att vara exkluderande för t.ex. kristna eller judar.

Informationen förmedlas inte heller på denotationsnivå, eftersom ordet waqf är en term som tillhör religionens område och ibland är obegriplig inte bara för personer som tillhör andra religoner än islam utan även för praktiserande muslimer. Ett enkelt förslag är att ha båda orden med, dvs. ةسسؤم (mūᵓassasa) / قو (waqf) eller varför inte flera ord om det finns sådana hos andra religioner. Om det känns olämpligt med många ord kan man förkorta det till enbart (mūᵓassasa)َةسسؤم eller förklara i detalj i en fotnot. Med andra ord anses det att informationen inte förmedlats.

Explicitgörande

På sidan 3, i avsnittet om vem som får gå i grundskola, översätts ordet grundsärskola till مهومنَيفَبارطضاَنمَنوناعيَنيذلاَلافطلالَةيساسلااَةلحرملا (al-marḥala al-ᵓasāsīya lil-ᵓaṭfāl allaḏīna yuᵓānūna min ᵓiḍṭirāb fī numūhum) vilket betyder grundskolestadium för barnen som har utvecklingsstörning. Till skillnad från ordet stadium i broschyr 1, behöver översättaren här inte lägga till fler ord. En exakt översättning räcker då det är nästan samma uppfattning om

verksamhetsperioden för grund- och gymnasiskola.Man kan lika bra säga َلافطلالَةيساسلااَةسردملا ةصاخلاَتاجايتحلااَيوذ (al-madrasa al-ᵓasāsīya lil-ᵓaṭfāl ḏawī al-ᵓiḥtīyājāt al-ḫāṣṣa) som betyder grundskolan för barn med särskilda behov då man redan talat om skolans typ tidigare i texten och man sålunda slipper onödiga upprepningar. Mer information och diskussion om ämnet tas upp i samband med analsyen av nästa broschyr.

Det förekommer också några explicitgörande förfaringssätt av samma typ som i broschyr 1, när man förklarar en svensk term samtidigt som man infogar den i översättningen inom parentes. Sådant finner vi på sidan 4 då man översätter ordet godkänd till لوبقمَتاملاع (ᶜalāmāt maqbūl) som egentligen betyder godkända betyg och utvecklingssamtal till förklaringenَةثداحم

َبلاطلاَءاداَريوطتوَمييقت (muḥādaṯat taqyīm wa- taṭwīr adāᵓ al-ṭālib) som bokstavligt betyder samtal om att bedöma och utveckla elevens studiegång på sidan 5.

Översättningarna som nämnts ovan under avsnittet Explicitgörande har förmedlat innehållet på ett korrekt sätt. Förutom kunskaper diskuterar man, på sidan 4 under avsnittet

gemensamma kunskapsmål, vad barnet kommer att lära sig i skolan t.ex religion, demokrati och mänskliga rättigheter osv. Här översätts det svenska ordet demokrati till ةيطارقميدلا (al-dīmuqrāṭīa). Den arabiska termen har lånats från utländska språk och blivit ett arabiskt ord med arabiska bokstäver. Trots att denna term är välkänd i modern tid, kan man inte utesluta möjligheten att några nyanlända inte uppfattar termen och detta särskilt med tanke på att många av dem inte gick i skolan i sina hemländer.

För att översättningen ska fungera pragmatiskt är det bättre att använda en kombination av flera ord och synonymer t.ex. ريبعتلاَةيرح (ḥurrīyat al-taᶜbīr) som betyder uttrycksfrihet

tillsammans med ةيطارقميدلا(al-dīmuqrāṭīa). Därför anser jag att betydelsen och informationen har förmedlats men att man inte tagit hänsyn till den situationella faktorn relevant för

mottagaren.

Sammanfattning och slutsats

I denna broschyr förekommer informationsförluster av flera typer. Den första typen är inte avgörande för målgruppen i fråga utan orsakar förvirring och otydlighet men vars betydelse klarnar när man läser sammanhanget i texten, t.ex fritidshem i huvudrubriken eller

översättningen av skolans personal. Den andra typen av förlust är inte direkt relaterad till elever på grundskolan utan gäller snarare deras föräldrar och vårdnadshavare, t.ex.

översättningen av ordet stiftelse. Här missar man information om att vissa skolor kan drivas

av stiftelser, något som kan påverka föräldrarnas val av skola på sikt. Den sista typen av informationsförlust är inte anknuten till barnen i grundskolan utan berör nyanlända och

asylsökande [se diskussionen i föregående sammanfattning av broschyr 1, sidan 34]. Som svar på frågan om semantisk ekvivalens, enligt Kollers definition, framgår det att det inte inträffar någon ekvivalens typ.

Det förekommer också vissa översättningar som förmedlar information men som inte anpassats till den arabisktalande mottagarens villkor t.ex fritidshem (ordet fritiden) eller demokrati. Det förekommer också en del ord som förmedlar information till mottagaren men där det råder osäkerhet om huruvida de är anpassade till alla arabisktalande individer eller inte på grund av standardiseringsproblem och olika dialekter i arabiska länder. Av denna

diskussion och resonemanget om informationsförlust framgår det att översättningen i denna broschyr inte varit pragmatisk och inte uppfyller mina kriterier enligt Rune Ingos modell.

Med andra ord har översättningen i denna broschyr inte uppfyllt syftet i studien.