Maitham Raad Mohammed Ali
Kandidatprogram i Arabiska med inriktning mot Mellanöstern- och Nordafrikastudier Vt-2018
Skolverkets översättningar
En kvalitativ analys av fem översatta broschyrer från svenska
till arabiska
Sammanfattning
I denna uppsats analyseras översättningen av fem broschyrer från svenska till arabiska.
Informationen handlar om skolväsendet i Sverige och broschyrerna har getts ut av Skolverket.
Huvudsyftet med studien är att undersöka det semantiska innehållet och se om översättningen har uppfyllt målet att förmedla den gällande informationen till den arabisktalande
målgruppen. Läsaren får en antydan om vilka lexikala problem som kan uppstå vid översättning mellan svenska och arabiska och hur översättaren har gått till väga.
Studien baseras på skopos teorin av Vermeer, Ingos modell för översättningsanalys samt strategi och Kollers definition av ekvivalens och ekvivalenstyper. Min praktiska metod var att jämföra originalet med översättningen mening för mening vilket tillåter mig att märka de förändringar som översättaren möjligtvis gör vid översättningen.
Analysen visar att det har gått olika bra vid översättningen av samtliga fem broschyrer.
Översättningarna innehöll ganska mycket informationsförlust, olika viktiga semantiska förändringar och inexaktheter. Dock har översättaren ibland lyckats med att överföra
information genom vissa ord och termer men inte tillräckligt för att man ska kunna säga att en semantisk ekvivalens är uppnådd i någon av de fem broschyrerna eller att översättningen har anpassats till målkultur, målspråk och den arabiska mottagaren. Sammanlagt bedömer jag att de arabiska broschyrerna inte är ändamåsenliga samt att de inte uppfyller måtten för en god översättning.
Innehållsförteckning
Transkription
. ………...51. Inledning
……….6-
1.1 Historisk bakgrund………...6-
1.2 Översättningskritik………...6-
1.3 Varför skolverkets översättningar ?...72. Syfte och forskningsfråga
……….93. Tidigare forskning
………...94. Material
……...………...105. Begränsningar
………...116. Avgränsningar
………...127. Teoretiskt ramverk
…..………...12-
7.1 Översättningsinriktningar……….12Ekvivalensbaserade teorier………...14
Funktionella teorier………...16
-
7.2 Modeller för översättningskritik………...17Carol Mairs modell ………...17
Katharina Reiss modell………..18
Rune Ingos modell………...19
- 7.3 Semantisk undersökning och bedömning………....20
Denotation……….20
Konnotation………...23
8. Metod
………..24-
Semantiska särfall………..27-
Situationella faktorer……….289. Analys och diskussion
………....299.1 Förskolan och förskoleklassen………...30
Sammanfattning och slutsats………...33
9.2 Grundskolan och fritidshem………..34
Sammanfattning och slutsats………...38
9.3 Grundsärskolan och gymnasiesärskolan………....39
Sammanfattning och slutsats……….44
9.4 Gymnasieskolan………45
Sammanfattning och slutsats……….49
9.5 Stödinsatser i skolan………..49
Sammanfattning och slutsats……….53
10. Konklusion
………...5311. Rekommendationer och förslag till fortsatta studier.
………5412. Referenser
………55Transkription
Följande transkriptionsmodell som jag använt i studien är hämtad från Stockholms universitets hemsida, Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier. En förändring har gjorts med bokstaven ( ظ) till (ẓ) i stället för det tecken som finns i den ursprungliga modellen och detta av tekniska skäl:
Konsonanter Vokaler
ء ᵓ ط ṭ ـــَــــ a
ب b ظ ẓ ََاــــــ ā
ت t ع ᶜ ــــِـــ i
ث ṯ غ ġ يـــِـــ ī
ج j ف f ـــــُـــ u
ح ḥ ق q وــــُــــ ū
خ ḫ ك k
د d ل l
ذ ḏ م m
ر r ن n
ز z ه h
س s و w
ش š ي y
ص ṣ
ض ḍ
1. Inledning
1.1 Historisk bakgrund
Översättningsvetenskapen är en ganska modern akademisk vetenskapsgren som kombinerar forskning med teoribildning. Den är daterad till mitten av nittonhundratalet. Det praktiska översättningsarbetet är etablerat sedan långt tillbaka i tiden och var då en fråga om att behärska ett nytt språk. Översättning studeras framförallt inom komparativ litteratur, översättnings verkstäder samt kurser i kontrastiv lingvistik. Tack vare den amerikanske forskaren James S. Holmes har vetenskapen fått sitt namn och sin preliminära struktur.
Tanken här är inte att gå in i detalj på hur han har delat in de olika vetenskapsgrenarna inom översättningen utan det som är aktuellt för min uppsats är två linjer. Den ena är
översättningsteori som är en del av ren vetenskap och den andra är översättningskritik som tillhör tillämpad vetenskap, enligt Holms karta.( Munday, 2012: 10-26)
Rune Ingo nämner i sin bok Konsten att översätta [2007] tre viktiga definitioner av
översättning gjorda av tre olika skolor. Enligt honom så definierar Catford och lingvisterna översättning som att ersätta textmaterial på ett källspråk med ett fullt motsvarande
textmaterial på ett annat språk(målspråk). Den andra definitionen är sociolingvistiskt inriktad och den innebär att genom målspråket återskapa det närmaste exakta innehållet (budskapet) hos källspråket. Den tredje definitionen, av Reiss ochVermeer, ser översättningen som en komplex handling. ( Ingo, 2007: 14)
Författaren har också en egen definition:
”Översättning är att på målspråket uttrycka det som uttryckts på källspråket på ett
pragmatiskt, stilistiskt, semantiskt och strukturellt välfungerande och även med hänsyn till situationella faktorer så långt som möjligt likvärdigt sätt” (Ingo, 2007: 15)
1.2 Översättningskritik
Översättningskritik är en ledande forskningsgren inom översättningsforskning. En av de mest centrala frågorna inom denna vetenskapliga gren är kvaliteten på översättning, eller med andra ord vad som kännetecknar en bra översättning.(Ängsal, 2013: 235f)
Bedömning av översättning som forskningstema har delvis försummats. Anledningen kan vara att den av många forskare betraktas som en mycket kontroversiell fråga inom
översättning. Carol Maier menar att problemet verkar ligga i bedömningens subjektiva roll och att man saknar fastställda kriterier på vilka man grundar sin bedömning.
(Maier, 2000: 183)
James Holmes och många forskare med honom anser att översättningskritikens första uppgift är att förbättra, vad han kallar, det subjektiva och godtyckliga utförandet av en bedömning.
Trots det ökade intresset för och viljan till översättningsbedömning hos många forskare så har den också samtidigt kritiserats mycket av såväl teoretiker som översättare och detta på grund av:
”for avoiding the subject of quality […], for their inability to determine the nature of quality […], and for neglecting the requirements of various evaluation scenarios” (Maier, 2000: 149f) De olika modeller som forskare skapat för kvalitetsbedömning av översättning skulle kunna vara mer praktiska om översättningsprocessen integrerades bättre med bedömningsproceduren samt om denna procedur undersöktes närmare. (Maier, 2000: 150) Under avsnittet som
handlar om begränsningar tar jag upp problemet med subjektivitet medan skillnaden mellan strategi och procedur beskrivs under metod avsnittet. Här anser jag det vara viktigt att poängtera betydelsen av denna vetenskapliga gren. Peter Newmark tycker att kritiken förbättrar en översättares kompetens, utökar förståelsen för och kunskapen om käll- och målspråk samt förfinar tankarna om översättning.
(Newmark, 1988: 185)
1.3 Varför Skolverkets översättningar ?
Enligt lagen om myndigheternas serviceskyldighet har varje myndighet ansvaret att förmedla information om sitt verksamhetsområde till de berörda individerna. Informationen ska om möjligt vara på det språk som dessa individer talar om de inte kan svenska och det inte går att ta del av informationen på annat sätt (Förvaltningslag1986:223). För detta ändamål har
myndigheter som Migrationsverket, Socialstyrelsen, Skolverket etc, översatt ett antal texter på sina hemsidor från svenska till arabiska i form av broschyrer eller dokument.
När det gäller Skolverket finner man information på arabiska och andra språk i form av översatta broschyrer på Skolverkets hemsida eller andra webbsidor som tillhör Skolverket och som är mer inriktade på specifika frågor. För de tillhörande webbsidorna publicerar man ibland broschyrernas innehåll direkt på hemsidan. I det första fallet är behovet stort av att granska innehållet då det ofta framförs klagomål på att översättningen inte är korrekt eller professionellt utförd.
I fallet med de tillhörande webbsidorna är det också viktigt att man kan förlita sig på att broschyrernas innehåll stämmer överens med den direkt publicerade informationen. Det tycks inte som att Skolverket planerar att bli mindre beroende av broschyrer jämfört med
Migrationsverket, åtminstone inom den närmaste framtiden, men studien gäller om det blir aktuellt. Den ovanstående beskrivningen gäller för de första fyra broschyrerna i min studie vilka handlar om skolväsendet i Sverige. Den sista broschyren hittar jag endast på Skolverkets hemsida.
Broschyrernas avsedda målgrupp är arabisktalande nyanlända invandrare. En stor grupp i den stora flyktingvågen som kommit till Sverige under de senaste fem åren består av ungdomar och barn med eller utan föräldrar. Med tanke på det har jag valt de första fyra broschyrerna och uteslutit den som handlar om vuxenutbildning. I stället har jag valt den broschyr som tar upp stödinsatser i skolor. Denna är mer relevant då många inom målgruppen är barn och ungdomar som kommer till Sverige och är i behov av olika former av stöd.
Självklart innebär det inte att översättningar begränsar sig endast till läsarna inom denna grupp utan är riktade till alla arabisktalande individer så väl vuxna som unga och det innebär att innehållet anpassas till denna omständighet. Det föreligger en utbredd uppfattning om att myndigheternas översättningar inte duger och undersökningen är därför viktig för samhället i allmänhet och för Skolverket i synnerhet. Konsekvenserna är allvarliga för samhället om det framgår att översättningar inte uppfyller syftet att förmedla informationen till den avsedda gruppen.
Studien riktar sig också till översättningsbyrån Space 360, som ansvarar för de första fyra broschyrerna, och alla myndigheter som samarbetar med den. Det framgår inte tydligt om det är flera olika eller en och samma översättare inom företaget som gjort översättningarna. På deras hemsida kan man läsa att företaget i första hand anlitar auktoriserade översättare som gör professionella översättningar och att de anpassar sig till målkulturen. Det är då också intressant att undersöka om huruvida de uppfyllt detta syfte. ( space 360)
2. Syfte och forskningsfråga
Varje text har ett syfte som t.ex. att förmedla information till en avsedd mottagare. Med tanke på att Skolverket är en myndighet och med referens till lagen om myndigheternas skyldighet att lämna information om sitt verksamhetsområde till berörda individer är det intressant att se om de översättningar från svenska till arabiska som Skolverket ansvarar för har uppfyllt detta ändamål. Min huvudfråga är därför:
- Uppfyller översättningarna som Skolverket har genomfört syftet att förmedla information från svenska till arabiska?
Följande underfrågor ställs också:
- Håller översättningarna måttet enligt de kriterier som jag satt upp som exempel på en god översättning?
- Finns det någon ekvivalens på denotations- eller konnotationsnivå mellan källtexten och översättningen ?
- Tar översättningen hänsyn till målkulturen eller målspråkets mottagare ?
3. Tidigare forskning
Den arabiska översättningsrörelse från och till arabiska kan dateras långt tillbaka i tiden till renässansens och reformationens epok. (Lewis, 1980: 41) Söker man idag efter semantiska analyser mellan arabiska och andra språk hittar man inte lika många träffar som man gör när det handlar om forskning kring morfologiska och syntastiska analyser. Något annat var knappast heller att vänta då mycket av översättningteorin tidigare studerades inom kontrastiv lingvistik och komparativ litteratur. Många forskare av i idag inom översättningslinjen prioriterar poesi och litteratur framför vanliga informativa texter vid semantiska analyser.
En intressant vetenskaplig artikel om översättning från arabiska till engelska är skriven av Bernard Lewis, Professor of Near Eastern Studies, vid Princetons ”Translation from Arabic”.
I hans artikel beskrivs vilka svårigheter en engelsktalande översättare möter när vid
översättning från arabiska till engelska. Trots att artikeln är skriven för flera decennier sedan har innehållet mycket gemensamt med dagens problem vid översättningsprocessen från och till arabiska t.ex vad gäller lexikala frågor, onogranna ordböcker osv. (Lewis, 1980: 41-47) Jag nämner också två intressanta och relevanta studier rörande översättning mellan engelska och arabiska.
Den första är utförd av forskaren Eshraq Said Muhammed Obeidat och analyserar några översatta broschyrer vilka handlar om vårdprodukter avsedda för barn. Studien undersöker om översättningen följer skoposteorins principer och om den uppfyller syftet att förmedla
information. Forskarens metod är här komparativ kvantitativ analys (Said Muhammed Obeidat, 2015: 59-82). Den andra studien är utförd av forskaren Mohammed H. Al Aqad och den handlar om juridiskt översatta kontrakt. Analysen baserar sig på Mona Bakers teori och Newmarks metod och undersöker kvaliteten på översättningen.(H. Al Aqad,2014: 110-121) De flesta studier i Sverige på magister- och kandidatnivå, som handlar om analys av översatta texter från svenska till arabiska och vice versa, lägger fokus på kontrastiv grammatik eller komparativ litteratur. En intressant uppsats på kandidatnivå som fångat min uppmärksamhet är Malin Rantzers studie ”Att översätta Migrationsverket”.
Här undersöks färdigt uppsatta termer som utarbetats av Migrationsverket för att säkerställa att informationen förmedlas.(Rantzer, 2014) Min studie har i princip samma syfte, dock behandlar den översättningar av informativa broschyrer utfärdade av Skolverket. Skillnaden är att det förekommer färre termer jämfört med Rantzers material som handlar om termer.
Med denna anledning läggs det inte lika mycket fokus då det skulle det bli väldigt omfattande att ta upp dem i detalj vilket överskrider tidsramen för studien. Man kan betrakta denna studie, tillsammans med Rantzers uppsats som ett första steg in på ett nytt spår av granskning av översatt information som berör myndigheter inom den offentliga sektorn.
4. Material
Texterna som jag ska granska och bedöma är 5 broschyrer utgivna av Skolverket som har översatts från svenska till arabiska. Översättningsbyrån som ansvarar för översättningen av de första fyra broschyrerna är Space 360. Hela materialet har okända översättare och det saknas information om översättningsbolaget som ansvarar för den sista broschyren. Materialet är:
1. Förskolan och förskoleklassen. (16 sidor tillsammans med översättning) 2. Grundskolan och fritidshem. (16 sidor tillsammans med översättning) 3. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. (16 sidor tillsammans med
översättning)
4. Gymnasieskolan.(16 sidor tillsammans med översättning) 5. Stödinsatser i skolan.(20 sidor tillsammans med översättning)
Broschyrerna finns på Skolverkets hemsida. Dessutom kan man ladda ned de första fyra från webbsidan www.omsvenskaskolan.se vilken jag pratat om i samband med Skolverket i inledningen. Bilderna i alla broschyrer ingår inte i min studie och ska inte analyseras. På grund av tekniska skäl och på grund av att Skolverkets hemsida uppdaterar en del av det material som de innehåller så har jag hämtat de första fyra broschyrerna från den ovan nämnda webbplatsen. Mer information om broschyrernas innehåll och struktur tas upp i samband med analysen av materialet.
Jag har använt mig av två elektroniska materialkällor i samband med undersökningen av det semantiska innehållet i materialet. Den första elektroniska källan är Nationalencyklopedin. På webbsidan finns flera flerspråkiga digitala ordböcker. Den andra källan är Lexin som är ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen samt Kungliga tekniska högskolan. Det finns också andra elektroniska ordböcker som jag inte använt. Anledningen är att många kan delta och lägga till information samt att det inte framgår tydligt om det tillkomna innehållet granskas. Ibland är det okänt vem som kontrollerar en webbsida. Sådana hemsidor och googlesökningar använde jag endast som extrahjälp för att reda ut något diffust men inte som pålitlig källa. Digitala ordböcker prioriteras framför vanliga ordböcker på grund av
tidsfaktorn.
5. Begränsningar
En utvärderingsprocedur består av tre faktorer vilka påverkar bedömningen av en översättning, enligt Maier:
• Den utvärderande personen (Subjektet): Pöchhacker anser att olika personer bedömer olika, utgående ifrån olika synsätt t.ex. mottagare av måltext, översättare osv. Olika personers erfarenhet och kunskap om översättning spelar också en stor roll.
• Objektet: Reiss anser att denna faktor finns som en tolkning av måltexten hos den bedömande personen. Det är en individuell komponent som inte går att få bort
eftersom det innebär en omtolkning av en tolkning, dvs. en persons associationer av en översatt text påverkar bedömningen.
• Modellen: för måltexten med vilken en översatt text jämförs.
(Maier, 2000: 162f)
Eftersom de sista två faktorerna tydligen hänger samman med den första så slår jag ihop alla tre faktorer under en enda huvudfaktor som är subjektiviteten. Man kan aldrig eliminera bort den men en minimering av dess inflytande är möjlig. Så är det t.ex. med de första två
faktorerna om man har erfarenhet och kunskap. I mitt fall har jag valt en analysmodell som baserar sig på en balanserad syn på alla teorier vilket jag anser kan lösa ovanstående problem.
En bedömningsmodell för en översatt text, beror på det teoretiska perspektivet som
bedömaren utgår ifrån, vilket betyder ett subjektivt val. I studien har jag valt vetenskapliga kriterier där jag kräver det minsta för att en översättning ska anses kunna fungera i ett målspråk.
6. Avgränsningar
Skolverket har flera broschyrer på sin hemsida. Att generalisera utan att veta exakt hur många översättningar Skolverket ansvarar för eller vilka bolag som står bakom är inte korrekt anser jag. Dock kan studien ge en indikation på hur professionell Skolverkets översättningar kan vara. Vid översättning av en informativ text av typ t.ex alldaglig information, fackinriktade texter osv. lägger man fokus på betydelsen då texten kan vara av didaktisk natur eller har praktisk betydelse för läsaren. ( Ingo, 2007: 218ff )
Eftersom tiden inte räcker för en grundläggande undersökning med hänsyn till alla
grundaspekter som Rune Ingo tar upp så undersöker jag översättningen med koncentration på det semantiska perspektivet. De andra aspekterna tas upp om jag anser att de ändrar
betydelsen, speciellt den pragmatiska aspekten. Dock anser jag att den semantiska utgångspunkten är representativ.
7. Teoretiskt ramverk
7.1 Översättningsinriktningar
Rune Ingo skiljer mellan olika teorier enligt följande indelning där han också anger namnen på de mest kända forskarna inom varje inriktning:
Språk: Lingvistisk inriktning (Catford) → Sociologi: Sociolingvistisk inriktning (Nida- Tiber)→ Skopos: Translatologi (Reiss-Vermeer)→Kultur: integrated approach (Snell- Hornby)→Konstnär: manipulation(Bassnett, Lefevre)→Översättare: think aloud (forskning)
Inriktningarna är ordnade från de normativa längst till vänster i skalan (lingvistiska), de beskrivande i mitten till de förklarande längst till höger. (Ingo, 2007: 12) Jeremy Munday, till skillnad från det som Rune Ingo beskriver i sin bok och som man ofta finner i annan
översättningslitteratur, strukturerar inte i sin bok Introducing Translation Studies. Theories and Applications. [2012] teoriernas utveckling på ett tydligt sätt. Han drar inte heller märkbara gränser och detta orsakar förvirring vid jämförelse.
Jeremy Munday skriver :
”With Andrew Chesteman, I question the simplistic linguistics-cultural studies divide that has for some time marred the discipline by creating frictions and oppositions. Chesteman (2005) instead proposes a classification of four `complementary [though overlapping]
approaches` to research into translation: (1) the textual; (2) the cognitive: (3) the sociological;
and (4) the cultural.” (Munday, 2012: 297)
1. Det textuella tillvägagångssättet undersöker översättningens produkt. Allt som har med text att göra tillhör denna grupp, framförallt jämförelser mellan käll- och
målspråket, speciellt inom lingvistik eller antropologi. Det kan också undersöka vilken typ av ekvivalens som råder, olika problem inom översättning, bedömning av
översatta texter osv.
2. Det kognitiva tillvägagångssättet undersöker översättningens process genom tillämpning av empiriska metoder så som think-aloud. Här vill man också ta reda på vilka faktorer som avgör en erfaren översättare.
3. Det sociologiska tillvägagångssättet undersöker människans roll inom
översättningen, t.ex. översättaren, genom etnografiska metoder så som intervjuer och frågeformulär.
4. Det kulturella tillvägagångssättet placerar översättningen i en bred kontext som t.ex.
en del av en litterär rörelse. Det tar upp översättningens grundläggande koncept och termer samt sätter den i relation till kritiska och kulturella teorier.
(Munday, 2012: 298)
Enligt Jeremy Munday så utgör vart och ett av de ovan nämnda tillvägagångssätten en grundläggande aspekt av översättningen. De kompletterar varandra och den här kombinationen är grundläggande för att förstå översättningens roll.
(Munday, 2012: 298)
Det textuella är av störst intresse här eftersom det framför de relevanta teorier och modeller som gäller i min uppsats vid analys av käll- och målspråk, de mest lämpliga strategierna och procedurerna för översättningen samt tar upp den praktiska delen av min studie, nämligen att granska och bedöma översatta texter. De övriga aspekterna är mer abstrakta, anser jag, och i praktiken ingår de i den första aspekten som situationella faktorer eller vid en pragmatisk analys. Därför lägger jag fokus bara på den första.
Jag följer Jeremy Mundays kategorisering. Inom den textuella aspekten kan man märka fyra inriktningar: ekvivalensbaserade, funktionella, process- och diskursinriktade tillvägagångssätt.
Eftersom det skulle bli väldigt omfattande att i denna studie undersöka samt jämföra alla fyra inriktningar och deras olika modeller så tar jag bara upp de ekvivalensbaserade och
funktionella tillvägagångssätten som jag tycker är mest relevanta för min uppsats, samtidigt som jag markerar skillnaden mellan teorierna inom varje inriktning.
Ekvivalensbaserade teorier Eugene Nida
Den här inriktningen tar upp två viktiga koncept, betydelse och ekvivalens. När Eugene Nida införde termen ekvivalens i översättningsteorin så gick disciplinen och teorin in i ett nytt skede. Hans insats gjorde att de gamla termerna som fri, bokstavlig och trogen översättning nästan upphörde. Nida skilde mellan två typer av ekvivalens. Den första typen är den formella ekvivalensen som lägger fokus på budskapet, såväl vad gäller form som innehåll. Budskapet i målspråket borde motsvara budskapet i källspråket. (Munday, 2012: 66-82)
Senare ändrades benämningen till formell korrespondens. Den andra typen är den dynamiska (funktionella) ekvivalensen, som baserar sig på den ekvivalenta effekten. Den sistnämnda termen innebär att förhållandet mellan budskapet och mottagaren på målspråket måste vara detsamma som förhållandet mellan budskapet på källspråket och den första mottagaren.
(Munday, 2012: 66-82) Båda typerna av ekvivalens och termen effekt bemöttes av stark kritik från andra forskare. De menade att det är omöjligt att en och samma text samtidigt har samma effekt i två olika kulturer. Några tyckte att konceptet ekvivalens fortfarande är relaterat till ordnivån. Det tillåter subjektiv bedömning vilket är en negativ ställning hos forskare.
Subjektiviteten hos forskare väcker frågan om huruvida Nidas teori verkligen är vetenskapligt baserad. Oavsett kritiken kan ingen förneka hans viktiga insats för att göra översättningen mottagarorienterad. (Munday, 2012: 67-82)
Peter Newmark
På samma spår var Peter Newmark. Han föreslog två koncept, kommunikativ översättning och semantisk översättning. Det första begreppet liknar Nidas (ekvivalens effekt) som skapas på målspråksläsare (med villkor). Det andra motsvarar den formella ekvivalensen dock med hänsyn tagen till kontext och metaforer. Förutom ovan nämnda kritik av begreppet ekvivalens [se ovan sidan 14] har vissa forskare varit skeptiska till dessa termer eftersom de påminner om den gamla principen, nämligen om bokstavlig översättning. (Munday, 2012: 70-72)
Werner Koller
En annan forskare är Werner Koller som presenterade fem nivåer av ekvivalens, hierarkiskt ordnade, i dubbelt förhållande mellan källspråket på ena sidan och det kommunikativa villkoret på andra sidan. Dessa nivåer är denotativ ekvivalens, konnotativ ekvivalens, text - normativ ekvivalens, pragmatisk ekvivalens och formell ekvivalens. Koller menar att det kan vara en utmaning att nå full ekvivalens men att det går att uppnå ekvivalens på en eller flera
nivåer. Det uppstår också en kritisk fråga om hur man avgör den lämpligaste ekvivalensnivån.
(Munday, 2012: 73-75)
Mitt syfte med att presentera olika definitioner av ekvivalenskonceptet är att visa på hur det råder olika uppfattningar om motsvarighet i form, betydelse och funktion. Begreppet är fortfarande efter flera decennier en central och kontroversiell fråga. Det tycks som att endast forskare relaterade till icke-lingvistiska översättningsstudier är kritiska till begreppet. Enligt Munday så sammanfattar Bassnett det största problemet med konceptet:
”Translation involves far more than replacement of lexical and grammatical items between languages… Once the translator moves away from close linguistic equivalence, the problems of determining the exact nature of the level of equivalence aimed for begin to emerge.”
(Munday, 2012: 76)
Munday hänvisar också till Mona Bakers perspektiv. Hon menar att ekvivalensen är på olika nivåer som ord, satser, grammatik, text etc., men bara på villkoret att man tar hänsyn till olika lingvistiska och kulturella faktorer. Av den här orsaken är ekvivalensen en relativ fråga.
(Munday, 2012: 76)
Funktionella teorier Katharina Reiss
Inom denna forskningsinriktning betonar man vikten av textfunktion och textart. Katharina Reiss bygger sin översättningsteori på Karl Buhlers kategorisering av språkets tre
grundfunktioner som är informativ, expressiv och imperativ. Reiss gör en indelning i olika texttyper enligt den funktion de fyller:
1. Informativ text: fokuserar på sakinnehåll och överför information vid kommunikation.
2. Expressiv text: fokuserar på talaren, stilen och formen.
3. Imperativ text: fokuserar på den tilltalade och hur man övertygar mottagaren.
4. Audio medial text: allt som har med massmedia att göra.
( Rune, 2007: 216-219)
Trots att Katharina Reiss teori bygger på funktionell ekvivalens, så placerar Jeremy Munday den inom de funktionella teorierna. För varje texttyp föreslår hon en översättningsmetod samtidigt som hon presenterar en analysmodell för bedömning av översatta texter. Denna modell kommer jag att diskutera under modellavsnittet. Hennes insats driver
översättningsforskningen framåt då hon omvandlar den sedvanliga grundsynen på översättning som lingvistiska nivåer, ordbyte och ekvivalenseffekt till en fråga om
kommunikativ funktion. Hennes förslag om kategorisering av texttyper enligt funktionen har dock fått kritik. Varför är det tre typer av språk funktioner? Kan man endast särskilja olika texttyper och genrer baserat på den tänkta funktionen?
(Munday, 2012: 114-117) Hans J. Vermeer
Den andra teorin som jag vill ta upp är skopos teorin som framfördes av Hans J.Vermeer 1970. Han menar att översättningens grundsten är dess syfte (skoposet). Teorin ser på översättning som en kommunikativ handling och måltexten måste uppfylla sitt syfte, för att översättningen ska vara funktionellt adekvat. Enligt Munday är det nödvändigt för en
översättare att veta varför måltexten ska översättas och vilken funktion en måltext har. Skopos teorin har några grundläggande regler som står i hierarkisk ordning där den första regeln är den dominerande:
1.
Måltexten bestäms av skoposet.2.
Måltexten framlägger information i ett målspråk och i en målkultur som motsvarar informationen i ett källspråk och i en källkultur.3.
Översättningens funktion i målkulturen behöver inte vara den samma som källtextens funktion i källkulturen.4.
Internt måste måltexten vara sammanhängande.5.
Måltexten måste vara sammanhängande med källtexten.(Munday, 2012: 122-124)
En kritik som riktats mot skopos teorin är att den inte passar till alla texttyper, som Vermeer syftade till utan endast till icke litterära texter. Teorin lägger inte heller fokus på källspråkets lingvistiska natur vilket gör att översättningen blir osammanhängande på semantisk eller stilistisk nivå. Forskaren Christina Nord behandlar detta problem genom en egen modell för textanalys, där hon även undersöker källtexten. Nord håller inte fast vid sin egen modell, utan det viktiga är att den omfattar en pragmatisk analys för den kommunikativa situationen, inbegripet att samma modell används för käll- och måltext. (Munday 123-126)
7.2 Modeller för översättningskritik
Det finns flera modeller för översättningskritik som framhåller olika aspekter som de utgår ifrån. Att nämna alla ligger utanför ramen för denna studie. Av denna anledning nämner jag bara tre modeller som jag anser är mest relevanta. och vilka Dessa representeras av följande tre forskare: Carol Maier, Katharina Reiss och Rune Ingo.
Carol Maiers modell
Maier sätter upp kriterier som baserar sig på en studie relaterad till många forskare som Werner Koller, Christiane Nord, Juliane House etc. Hennes fyra bedömningskriterier är logik (semantik och form), syfte (avsikt och effekt), kontext och språkets norm. Med den andra termen menar hon textens syfte där författaren har för avsikt att skapa en viss effekt på mottagaren. (Maier, 2000: 174-180) Trots att Maiers modell har mycket gemensamt med Ingos modell så anser jag den inte vara lämplig för mig i min studie på grund av den andra faktorn. Enligt Carol Maiers definition så duger syftet om bedömaren tycker att
översättningen lyckades uppfylla författarens avsikt på källspråket och att måltexten lämnar samma intryck (reaktion) på honom som källtexten gör. (Maier, 2000: 176f)
Översättarens avsikt hör till situationella faktorer. Vid en informativ text från en myndighet borde översättaren ha samma avsikt som författaren. Angående effekten så räknar Maier med att översättningen har samma funktion som källtexten. Det kan vara så i min studie men jag föredrar att undvika hennes term eftersom det är en subjektiv fråga. Det låter som att hon väljer Eugene Nidas koncept. Syftet med materialet i min studie är informativt och jag kommer att med hjälp av ett antal kriterier undersöka och se om detta uppfylls eller ej.
Katharina Reiss modell
Den tyska forskaren Reiss presenterade en av de första systematiska modellerna för översättningsprocess och -kritik som baserar sig på ekvivalensprincipen. Till skillnad från andra ekvivalensteorier så söker hon en motsvarighet på textnivå. Hennes påstående att en översättning kan ha en annan funktion än källtexten innebar ett nytt sätt att se på
översättningsteori. Den skilde sig från tidigare teorier vilka kräver ekvivalens effekt mellan källtextens och måltextens funktion. (Munday, 2012: 111-115)
Enligt Reiss bedöms en översättning vara bra om den uppnår den optimala ekvivalensen gällande den lingvistiska och situationella kontexten, den lingvistiska och stilistiska nivån samt författarens syfte. Måltexten ska ha samma värde som källtexten. (Maier, 2000: 151) Denna modell hade stort inflytande i vissa länder eftersom den framhäver översättarens aktiva roll i översättningsprocessen, samtidigt som den presenterar en omfattande och systematisk modell för analys av såväl översättning som bedömning. Katharina Reiss framför
intralingvistiska och extralingvistiska parametrar med vilka man kan bedöma översättningens kvalitet. Modellen har fått mycket kritik:
• Den saknar en tydlig definition av termerna optimal ekvivalens eller samma värde vid bedömning mellan käll- och måltext.
• Några exempel från Reiss arbete visar på att den optimala ekvivalensen uppnås
åtminstone på lexikal nivå med hjälp av tvåspråkiga lexikon. Om det är så Reiss menar så uppstår det problem när det kommer till neologism.
• Reiss modell som hon själv anser, enligt Maier, är olämplig för översättningar som har en annan funktion än den som originaltexten har eller som är adresserad till andra mottagare i målkulturen.
( Maier, 2000: 151-153)
Både undersökningsmodell och bedömningsparametrar har stora likheter med Ingos modell.
Den tredje punkten har jag inget problem med, men jag är tveksam vad gäller de första två.
Av denna anledning använder jag inte denna modell. En viktig sak som Katharina Reiss lyfter fram är dock att slå ihop översättnings- och bedömningsprocessen i samma strategi. Hon menar att bedömaren tar översättarens roll och försöker utreda de komplicerade lingvistiska och situationella faktorer som påverkar översättningen. (Maier, 2000: 152) På detta sätt kan man bättre bedöma måltexten och minimera subjektivitetens roll.
Rune Ingos modell
Rune Ingos modell grundar sig påَöversättningens fyra grundaspekter och de situationella faktorerna i översättningsprocessen. De fyra aspekterna är grammatisk struktur, språklig varietet (stil), semantik, och pragmatik. Teoretiskt bygger hans modell i stort sett på de saussureanska kända termerna la langue och la parole. Ingo menar att struktur och varietet utgör den språkliga formen medan semantik och pragmatik representerar språkets
innehållssida. Grundprincipen är att alla aspekter blir aktuella vid översättning.
(Ingo, 2007: 20-23)
Ingo tycker att alla fyra aspekter ska fungera i sin ordning dvs. att ”översättningen skall ha en grammatisk struktur i överenskommelse med målspråkets normer och en stilnivå i samklang med målspråkets uttrycksmöjligheter och den uppgjorda strategin, den skall förmedla rätt semantisk information och den skall fungera pragmatiskt i den situation den har skapats för då fyller översättningen sin uppgift.” (Ingo, 2007: 24) Det är alltså en fråga om krav på
korrekthet inom varje aspekt i samklang med andra aspekter enligt den ordning han sätter upp.
Då han poängterar den ideala exaktheten en översättare strävar mot inom varje aspekt så handlar det i själva verket om kriterier som utgör basen för översättningsbedömning. De praktiska kriterier som Rune Ingo hänvisar till är följande:
• Strukturen ska vara korrekt och klar enligt målspråkets normer.
• Ett noggrant val och ett konsekvent förverkligande av stil.
• Semantiskt korrekt och tydligt.
• Fungerande och praktisk text. (Ingo, 2007: 338-339)
Ingo nämner en viktig praxis som en lämplig bas för en översättare att grunda sig på:
”Så exakt som möjligt och så fritt som de situationella faktorerna kräver beträffande pragmatik, språkstruktur, språkvarietet och semantik.” (Ingo, 2007: 29)
7.3 Semantisk undersökning och bedömning
Vid en semantisk analys av ordens betydelse brukar man skilja mellan två grundelement, denotation och konnotation eller m.a.o grundbetydelse och associationsinnehåll (Ingo, 2007:
88). Innan jag sätter igång med själva analysen anser jag det viktigt att diskutera allmänna och särskilda lexikala frågor i tre separata delavsnitt vilka utgör kärnan i det första avsnittet denotation. I det andra avsnittet förklarar jag mer om konnotations konceptet.
Denotation
Allmänna lexikala problem
Av olika skäl är förhållandet inte alltid idealiskt ett till ett mellan ett ord i ett källspråk och motsvarande ords betydelse i målspråket. Ibland har samma ord flera betydelser vilket kallas polysemi, ibland tävlar flera ord om samma betydelse dvs. homonymi. Det är alltid lätt att skilja mellan dessa två grupper men det viktigaste vid denotationsanalysen är att man har klart för sig vilken av ett ords flera betydelser som är aktuellt vid en aktuell kontext, dvs. vilket semem av lexemet det är fråga om. Ett lexem är vokabulärens grundenhet där både formella och semantiska element ingår (gäller även för sammansatta ord). Med semem menar man ett lexems delbetydelse som särskiljer just detta semem från lexemets övriga tolkningar.
(Ingo, 2007: 91-95) (Hassan, 2014: 25f)
Enligt Ingo tar Nida upp fyra typer av förhållanden mellan semantiskt närbesläktade ord.
Dessa är inklusion, överlappning, angränsande betydelse och komplementär betydelse.
Inklusion innebär att betydelsefältet för ett ord (hyponymer) inkluderas i betydelsen av ett annat ord (hyperonym) som står högre upp i hierarkin. T.ex. relationen mellan vatten och dryck eller dryck och vätska som har högre rankning än de andra när det gäller
betydelsefältet. Med överlappning menas att två ord används som varandras synonymer.
Betydelsen är ändå inte densamma och har en del särskiljande egenskaper som t.ex.
överlappning av betydelsen av verben tro och föreställa sig.
(Ingo, 2007: 91f) (Hassan, 2014: 26-29)
Inklusion och överlappning utgör en utmaning vid översättning. Därför krävs det noggrannhet av översättaren att finna motsvarande ord på målspråket som har samma hierarkiska nivå som originalet eller att hitta motsvarande betydelse från flera möjliga.
De sista två är inte lika intressanta hos några av de författare som jag har sett. Kanske beror det på att de inte förekommer så ofta eller att de är tydliga och att översättare inte har några svårigheter att hantera dem. (Ingo, 2007: 91-94) Med angränsande betydelse menar man t.ex.
att två ord har något gemensamt i samma betydelse fält men med mer distinktiva egenskaper än två överlappade. Det sistnämnda betyder att vissa ords betydelser komplementerar
varandra på något sätt med flera särskiljande drag än angränsande ordsbetydelser. Ofta talar man här om motsatta betydelser. (Ingo, 2007: 93f)
Ofta löser man lexikala problem av ovanstående typ genom att noggrant använda olika typer av lexikon och uppslagsverk t.ex tvåspråkliga ordböcker osv. Om översättaren fortfarande är osäker på betydelsen kan hen använda sig av komponentanalys metoden. Den går ut på att man ritar upp en semantisk matris där man samlar ett lexems alla betydelsekomponenter och särskiljer dem för att hitta närmaste betydelse av ett ord i källtexten. Denna metod eller procedur kan vara en bra utväg för översättaren om hen inte kan komma fram till någon passande översättning. (Ingo, 2007: 90) (Hassan, 2014: 24f)
Mellan svenska och arabiska
Svenska och engelska tillhör indoeuropeiska språkfamiljer och har mycket gemensamma egenskaper till skillnad från arabiska som räknas till de afroasiatiska språkfamljerna. Därför förväntar man sig många skillnader i så väl kulturella och sociala förhållanden som olika sätt att lexikalisera ord och begrepp. Detta gäller särskilt när man flyttar sig från den konkreta nivån till att en klassificering inte utgår från en iakttagelse utan beror på subjektiva föreställningar som ett visst folk har om olika fenomen och deras egenskaper.
(Hassan, 2014: 33) (Källström, 2012: 30) (Ingo, 2007: 89)
En viktig ordbildningprincip som möjligtvis finns i alla språk är avledning. Med avledning menar man morfologiska processer som affix och vokalväxling som förekommer i begränsade omfattningar i olika språk. En annan speciellt känntecknande ordbildningsprocess för det svenska språket är sammansättning. Det är mycket vanligt förekommande i svenskan att ett sammansatt ord kan bildas av samma eller olika ordklassser t.ex. endast av substantiv eller som en kombination av verb och adjektiv osv. I princip kan man slå ihop hur många ord som helst. Sammansättning förekommer också i engelskan men i begränsad omfattning medan det i arabiskan inte förekommer alls. Istället är vokalväxlingen mycket vanlig i arabiska vilket inte är fallet i svenskan. (Källström, 2012: 173-176)
Sammansatta ord översätts till arabiskans vanliga ordbildning dvs. med vokalväxling, affix eller arabiskans genitivattribut dvs. tilläggskonstruktion som ofta motsvarar engelskans of- konstruktion. Semantiskt består ett svenskt sammansatt ord av minst två ord med olika betydelser. Det nya bildade ordet bär betydelsen av dess komponenter eller betyder något annat. I likhet med problemet med engelska termer och arabiska ordböcker kan nya
sammansatta ord bildas hur lätt som helst och arabiska ordböcker hinner inte alltid följa denna utveckling på grund av olika orsaker. Som tur är kan man ibland gissa rätt betydelse om man känner till innebörden av orden som ingår. I fall det sammansatta ordet har en ny betydelse behöver översättaren använda ordböcker eller söka sig andra vägar. (Källström, 2012: 173- 176) (Abu-Chacra, 2009: 101-109)
Svenska termer och översättning
Inom terminologiläran finns det speciella begrepp och facktermer som tjänar som
kommunikationsmedel för de insatta i specifika områden. Det är inte exakt redovisat varför en term uppstår men ofta är det behovet som styr . Här är meningen inte att gå in i detalj hur en term byggs eller vilka typer och kategorier det finns inom denna disciplin, då det ligger utanför tidsramen för studien och då detta skulle behöva en speciell studie. Det är viktigare att allmänt genom en sammanfattande översikt visa vilka ordbildningsmöjligheter som
förekommer i svenskan när man bildar en ny term.
(Ingo, 2007: 100-108)
I princip kan vilket allmänt språkligt ord som helst bli en fackspråklig term. Man kan också bilda en term genom affix, ordsammansättning eller ordfogning. De första två begreppen har jag redan behandlat ovan, men hänvisar till översättningslån, ofta kombinerat med
sammansatta ord, som ett sätt att översätta till målspråket. Med detta menas att man använder direkt översättning. Ordfogning t.ex filosofie kandidat behandlas i stort sett på samma sätt som de andra när man översätter till arabiska. Andra sätt att skapa en term är att låna ett främmande ord från källspråket. Denna princip varierar från ett språk till ett annat beroende på hur nära släktskapen mellan språken gällande ljud- och formstruktur är. Att skapa en förkortning eller ett initialord förekommer också ofta i många språk. (Ingo, 2007: 107f) Översättning av facktermer i informativa texter är viktigare än vanliga språkliga ord. En bakomliggande orsak kan vara att dessa termer syftar till en entydig tolkning och förmedlar en viss information till måltexten. Förutom de problem som en översättare möter med arabiska
ordböcker vilket jag nämnt förut finns det också andra faktorer. Det arabiska språket saknar enhetlighet mellan olika arabiska länder eller inom ett och samma land vilket reflekteras i arabiska ordböcker. Detta leder till att den subjektiva faktorn är ledande när översättaren förmedlar det semantiska innehållet i en fackterm från ett språk till ett annat. (Ingo, 2007:
224ff) (Beaugrande, Shunnaq & Heliel, 1994: 80)
En översättares ouppmärksamhet, slarv samt brist på kunskap inom det tekniska fältet avgör drastiskt kvaliteten på översättningen. En ansvarsfull översättare kan överbrygga dessa problem genom att uttnytja olika hjälpmedel. Ibland krävs det att hen konsulterar fackmän, använder allmänna uppslagsverk och fakta böcker eller till och med har tekniskt tänkande eller slutledningsförmåga. (Ingo, 2007: 224ff) (Beaugrande, Shunnaq & Heliel, 1994: 80)
Konnotation
Förutom grundbetydelsen kan många ord väcka positiva eller negativa känsloreaktioner hos oss. Samma referent kan ha olika ordmotsvarigheter som är olika känsloladdade. Ett tydligt exempel är kroppsdelar som varierar mellan att behandlas vetenskapligt med neutrala uttryck eller kan användas som svordomar. De associationer som ett ord väcker kan bero på kulturella skäl, livssyn, moraluppfattningar eller till och med mycket individuella och relativa faktorer.
(Ingo, 2007: 109f)
Att undersöka ordens konnotationer är något som man inte alltid lyckats med på ett tillfredställande sätt. Faran ligger i att översättaren inte klarar av att hitta ett ord med ett konnotationsvärde som motsvarar ordet på källspråket. Därför är det betydelsefullt att känna till de gemensamma känslovärdena hos en folkgrupp som talar samma språk. (Ingo, 2007:
109f)
Av det som nämnts ovan kan man göra en sammanfattande procedur för så väl begrepp som termer. Ibland kan det förekomma att man har termer som också är egennamn med bärande betydelse. Termerna kan också vara internationella, institutionella, eller kulturspecifika.
Följande måste beaktas av översättaren:
• En ledande princip för alla översättningar och inte bara vad gäller arabiska är att översätta ordet på källspråket till motsvarande ord på målspråket eller att översätta komponenterna i (i sammansatta ord) till den motsvarande ekvivalenten på arabiska.
• I det fall där motsvarigheten till det svenska uppslagsordet helt saknas använder man sig av arabiska förklaringar med hänvisning till det svenska ordet som explicitgörande förfaringssätt.
• En auktoriserad pålitlig översättning eller förklaring prioriteras före översättarens egna val om inte situationella faktorer kräver det. Pragmatiska faktorer kan till och med försumma en motsvarande översättning om vilkoren kräver det. Dock har översättaren frihet och ansvar att förmedla den passande översättningen enligt de situationella faktorerna. ( Touqan, 1999: Förord) (Ingo 2007: 126-140)
8. Metod
Min studie går ut på att granska och bedöma översatta texter. Jag har undersökt tidigare uppsatser både på grundnivå och högre nivåer och kommit fram till att de sätter sig i översättarens roll och planerar en egen översättningsstrategi, inbegripet att de analyserar översättning och källtext beroende på dessas aspekt och syfte, och sedan sätter upp egna kriterier för att till slut ta ställning till den översatta textens kvalitet.
Här är det nödvändigt att skilja mellan termen strategi och procedur. En strategi är det
principprogram som en översättare väljer, till exempel att vara inriktad mot källtext alternativt måltext, fri eller bokstavlig översättning osv. En procedur är en speciell teknik eller specifik metod som en översättare använder sig av för att lösa en viss uppgift eller problem. (Munday, 2012: 86)
I min arbetsmetod har jag framförallt använt skopos teorin av Vermeer, Ingos modell för översättningsanalys samt strategi och Kollers definition av ekvivalens och ekvivalenstyper.
Skopos teorin använde jag som en inledande strategi för att definiera mitt syfte med studien och var jag ska lägga fokus vid analys. Ingos översättningsstrategi och modell hjälpte mig att analysera materialet och dra slutsatser om huruvida det råder semantisk ekvivalens enligt Kollers definition.
Skopos teorin ensam räcker inte som analysmetod då den enbart är måltextorienterad. Det hade kunnat gå lika bra att använda Christina Nords modell för textanalys, där hon lägger fokus på källtexten, men jag föredrog att välja Ingos modell istället av praktiska skäl. Som tidigare nämnts på sidan 17 så menar Nord att val av modell inte spelar någon roll så länge modellen man använder tar hänsyn till pragmatik och att samma modell används för käll- och måltext.
Fördelen med Ingos modell är att den har en balanserad syn på alla översättningsteorier, håller samma distans till alla skolor och lånar från alla teorier och modeller. En annan fördel med Ingos strategi och modell är att den inte står i konflikt med grundsynen i skopos teorin utan kompletterar denna genom att lägga mer fokus på källtexten. Ingos principprogram, som han kallar det, uppfyller krav 4 och 5 i skopos teorin; att översättningen ska vara
sammanhängande inom måltexten och jämföras med källtexten. (Ingo, 2007: 335-337) Gällande problemet med skopos teorin och texttyper, så är samtliga mina texter informativa vilket gör att det inte finns något problem rörande den aspekten. Beträffande de fyra
grundaspekterna, som Rune Ingo hänvisar till i sin modell, så är det omöjligt att inom ramen för denna studie undersöka alla fyra i detalj. Mer specifikt kommer jag att göra en semantisk analys som består av att granska denotation och konnotation. (Ingo, 2007: 88). För detta ändamål använder jag en praktiskt komparativ metod som går ut på att jämföra den svenska originaltexten med den arabiska översättningen mening för mening och ibland ord för ord.
Fördelen med denna metod är att man kan titta på semantiska särfall och utmärka skillnader mellan käll- och måltext på ett bättre sätt. De semantiska särfallen som nämns i Rune Ingos bok är semantiska tillägg, explicitgörande, semantiska utelämningar, implicitgörande,
accepterade eller oaccepterade inexaktheter, betydelsenyanser, semantisk eller annan tolkning och slutligen denotation samt konnotation. Dessa är typiska fenomen som en översättare kan använda sig av vid översättning av informativa texter där innehållet står i fokus. (Ingo, 2007:
123-126)
För att hitta motsvarande betydelse på målspråket kommer jag att använda mig av olika digitala ordböcker samt googlesökning ifall jag fastnar vid någon term eller ord. Resten av grundaspekterna dvs. grammatik, stil och pragmatik kommer jag att ta upp om de ändrar det semantiska innehållet eller stör läsaren på något sätt så att det inte ligger i samklang med målspråkets normer.
Bedömningen av översättningarna baserar sig på de situationella faktorerna som nämns i Ingos bok t.ex. språkpar, textsort, kulturell kontext, syfte, medium, modetrender,
översättarens färdigheter, källtextens kvalitet, uppdragsgivaren och dennes önskemål osv.
(Ingo, 2007: 15-20) Det är med de situationella faktorerna man kan värdera hur översättaren har gått tillväga eller om huruvida de val eller förändringar som gjorts i det semantiska innehållet är motiverade eller inte.
Jag undersöker om någon av de första två ekvivalenstyperna enligt Kollers definition dvs. på denotations- eller konnationsnivån föreligger dock med hänsyn till de situationella faktorerna som nämnts ovan. Kravet som jag i studien ställer på översättningen för att den ska kunna anses uppfylla syftet är att den ska förmedla det semantiska innehållet så exakt som möjligt samtidigt som den anpassas till de pragmatiska villkoren i kontexten med tanke på de aktuella situationella faktorerna.
Pragmatisk funktionalitet går före semantisk exakthet, enligt Ingo. (Ingo, 2007: 160) Detta betyder med andra ord att en översättning med semantisk ekvivalens mellan käll- och målspråket som inte tar hänsyn till de situationella faktorerna, t.ex de praktiska villkoren för måltextsmottagare, inte uppfyller syftet att förmedla information. Ett exempel är när man översätter ordet man till ءرملا (al-marᵓ). Ordet motsvarar kanske det svenska ordet när man pratar om obestämd person t.ex i litterära sammanhang men när det handlar om praktiska informativa texter där målgruppen är elever som går i skolan så borde översättaren välja ett ord som motsvarar kontexten. Även om ordet ءرملا (al-marᵓ) är förståeligt för en del uppfattas det inte säkert av alla arabisktalande läsare i frågan.
Några undantagsfall kan förekomma t.ex att den arabiska översättningen förmedlar informationen till den avsedda målgruppen trots att översättningen inte anpassats till målspråkets normer eller till den arabisktalande läsaren. Så är till exempel fallet när det förekommer några grammatiska fel på arabiska men innehållet ändå går att förstå av sammanhanget, andra fall är t.ex när målgruppen är arabisktalande individer som använder modern standardarabiska (fusha) som sitt standardspråk, medan översättaren använder ett uttryck som talas endast i en viss region i arabvärlden eller en viss dialekt som tillhör ett arabiskt land.
I sådana fall, under förutsättning att översättningen uppfattas av läsaren, uppfyller
översättningen syftet att förmedla informationen till mottagaren men med undantaget att det inte anpassats till de pragmatiska villkoren. I vilket fall som helst är det kontexten som avgör och man måste titta på varje fall enskilt. Anledningen till att jag inte tar upp de övriga tre ekvivalenstyperna som Koller presenterar är att man ska ta hänsyn till alla fyra
grundaspekterna enligt Ingos analysmodell vilket är omöjligt inom ramen för denna studietid.
Så t.ex så kräver en pragmatisk ekvivalens en fullständig pragmatisk undersökning i relation till struktur, stil och semantik samtidigt som man tar hänsyn till de situationella faktorerna. I mitt fall tar jag upp pragmatisk funktionalitet endast i samband med den semantiska analysen.
Med pragmatisk ekvivalens avses dessutom Nidas koncept om den dynamiska ekvivalensen som baserar sig på den ekvivalenta effekten vilken är en kontroversiell fråga som har
diskuterats förut. (se sidan 14) Jag kommer att i två separata delavsnitt under metodavsnittet i detalj ta upp de semantiska särfall som översättaren tittar på vid en semantisk analys samt de situationella faktorer som kan vara aktuella i kontexten med vilken jag bedömer
översättningen.
Semantiska särfall
Jag tar upp de semantiska särfallen som är aktuella för varje broschyr. Ibland kan jag bedöma att en översättning eller procedur har gemensamma egenskaper med en annan och då kommer dessa att kategoriseras under samma rubrik.
Semantiska tillägg: Med detta avses att ny information tillkommer i målspråket som ursprungligen inte finns i källspråket.
Explicitgörande: Här tilläggs nya ord i översättningen jämfört med källtexten men ingen ny information. I praktiken är det ett förtydligande förfaringssätt där man förklarar det som utläses ”mellan raderna” i källtexten. Här lägger jag själv till översättarens explicitgörande procedurer.
Semantiska utelämnanden: Till skillnad från det första semantiska tillägg innebär
semantiska utelämnanden att betydelsekomponenter i källtexten inte återges i måltexten. Här uppstår informationsförlust, t.ex. när det inte kan läsas mellan raderna i källspråket eller att sammanhanget är otydligt. (Ingo, 2007: 123-126)
Implicitgörande: Det är precis motsatsen till explicitgörande vilket betyder att man
utelämnar ord och uttryck i källtexten utan att ändra på innehållet i översättningen. Precis som fallet i explicitgörande, räknar jag här även implicitgörande förfaringssätt.
Accepterade inexaktheter: Detta uppstår mellan olika språk vilket beror på språkens olika sätt att lexikalisera uttryck och fraser.
Delbetydelser (semem) och betydelsenyanser: Det händer ibland att käll- och målspråk har gemensamma grundbetydelser eller vissa semem, men ändå motsvarar de inte varandra.
Sådant händer med tvetydiga ord och uttryck eller med ord och uttryck som har flera antydningar eller tolkningsmöjligheter. (Ingo, 2007: 123-126)
Denotation och konnotation: Man måste ta hänsyn till båda två vid översättning. En neutral källtext borde svara mot en neutral översättning. Vissa ord har positivt eller negativt laddade konnotationer.
Semantisk eller annan tolkning: Översättaren måste ta ställning till om huruvida ett ord ska översättas bokstavligt, rent semantiskt, eller om huruvida man ska ta hänsyn till den verkliga funktionen ett ord eller uttryck har i den aktuella situationen.
Oaccepterade inexaktheter: Med detta avses inexaktheter som beror på mindre lyckade val eller lösningar från översättarens sida. (Ingo, 2007: 123-126)
Situationella faktorer
Språkpar: En viktig faktor som påverkar översättningen är hur två språk är besläktade. En översättare som översätter mellan två nära besläktade språk som t.ex svenska och norska har mer insikt om sin förmåga och sina möjligheter att överföra källspråkets strukturella och stilistiska egenskaper till målspråket än någon som översätter mellan t.ex svenska och kinesiska vilka har varierande språkregler- samt normer.
Textsort: Ibland begränsas översättarens möjlighet av den texttyp hen arbetar med. En informativ text t.ex. prioriterar innehåll framför stil vilket skiljer sig från när man handskas med skönlitterära texttyper där fokus läggs på den estetiska komponenten. Vissa områden kräver exakt översättning medan detta inom andra områden är omöjligt. Dessutom kan det finnas typiska textsortskonventioner som har olika egenskaper mellan käll- och
målspråk.(Ingo, 2007: 15-20)
Kulturell kontext: Under de senaste åren har man börjat ta hänsyn till den kulturella kontexten vid översättningen. Det gäller framförallt de möjliga förändringar man gör i måltexten för att anpassa sig till målkulturen och textens mottagare t.ex. ålder,
levnadsstandard, världsåskådning, moralbegrepp, intresseinriktning osv.
Syfte: Syftet bestämmer var man lägger fokus vid översättning. Graden av struktur, stil, form och innehåll varierar mycket beroende på vad man har för avsikt med översättningen, t.ex att informera eller underhålla med skönlitterära texter, att göra en ny översättning eller en tolkning av ett redan översatt verk. Ofta är denna faktor kombinerad med textens sort. (Ingo, 2007: 15-20)
Medium: Översättningen ska anpassas till det medium som det förmedlas genom. Om den ska förmedlas via tolk, radio eller tv så behöver den anpassas till den aktuella situationen för att fungera.
Trender: Här tar man upp frågan om trogen eller fri översättning som skiftat under olika perioder. Enligt Ingo finns det inga logiskt grundade orsaker bakom denna modeväxling.
Oavsett vilken strategi man väljer så påverkas översättningen av den aktuella situationen och ansvaret ligger hos översättaren att anpassa sig efter det. (Ingo, 2007: 15-20)
Översättarens skicklighet, personlighet m.m.: Förutom tidsepoker utgör också översättaren själv en faktor som påverkar frågan om fri eller trogen översättning. Översättare kan vara källspråks- eller målspråksorienterade. Så till exempel vill vissa bara förmedla mellan två språk och låta källtextens författare framträda hos målspråksmottagaren. Andra översättare vill medvetet imponera på den nya mottagargruppen och vara synliga. (Ingo, 2007: 15-20) Uppdragsgivaren och dennes önskemål: Detta är en avgörande faktor. Uppdragsgivaren styr ofta måltextens volym och det är översättarens ansvar att anpassa sig enligt dennes instruktioner. Vissa har till och med ingripit för att ändra innehållet i översättningen.
Källtextens kvalitet: Det är inte alltid att källtexten är så klar och tydlig som man önskar eller förväntar sig. Snarare är det tvärtom ofta så att texterna uppvisar språkfel, stilistisk inkonsekvens och otydlighet vad gäller betydelsen av ord eller uttryck. Att förmedla samma problem till målspråket är inget val att föredra. Man kan använda sig av olika vägar för att lösa problemet beroende på den aktuella situationen. (Ingo, 2007: 15-20)
9. Analys och diskussion
Jag kommer att ta upp de allmänna dragen i varje broschyr genom att sammanfatta dess innehåll och avsnitt vilket underlättar förståelsen av sammanhanget för läsaren vid analysen.
Ytterligare förklaringar och fokus kan vid behov läggas på speciella fall. För de första fyra broschyrerna gäller det att varje svensk broschyr och motsvarande arabisk översättning innehåller identiska bilder samt består av 8 sidor. Vad gäller den sista broschyren så omfattar originalet 12 sidor medan översättningen har 8 sidor. Samma bilder förekommer i bägge versionerna men till skillnad från de fyra första broschyrerna är de placerade på olika sidnummer.
Alla bilder som används i materialet är starkt knutna till innehållet i respektive broschyr och första sidan i varje broschyr består av namnet på broschyren och en bild relevant till det.
Själva texten börjar antingen på andra eller tredje sidan. Sista sidan i de fyra första svenska broschyrna informerar om varifrån materialet har hämtats och på vilka språk det finns. Denna sida översätts inte till arabiska. Vad gäller den sista sidan i den arabiska versionen av de första fyra broschyrerna så ges här information om översättningsbyrån osv. Som tidigare nämnts analyseras inte bilderna.
9.1 Förskolan och förskoleklassen
Broschyr 1 handlar om förskoleverksamhet i Sverige för barn mellan ett och sex år. Här börjar innehållet på den tredje sidan med det första avsnittet och en enkel skiss över det allmänna skolsystemet från förskolan till och med gymnasieskolan. Under skissen finns relevant kortfattad information rörande skolgång från barndom till dess att man börjar jobba efter unversitetet. Dessutom finns det specifik information till nyanlända och asylsökande. De övriga avsnitten tar upp information om vilka som får delta i förskoleverksamheten,
kostnaden för och målet med att gå i förskolan och förskoleklass, vilka typer av förskolor det finns och avslutningvis ges en sammanfattning om föräldrarnas viktiga roll i relation till barnet och förskoleverksamheten.
Explicitgörande och accepterade inexaktheter
Ordet förskolan i rubriken översätts till لافطلااَضايرَةلحرم (marḥalat riyāḍ al-ᵓaṭfāl) som bokstavligt betyder förskolornas stadium. I andra delar av broschyren och i de övriga broschyrerna översätts ordet till لافطلااَةضور (rawḍat al-ᵓaṭfāl). Ett arabiskt ord med exakt översättning är inte möjligt nu eftersom verksamheten ser olika ut i olika länder inklusive de arabiska länderna. Så t.ex räknas förskolan som en del av skolsystemet här i Sverige medan detta inte alltid är fallet i andra länder. Dessutom varierar ålderskraven beroende på de lagar varje land har.
Av ovanstående anledning bedöms det att översättningarna är lämpliga i målspråket och att informationen förmedlas då de ger en indikation på att översättningen syftar på
förskoleverksamheten allmänt. Att ordet förskola står i plural i översättningen har med
arabiskans normer att göra. Plural används i detta fall när man pratar på ett abstrakt sätt om en verksamhet eller när det står som allmän rubrik.
På sidan 4, i samband med avsnittet som handlar om vilka som får gå i förskola och förskoleklass, översätts ordet fritidshem bokstavligt till غارفلاَتاقوأَراد (dār ᵓawqāt al-farāġ).
Termen är inte känd i arabiska länder på samma sätt som i Sverige och om fritidshem finns, så inskränks det kanske till den privata sektorn och förekommer i en begränsad omfattning. För att anpassa termen till målspråkets mottagare skrivs den svenska termen inom parentes.
Översättarens explicigörande tillvägagångssätt att skriva den svenska termen inom parentes är ett extra bra hjälpmedel som upprepas flera gånger i samtliga broschyrer men en bokstavlig översättning är inte lämplig här då andra val är mer passande för målspråkets mottagare.
Dock anses det inte som allvarlig informationsförlust då arabisktalande av sammanhanget kan uppfatta vad översättaren menar. Ytterligare diskussion tas upp i samband med analysen av den broschyr 2 på sidan 35. Man hittar också grammatiska fel som ةيلصلااَلفطلاَةغللا (al-luġa al- ṭifl al-ᵓaṣlīya) och فصلابَقاحتللااَباهذلا (al-ḏahāb al-ᵓiltiḥaq bi-al-ṣaf) på sidorna 4 resp. 5. Det första är en tilläggskonstruktion där två bestämda substantiv följer på varandra, något som aldrig är tillåtet i arabiskan.(Abu-Chacra, 2009: 105)
Den andra meningen är osammanhängande och saknar en preposition mellan de första två orden. Jag inordnar dessa fel som accepterade inexaktheter eftersom de kan vara tryckfel. De utgör inte heller något tecken på slarv hos översättarens så länge som de inte upprepas ofta.
Dock stör de flytet vid läsningen. Sådana grammatiska fel är inte pragmatiska för målspråkets och mottagarens villkor men betraktas inte som så allvarliga att en arabisktalande individ inte uppfattar betydelsen av sammanhanget.
Oacceptabla inexaktheter
På sidan 4 står det i den svenska texten att Barnet går i eller nära skolans lokaler. Meningen översattes till يديهمتلاَفصلابَلفطلاَقحتلي (yaltaḥiq al-ṭifl bi-al-ṣaf al-tamhīdī) som betyder att barnet går till förskoleklassen. Trots att avsnittet handlar om vilka som får gå till
förskoleklass förstår man av sammanhanget att meningen med ordet skolans lokaler är att ange det som en förberedelse för barnet att bekanta sig med skolans lokaler för att lättare kunna smälta in i skolans stämning. Denna nyans går förlorad och det blir skillnad i
betydelsen när man enbart anger förberedelseklass. Ett annat oacceptabelt fel finner man på sidan 5, i avsnittet ovanför bilderna där frågan om kostnad för förskolan diskuteras. Här översätts Maxtaxa till موسرلا (al-rusūm) som enbart betyder avgifter.
I Sverige betalar föräldrarna en avgift för att deras barn ska börja i förskolan. Avgiften bestäms av kommunen och varierar mellan olika personer beroende på olika faktorer. Dock finns det en gräns för hur mycket man kan ta ut, vilket kallas maxtaxa.(babyhjalp Apr. 2018) Det är helt klart att det innebär en informationsförlust att översätta det till endast avgifter vilket inte är motiverat av översättaren. I praktiken tycks det vara omöjligt att förskolor inom den privata sektorn skulle utnyttja nyanländas okunskap om regler då Sverige har stränga regler mot sådant, men det gäller att de nyanlända föräldrarna får ta del av rätt information som berör deras barns situation.
Ett annat slarvfel hittar man på sidan 6 då man diskuterar vilka typer av förskolor det finns t.ex kommunala eller fristående. Här översätts kommunens egna förskolor till َلافطلااَةضور ةيدلبللَةعباتلا (rawḍat al-ᵓṭfāl al-tābᶜa ll-baladīa) vilket betyder förskolan som tillhör kommunen.
Det är ofattbart varför översättaren byter från plural i källspråket till singular i arabiska. Det är vilsledande och kan skapa en uppfattning hos nyanlända invandrare att kommunen är ansvarig endast för en förskola vilket är avgörande för föräldrarna innan de fattar beslut om var de tänker placera sina barn vid jämförelse med privata förskolor. Med andra ord förekommer här viktig informationsförlust.
Semantiskt utelämnande och tillägg
I ett stycke bestående av ungefär fem rader på sidan 3 i källtexten, i samband med den allmänna informationen om skolgång under skissen vilket diskuterats när jag presenterade broschyrens innehåll i början, står det att: ”Nyanlända som fått uppehållstillstånd har rätt att påbörja sin gymnasieutbildning före utgången av vårterminen det år de fyller 20; asylsökande innan de fyller 18. Men vissa krav på godkända betyg gäller”. Detta har översatts till ”َلكلو هرمعَنمَنيرشعلاَنسَغلبيَىتحَةيوناثلاَةسردملاَيفَسرديَنأَيفََقحلاَبلاط” (wa-li-kull ṭālib al-ḥaqq fī ᵓan yadrus fī al-madrasa al-ṯānawīya ḥattā yablaġ sinn al-ᶜišrīn min ᶜumrihi) vilket betyder på svenska ”och varje elev har rätt att studera på gymnasiet tills hen blir tjugo år gammal”.
Först har översättaren generaliserat informationen till att gälla för alla elever trots att informationen gäller specifikt för nyanlända, som nyligen fått uppehållstillstånd, samt för asylsökande. Rätten som man senast har att börja gymnasiet stämmer inte heller för både grupperna. Godkända betyg är också vissa krav för att börja vilket utesluts ur den arabiska översättningen. Det finns tillräckligt med plats på den arabiska sidan, så utrymmet eller uppdragsgivaren kan inte vara möjliga orsaker till denna informationsförlust. En omotiverad semantisk förändring är ett tecken på vårdlöshet hos översättaren, tycker jag.
