Stödinsatser i skolan

Broschyrens målgrupp är elever som behöver stöd av olika former och är riktad framför allt till föräldrar och vårdnadshavare som läser den. Innehållet handlar om olika stödinsatser i skolan med början på sidan 3 i ett avsnitt som tar upp föräldrarnas roll i relation till barnet och skolan. Sedan följer allmänn information om skolans planering gällande hur man uppnår målet och vilka former av stödinsatser det finns osv.

Betydelsenyanser och delbetydelse

Första ordet i den stora rubriken på första sidan stödinsatser översätts till معدلاَدوهج (juhūd al-daᶜm). Termen saknar ett fastställt motsvarande ord på arabiska. Man översätter

beståndsdelarna och då uppstår flera möjliga kombinationer eftersom ordet insatser har flera möjliga nära betydelser. Själv har jag sett andra möjliga alternativ t.ex. َمعدلاَتاطاشن (našāṭāt al-daᶜm) som betyder stödaktiviteter eller عدلاَتائارجام (ᶜijrāᶜāt al-daᶜm) som betyder

stödåtgärder. Alla tre har använts som varandras synonymer vid andra tillfällen. Det är mycket individuellt och själv tycker jag att ordet معدلاَتائارجا (ᶜijrāᶜāt al-daᶜm) är bättre än de andra. I vilket fall som helst anses det att informationen förmedlats.

På den andra sidan i den arabiska versionen, i samband med det första avsnittet som diskuterar föräldrarnas roll, finner vi orden غارفلاَتاقوأَيداون (nawādī ᵓawqāt al-farāġ) som översättning av fritidshem. Ordet يداون (nawādī) i första termen betyder klubb. Ordet har starka konnotationer i vissa arabiska länder gällande moraluppfattningar och religiösa livsåskådningar då det kan påminna om nattklubbar. Själv har jag redan presenterat ordet زكارم (marākiz) som betyder centra som ett bättre alternativ. Av ovanstående resonemang framgår det att informationen förmedlats endast på denotationsnivå och att översättningen inte har anpassats till målspråkets mottagare. (se sidan 35 i uppsatsen)

Längst ner på samma sida diskuterar man hur skollagen och läroplanerna ställer krav på de som anordnar utbildningen. Här översätts ordet anordnar till بتري (yurattib). Översättningen har flera betydelsenyanser och passar inte in i detta sammanhang. Man använder بتري (yurattib) när man handskas med praktiska saker t.ex att duka ett bord eller bädda en säng men inte när det används abstrakt i formell kontext. Här används ord som َمظني (yunaẓẓim) eller دعي (yuᶜidd). Det är fullt möjligt att arabisktalande uppfattar vad översättaren syftar på dvs. att informationen förmedlas men den är inte anpassad vare sig till målspråkets normer eller till målspråkets mottagare.

På sidan 4 i den arabiska broschyren i rubriken till avsnittet om olika former av stöd (på sidan 6 i den svenska texten) förekommer ordet تائيه (hayᵓāt) som översättning till ordet former.

Problemet är att تائيه (hayᵓāt) är ett polysemt ord med många betydelser som kan passa in.

T.ex kan det betyda ناجل (lijān) i pl. alltså nämnder och då kan det arabiska ordet uppfattas som stödnämnd. För att undvika detta problem översätter man det till لاكشأ (ᵓaškāl) pl. av لكش (šakl), vilket är den vanliga betydelsen. Här förlorar man den riktiga betydelsen av ordets former och missuppfatta det.

Accepterade inexaktheter/ betydelsenyanser

Många svenska termer och ord är neutrala jämfört med motsvarande arabiska översättningar som är maskulina. Den feminina komponenten är begripligt inkluderad i den första vilket kan skapa kulturella problem och en inexakt överföring av betydelsen om de avsedda mottagarna är av båda könen. En viss procedur krävs för att omarbeta texten och göra den anpassad till mottagaren [hänvisning till sidan 44/ sista stycket på sidan].

I hela broschyren översätts termen vårdnadshavare till نضاح (ḥāḍin). Detta ord är ganska normalt och förståeligt hos arabisktalande individer men det finns två synonymer som är mer vanliga och formella än نضاح (ḥāḍin) vilka är َ ي ِصو (waṣīy) eller َ يَقم (qayyim). Problemet med de bägge sista alternativen är att det skulle kännas konstigt på arabiska att lägga (ة) på slutet.

Däremot är det väldigt normalt att säga ة/نضاح (ḥāḍin/a) eller ةنضاحَ/نضاح (ḥāḍin/ ḥāḍina).

På grund av detta är ordet som översättaren valt mer passande än de andra två i denna situation men hen har tyvärr inte följt proceduren som nämnts ovan, dvs. att lägga till (ة) vilket betyder att översättningen inte förmedlat information och texten är således inte heller pragmatisk för den arabiska mottagaren. Översättaren har inte heller tillämpat denna procedur på termen دلاو (wālid) som översättning av ordet förälder. Det sista hittar man på sidan 2 i den arabiska texten och samma diskussion gäller för både نضاح (ḥāḍin) och دلاو (wālid).

Oacceptabla inexaktheter

På sidan 3 i den arabiska versionen, i avsnittet som handlar om hur man uppnår målet på sidan 5 i den svenska texten, har man försummat ett negationsteckenَلا (la) vilket leder till en motsatt uppfattning om textens innehåll. T.ex översätts ”en likvärdig utbildning innebär inte att…” till ” ...ينعيَةدحوملاَةميقلاَاذَميلعتلا ” (al-taᶜlīm ḏā al-qīma al-mūaḥada yaᶜnī…). Man förklarar begreppet likvärdig utbildning med att skolan ska ta hänsyn till elevernas olika behov och förutsättningar.

Informationsförlusten leder till att den arabiska läsaren får uppfattningen att undervisningen ska utformas på samma sätt eller att skolans resurser fördelas lika mellan alla elever. Trots att det kan vara ett tryckfel och inte nödvändigtvis är översättarens ansvar, är det till slut dock allvarliga fel som ändrar betydelsen. På sidan 6 i den arabiska texten (sidan 10 i den svenska versionen), i avsnittet som handlar hur man överklagar ett beslut till skolväsendets

överklagandenämnd, översätts skolväsendets överklagandenämnd till َةحلصمَيفَتاضارتعلااَةئيه ميلعتلا (hayᵓat al-ᵓiᶜtirāḍat fī maṣlaḥat al-taᶜlīm).

Det finns inga problem med den första termen تاضارتعلااَةئيه (hayᵓat al-ᵓiᶜtirāḍat) . Den andra termen är fel översatt till ميلعتلاَةحلصم (maṣlaḥat al-taᶜlīm) vilket betyder skolverket. Det handlar om ett beslut från skolans sida om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram. Olika skolmyndigheter ansvarar för och granskar olika saker angående skolans arbete och Skolverket är en oberoende myndighet från skolväsendets överklagandenämnd.

Översättningen kan ge upphov till en missuppfattning hos föräldrar eller vårdnadshavare om att Skolverket har något med ett beslut att göra eller att man ska vända sig till Skolverket om man vill överklaga ett beslut från skolväsendets överklagandenämnd. En lämplig översättning av skolväsendet är يميلعتلاَماظنلا (al-niẓām al-taᶜlīmī). َ

Semantisk eller annan tolkning

På sidan 2 i den arabiska broschyren hittar man ordet هماسلاَةسردملا (al-madrasa al-sāmma) som översättning till ordet sameskola som finns på sidan 3 i den svenska versionen. Egentligen har översättaren skrivit den svenska termen med arabiska bokstäver utan någon förklarande procedur eller hänvisning till vad den är. En direkt översättning av namnet är َة يبلالاَةسردملا (al-madrasa al-lābīya) vilket säkert är obegripligt för nyanlända invandrare. Dessutom betyder هماسلا ةسردملا (al-madrasa al-sāmma) den giftiga skolan som i verkligheten inte finns. Namnet lämnar dock ett negativt intryck och är störande för den arabiska målgruppen.

Med andra ord anser jag att informationen inte förmedlats eller anpassats till arabisktalande läsare. Ett mycket bättre alternativ är att göra ett explicitgörande tillägg där man förklarar vilken typ av skola det handlar om eller för vilken grupp den är avsedd osv. På sidan 5 i den arabiska versionen ( sidan 9 i källtexten) finner vi ordet بلاطلاَةحصَقيرفَنمَنيفظوم (muwaẓẓafīn min farīq ṣiḥḥat al-ṭālib) som översättning till personal ur elevhälsan. Det handlade om särskilt stöd och arabisktalande personer kan ha en aning om vad det kan betyda.

Informationen anses har förmedlats men översättningen är inte anpassad till målspråkets mottagare.

Ett bättre val ärَةسردملابَصاخلاَةيحصلاَنوؤشلاَمسق (qism al-šuᵓūn al-ṣiḥīya al-ḫāṣṣ) eller َمسقلا يسردملاَيحصلا (al-qism al-ṣiḥḥī al-madrasī). Termen åtgärdsprogram som man finner på sidan 6 i översättningen (sidan 9 i den svenska texten) har översatts bokstavligt till تائارجلااَجمانرب (barnāmaj al-ᵓjrāᵓāt). Då det handlar om en rubrik är det en ganska vag översättning. Ett förslag kan vara َلمعلاَةطخ (ḫuṭat al-ᶜamal) som betyder arbetsplan vilket trots att det inte är exakt samma betydelse dock säger mer om innehållet och är mer anpassat till arabisktalande individer. Dock anses det att informationen förmedlats.

Semantiskt utelämnande och implicitgörande

På sidan 3 förekommer två semantiska utelämningar i översättningen. I det sista stycket utelämnas ordet stöd som betyder معد (daᶜm) från den första raden. Då man pratar om vilka rättigheter elever har t.ex ledning, stöd och stimulans anses det vara en viktig

informationsbrist då ordet stöd försummas. I samma stycke försummas meningen upp till hela sin skoltid som betyder َمهتساردَةرتفَىدمَىلع (ᶜlā madā fatrat dirāsatihim). Här kan eleverna som har behov av stöd missa informationen om hur långt de har rätt till det. Till slut hänvisar jag till några fall som upprepats i andra broschyrer t.ex namnet på grund- och gymnasiesärskola som har översatts till َةصاخلاَتاجاحلاَيوذ (ḏawī al-ḥajāt al-ḫāṣṣa) vilket är bättre än

översättningarna i föregående broschyrer. Diskussionen om ordet َةيفرعمَطورش (šurūṭ maᶜrifīa) och قيقحت (taḥqīq) upprepas här. För mer information hänvisar jag till de föregående

broschyrerna.

Sammanfattning och slutsats

I denna broschyr förlorar man information om vissa tekniska termer t.ex. förälder och vårdnadshavare som är målgruppen i frågan. Andra viktiga termer där betydelsen inte

förmedlas är namn på myndigheter och skolor. Det förekommer också enstaka fall om viktiga informativa instruktioner där betydelse förmedlas endast på denotationsnivå eftersom de har starka konnotationer t.ex fritidshem och utredning vilka inte anpassats till målspråkets mottagare. Resten handlar mer om instruktioner vars översättning skapar missuppfattningar och förvirring hos målgruppen samt att de inte förmedlar information men är av mindre betydelse jämfört med det som nämnts ovan. Sammanlagt för denna broschyr är att det inte förekommer någon semantisk ekvivalens varken på denotationsnivå eller konnotationsnivå, enligt Kollers definition. Översättningen är inte funktionellt anpassad till rådande

situationella faktorer och uppfyller inte mina kriterier som baseras på Rune Ingos modell.

Med andra ord drar jag slutsatsen att informationen inte förmedlas i denna broschyr.