Förskolläraren Carina avslutar morgonens samling med att informera barnen om de närmast följande aktiviteterna. Carina berättar för barnen i barn-gruppen om de olika aktiviteter som väntar dem och vilka lokaler de ska gå vidare till. Hon uppmanar Tina, Sanaz, Emil och Sara att samlas i lekrummet och utan vidare instruktioner springer de fyra barnen in i lekrummet och sätter sig på golvet i en cirkel. De sitter tysta i väntan på Carina. När förskol-läraren kommer in i lekrummet har hon med sig en vattenfylld skål som hon placerar mitt i cirkeln. Hon har ett glatt ansiktsuttryck och småpratar lite med barnen. Barnen följer hennes rörelser med blicken. Sara skrattar och rör armarna fram och tillbaka. Carina lämnar rummet på nytt. Sara lutar sig fram och doppar ned ett par fingrar i vattnet. Hennes initiativ leder till att de andra tre barnen gör detsamma och doppar ned ett par fingrar i vattnet. Tillsam-mans plaskar barnen lite med vattnet i skålen och skrattar. Efter en kort stund kommer Carina tillbaka med en ask som innehåller olika föremål. I asken finns bland annat en penna, en tygbit, en fjäder, ett mynt, ett par lego-klossar och en pappersnäsduk.
Introduktionen av den gemensamma aktiviteten utgörs av att Carina inventerar barnens kunnande genom att ställa frågor till barnen. Till en början behandlar frågorna föregående veckas naturvetenskapliga aktivitet som planerats av förskolläraren. Carina ställer frågor och barnen svarar.
Inledningsvis svarar barnen i munnen på varandra. Frågorna handlar bland annat om vad som hände när de placerade den blöta nallebjörnen Isak i
frysen. Emil svarar att Isak frös till is. Efter en kort stund övergår Carinas frågor till att handla om föremålen i asken. Det är framför allt Emil och Sara som med höga röster besvarar frågorna i munnen på varandra. Efter en kort stund förändras förskollärarens strategi och med tydliga gester och blick visar hon vilket barn som ska besvara hennes frågor och vilket föremål som ska benämnas. Hon säger barnets namn och håller upp föremålet i riktning mot barnet som ska svara. Under den episod som presenteras nedan riktar Carina frågorna till Emil. Frågorna som ska besvaras handlar om att benämna föremålen. Hon håller upp en klädnypa och sträcker fram handen mot Emil, tittar på honom och ler samtidigt som hon frågar vad det är för föremål hon visar. Carina ställer därefter följdfrågor med utgångspunkt i Emils svar. Då Emil inte kan benämna klädnypan söker han efter alternativ som knyter an till klädnypan vilket utgörs av dess funktion (A1):
Carina: - Vad är det här då, Emil? … Vad är det här? Emil lutar sig fram och pendlar med blicken mellan Carina och klädnypan. Han är tyst och sitter alldeles stilla. Sara lutar sig också framåt och pendlar med blicken mellan Emil och Carina. Hon följer Carinas rörelser under tystnad. Sanaz tittar omväxlande på Carina, Sara och Emil. Hon sitter tillbakalutad, allvarlig.
Tina riktar blicken mot skålen. När Emil inte svarar knäpper Carina med klädnypan i luften samtidigt som hon sträcker handen mot Emil och skrattar:
Carina: - Är det en krokodil?
Med ett glatt tonfall som samtidigt är lågmält lutar Carina sig framåt och knäpper med klädnypan framför näsan på Emil. Emil skakar på huvudet. Han är allvarlig och möter Carinas blick. Sara tittar på Emil. Hon skrattar och viftar med händerna. Sanaz skrattar och har blicken riktad mot Sara för att därefter vända blicken mot Carina. Tina vrider huvudet mot Carina och därefter mot Emil. Emil skakar på huvudet och lyfter händerna framför sig.
Emil: - … Nej, det är en som man hänger upp kläderna ….
Carina: - Ja, vet du vad den heter? Man kan ha den i torkskåp … Carina har ett glatt tonfall. Hon ler och tittar på Emil.
Sara: - En ny, en ny! Sara svarar med hög röst. Hon reser sig upp på knäna och viftar med händerna samtidigt som hon tittar på Carina och skrattar.
Emil tittar på klädnypan som Carina håller upp. Sanaz och Tina tittar också på klädnypan medan Carina vänder blicken mot Sara, nickar och svarar Sara med ett mjukt tonfall samtidigt som hon ler:
Carina: - En klädnypa heter det, ja. … och vad är den gjord av då? Carina vänder blicken mot Emil. Emil vänder blicken mot Sara och skrattar för att därefter åter rikta den mot Carina som möter hans blick och nickar.
Emil: - Trä!
Carina: - Trä, ja. Carina nickar och ler mot Emil.
I episoden ovan som omfattar en tidsrymd av 58 sekunder, visar utfallet av analysen att Sanaz och Tina är delaktiga i händelseförloppet genom att följa Emils och lärarens handlingar med blicken. De vrider huvudet och riktar blicken mot deltagaren som talar eller ger uttryck för andra yttranden. Sanaz följer Saras handlingar och skrattar när Sara skrattar. Saras och Emils
språk-bruk kännetecknas av flera samtidigt förekommande funktioner som över-lappar varandra vilket förefaller vara gemensamt med förskollärarens språk-bruk. När Carina ställer frågor till barnen prövar hon barnens kunnande. När Emil levererar ett svar som hon inte förväntat leder det till att Carina ställer en ny fråga som innehållsligt omformuleras. I denna omformulering associerar Carina till en mer lekbetonad innehållslig substans, en krokodil.
Emil söker och besvarar frågan med ett alternativ som kan motsvara det begrepp som förskolläraren förväntar genom att ange klädnypans funktion.
Emil och Sara deltar på olika sätt under episoden. Emil har ett handlings-utrymme i och med att Carina riktar frågorna direkt till honom medan Sara skapar sitt handlingsutrymme då hon på eget initiativ besvarar frågan med hög röst och vida gester. När förskolläraren använder ett mer lekfullt röstläge och ger det innehållsliga objektet en mer lekbetonad substans, skrattar Sanaz tillsammans med Sara. De båda flickorna stödjer varandras och Carinas yttranden. Med skratt och blickriktning uppmuntrar de var-andras och förskollärarens handlingar. Emil är allvarlig och fäster blicken mot Carina under händelseförloppet.
När han inte benämner klädnypan på ett sådant sätt som förväntats av förskolläraren, löser han problematiken genom att ge uttryck för klädnypans användningsområde. Det leder till att Carina omformulerar nästa fråga, vilket visar att hon lägger vikt vid Emils yttrande. När Sara, i samma skede, levererar ett svar i linje med det som förskolläraren förväntar, bekräftar Carina hennes agerande. Med ett leende och mjukt tonfall nickar hon mot Sara för att därefter rikta blicken mot Emil igen och leverera ytterligare en fråga som han förväntas att besvara. Nu ska Emil ange vilket material klädnypan är tillverkad av. När Emil med tydlig röst besvarar att klädnypan är gjord av trä bekräftas hans svar omedelbart av förskolläraren. Det är genomgående förskolläraren som anger vem som ska besvara frågan och utfallet i analysen visar att en blick, en rörelse eller ett verbalt yttrande sig-nalerar vem Carina riktar frågan till. Samspelet mellan barnen och förskol-läraren under den cirka fem minuter långa introduktionen är påfallande dominerad av förskolläraren. Barnen underordnar sig förskollärarens lingar genom att följa vad Carina gör och säger. De bekräftar Carinas hand-lingar med yttranden som utgörs av leenden, ögonkontakt och vida gester.
Barnens agerande gör det möjligt för förskolläraren att följa sina val av frågor och föremål. Frågorna riktas till ett barn i sänder och det förefaller som att förskolläraren är angelägen om att barnen ska inkluderas i samtalet under introduktionen. Hon riktar frågorna till samtliga barn och vid ett par tillfällen visar hon med en gest att det barn som ropar svaret högt ska invänta kamraten som hon gett frågan till. Analysen som åskådliggör de didaktiska funktioner som dominerar förskollärarens och barnens språkbruk i episoden ovan visar följande:
Episod Carina
Figur 6. Översikt av dominerande förekomst av språkbrukens didaktiska funktioner i episod A1.
Dominerande förekomst av språkbrukens didaktiska funktioner under de in-troducerande momenten skiljer sig åt mellan deltagarna i aktiviteten. För-skoläraren och två av barnen, Emil och Sara ger uttryck för en bred hand-lingsrepertoar med språkbruk av gemensam karaktär medan de två andra barnen framför allt använder ett socialt språkbruk. Det introducerande momentet av arbetspasset utmärks av att barnen och förskolläraren verkar veta var de har varandra och vilka regler som ska gälla dvs. hur situationen ska definieras.
”... men den sjunker ju …”
Efter cirka fem minuter övergår introduktionen till ett annat moment. Samt-liga föremål har benämnts med dess korrekta terminologi och ligger uppradade på golvet framför Carina. Skiftet i aktiviteten framgår i följande episod och föranleds av att Sanaz lutar sig fram och gör en vid rörelse med sina händer samtidigt som hon riktar blicken mot Carina och frågar vad syftet med aktiviteten innebär (A9).
Sanaz: - Och det här, vad ska vi göra med allt det här? Sanaz gör en vid rörelse med händerna och tittar på Carina. Hon ställer frågan med ett högt röstläge. Carina riktar blicken mot Sanaz, nickar och ler. Därefter riktar Carina blicken mot vattenskålen.
Carina: - Ja, här har vi kallt vatten. … Carina har ett glatt och högt tonfall.
Sara tittar på Carina, gungar fram och tillbaka på knäna.
Sara: - Vad ska vi göra nu då? Sara rör handen mot ballongen som ligger på golvet intill. Hon tittar på Carina och ler. Pekar mot skålen och tar upp ballongen i handen. Carina tittar på Sara och ler. Carina sveper med blicken mellan barnen. Dröjer kvar med blicken på Tina.
Carina: - Nu ska vi prova om sakerna flyter uppe på vattenytan eller om de sjunker ner … Carina tittar åter igen på Sara och pekar på ballongen. Sara tittar ned på ballongen hon håller i handen och därefter på Carina.
Carina: - Nu vill jag att du gissar först om du tror att den flyter eller sjunker.
Sara sträcker sig fram och håller ballongen över skålen. Hon vänder blicken mot Carina och ler.
Sara: - Siu, siu … sjunker … Med ett lågt röstläge lutar Sara sig framåt och släpper ned ballongen i skålen. Sara tittar på ballongen och skakar på
huvudet. Emil lutar sig framåt med blicken riktad mot ballongen. Sanaz riktar blicken mot Sara. Tina har huvudet i riktning mot skålen. Sara skakar på huvudet, tar upp ballongen och drar sig bakåt. Carina lutar sig fram sveper med blicken mellan barnen och drar med fingret utmed skålens sida, uppifrån och ned.
Carina: - När det flyter ligger det kvar uppe och när det sjunker då åker det ner på botten. Båtar flyter på vattnet och simringar flyter på vattnet. Sara tittar på Carina, nickar och ler. Carina tittar på Sara, nickar och ler.
Sara: - Jaa, mm, mm … Carina pekar på ballongen och därefter pekar hon på skålen.
Carina: - Ska du prova med ballongen? Sara lutar sig fram och lägger ned ballongen i vattnet. Därefter kryper hon nära skålen och iakttar ballongen.
Emil kryper också nära och iakttar ballongen. Sanaz tittar på Sara. Tina vrider kroppen mot Sara och Carina.
Sara: - Flyter. … Ja, nu är det det. Sara nickar, hasar bakåt och tittar på Carina.
Carina: - Ja! Carina tittar på Sara, nickar och ler.
Under ovanstående episod som omfattar 50 sekunder, använder förskol-läraren varierande språkbruk med didaktiska funktioner som överlappar var-andra. Från att ha benämnt de olika föremålen riktar Carina barnens upp-märksamhet mot en specifik naturvetenskaplig mening vilket innebär att de tillsammans ska undersöka om de olika föremålen flyter eller sjunker. I det här skedet introducerar förskolläraren ett naturvetenskapligt arbetssätt.
Samtidigt som Carina ger Sara särskilda direktiv, ler hon uppmuntrande mot henne och riktar därefter blicken mot de andra barnen. Sara skapar på nytt sitt eget handlingsutrymme. Hon tar upp ballongen vilket leder till att såväl Carina som de andra barnen följer hennes handlingar. Tina, Sanaz och Emil deltar tysta och allvarliga i händelseförloppet. Emils blickriktning skiftar mellan Sara och skålen och han kryper nära skålen för att följa skeendet.
Tina har blicken riktat mot skålen under så gott som hela episoden och vrider kroppen mot Sara och Carina när Sara lägger ned ballongen i vattnet. Sanaz följer Saras handlingar genom att rikta blicken mot henne. Utfallet i analysen av den här episoden visar att Tina, Sanaz och Emil användande av språkbruk rymmer gemensamma didaktiska funktioner. De tre kamraterna stödjer Saras handlingar och iakttar ballongen när Sara placerar den på vattenytan i skålen.
Saras gestik och mimik leder till att förskolläraren ger henne handlings-utrymmet. Med ett leende bekräftar Carina hennes initiativ och hon kan fortsätta att utforska om ballongen flyter eller sjunker. Analysen som åskåd-liggör didaktiska funktioner som dominerar förskollärarens och barnens språkbruk i episoden visar följande:
Episod Carina Sara Sanaz Emil Tina
Figur 7. Översikt av dominerande förekomst av språkbrukens didaktiska funktioner i episod A9.
Carina instruerar barnen, stödjer Saras initiativ och associerar till en före-teelse som hon förefaller att utgå från att barnen känner till. Sara följer Carinas uppmaning och gissar först vad hon tror ska ske när hon lägger ned ballongen i vattnet. Därefter konstaterar Sara att hennes idé inte stämmer.
Med hjälp av Carinas förnyade direktiv genomför Sara experimentet på nytt och får stöd och uppmuntran av Carinas kommentarer och gestik. Under tiden som Sara genomför sitt experiment anammar hon också ett ord som introducerats av förskolläraren. Här synliggörs Saras inledande försök att uttala ordet sjunker. Hennes yttrande av ordet inleds med att hon upprepade gånger säger ordets inledande stavelser för att slutligen yttra hela ordet. Hon ger också uttryck för att fastställa när ballongen flyter med användning av det begrepp som förskolläraren har introducerat.
Efter att Sara har genomfört experimentet riktar hon blicken mot före-målen på golvet, tittar på Carina och pekar mot en ask. Carina riktar blicken mot Tina och ler samtidigt som hon ber Tina att välja ett av föremålen på golvet och utforska om föremålet flyter eller sjunker. Tina lutar sig framåt för att välja ett föremål. I samma skede sträcker Emil ut handen och tar upp en tygbit. Han släpper ned tygbiten i vattnet. Tina hasar bakåt och riktar blicken mot Emil och skålen. Carina tittar på Emil och ler. Sanaz och Sara tittar omväxlande på Emil och på skålen. Emil lägger sig på alla fyra med huvudet nära skålen. Hans blick är fokuserad på tygbiten. När tygbiten flyter utforskar Emil om den sjunker genom att trycka ned den under vattenytan med ett par fingrar. Han undersöker om tyngd kan ha någon inverkan på om tygbiten sjunker. Carina tittar på Emil och ler. Det fortsatta händelse-förloppet framgår i episoden nedan som inleds med att Emil riktar blicken mot Tina och ler. Här försöker Sanaz att göra sin röst hörd och få tillåtelse av förskolläraren att delta mer aktivt i utforskandet. Emils initiativ leder till att barnen observerar att tygbiten har sjunkit en bit under vattenytan (A12).
Emil tittar på Tina och ler.
Carina: – Ja, är du sugen att peta på den? Carina har ett mjukt röstläge, tittar på Emil och nickar. Sanaz tittar på Carina och höjer rösten.
Sanaz: - Jag vill också! … … Jag vill också! Sanaz riktar blicken mot Emil och därefter mot Carina. Sara börjar peta på tygbiten i vattnet. Carina tittar på Sara och ler.
Carina: - … Peta en gång till så får du se vad som händer. Carinas tonfall är mjukt och glatt. Emil sträcker armen mot Carina och tittar på henne.
Carina: - Vi tar och drar upp dina ärmar lite så du inte blir blöt … Carina drar upp ärmen på Emils tröja. Tina börjar peta på tygbiten. Sara drar upp ärmarna på sin tröja. Emil sträcker den andra armen mot Carina. Carina tittar på Emil, drar upp hans ärm på tröjan och ler. Tina lutar sig tillbaka.
Sara tittar ned i skålen och viftar med händerna. Sanaz tittar omväxlande på Emil, Carina och Sara.
Sara: - Titta! Titta! Carina riktar blicken mot skålen. Lägger huvudet på sned och ler.
Carina: - Ja. Emil tittar på tygbiten därefter på Sara och lutar sig framåt och riktar blicken mot skålen.
Emil: - Men den sjunker ju … Emils tonfall är högt och glatt. Tina lutar sig fram mot skålen. Sara klappar i händerna, hoppar upp och ned på knäna och skrattar samtidigt som hon tittar på skålen. Emil tittar på Carina. Tina klappar i händerna. Carina tittar på Emil.
Carina: - Ja, vi får se. Inte riktigt … den ligger liksom på mitten … Emil ligger på alla fyra med huvudet tätt intill skålen.
Emil: - Jaa … Sara hasar på knäna mot vattenskålen. Böjer sig ned och pekar mot vattenskålens nedre del.
Sara: - Men där, den måste vara där! Tina följer Sara med blicken och lutar sig framåt.
Tina: - Den måste komma där. Sanaz tittar på Carina.
I den här episoden som omfattar 63 sekunder, skapar Emil sitt handlings-utrymme. Med en gest förändrar han händelseförloppet och samtliga delta-gares uppmärksamhet riktas mot tygbiten som han trycker ned under vattenytan. När tygbiten sjunker strax under vattenytan ropar Emil högt och glatt. Han använder den terminologi som läraren har introducerat, sjunker.
Sara engagerar sig på samma sätt som Emil och upprepar hans initiativ. I hennes slutkommentar framkommer att hon anser att tygbiten måste ligga på botten för att de ska betrakta det som att den har sjunkit. De båda barnens framträdanden leder till att det fortsatta händelseförloppet sker utifrån deras initiativ. Förskolläraren följer med ett stödjande leende de två barnens handlingar. Sanaz väntar på att Carina ska bekräfta hennes yttranden innan hon fortsätter att agera. Hon försöker att få ögonkontakt med Carina och med verbala yttranden ger hon uttryck för sin vilja att utforska föremålen. När förskolläraren inte uppmärksammar henne leder det till att Sanaz iakttar Saras och Emils handlingar. Tina agerar på samma sätt och fokuserar Saras handlingar och följer hennes agerande. Utfallet i analysen av ovanstående episod visar på följande dominerande förekomst av språkbrukens didaktiska funktioner.
Figur 8. Översikt av dominerande förekomst av språkbrukens didaktiska funktioner i episod A12.
I ovanstående episoder är det framför allt två barn med instruerande språk-bruk som uppmärksammas av förskolläraren och kamraterna. Utfallet av analyserna visar att händelseförloppet förändras när två av barnen tar egna initiativ för att utforska de föremål som förskolläraren erbjuder i det natur-vetenskapliga sammanhanget.
Konstruktionsbygge – mängd och vattennivå
Barnens utforskande av olika föremål som flyter eller sjunker är intensivt och fyllt med yttranden som ger uttryck för glädje. Händelseförloppet präg-las av barnens livliga rörelser, höga tjut och skratt. Carina drar sig undan alltmer i sina initiativ och lutar sig tillbaka medan hon iakttar barnens ut-forskande med ett leende. De fyra barnen kryper nära skålen med vatten för att utforska de olika föremålen. Efter en kort stund sträcker Carina armen mot en stor blå plastlåda som är fylld med legoklossar och andra små
Barnens utforskande av olika föremål som flyter eller sjunker är intensivt och fyllt med yttranden som ger uttryck för glädje. Händelseförloppet präg-las av barnens livliga rörelser, höga tjut och skratt. Carina drar sig undan alltmer i sina initiativ och lutar sig tillbaka medan hon iakttar barnens ut-forskande med ett leende. De fyra barnen kryper nära skålen med vatten för att utforska de olika föremålen. Efter en kort stund sträcker Carina armen mot en stor blå plastlåda som är fylld med legoklossar och andra små