Förskoleklassen Kometens lokaler är belägna i en F-6 skola. En F-6 skola innebär att barn- och elevgrupperna utgörs av förskoleklass till och med
grundskolans årskurs 6. Skolan ligger mitt i ett bostadsområde. Barnens utomhusvistelse sker på skolgården tillsammans med skolbarnen i årskurs 1-3. F-6 skolans utomhusmiljö kännetecknas av stora asfalterade ytor som avgränsas av uppväxta träd och planterade buskar. I närheten till den del av skolhuset där förskoleklassen har sin hemvist finns en sandlåda och en gungställning. Barnen har tidigare gått i två olika förskolor och på olika förskoleavdelningar. I och med starten i förskoleklassen har sexåringarna från de båda förskolorna placerats i en grupp, förskoleklassen. I förskole-klassen arbetar Mats och Anna som examinerades som förskollärare under den inledande delen av 1980-talet. De har samarbetat med varandra i förskoleklassen sedan 1998, det år då läroplansreformen för förskoleklassen genomfördes.
Varje hösttermin startar de med en ny barngrupp, som består av sexåringar från två förskolor. Under ett år går barnen tillsammans i förskole-klassen. Därefter byter barnen lärare och lokaler på nytt och börjar i årskurs 1. En eftermiddag i veckan har de båda förskollärarna tid för en gemensam planering. Något närmare samarbete med barngruppen och läraren i årskurs 1 förekommer inte. De båda förskollärarna har särskilda ansvarsområden i verksamheten och Mats är särskilt engagerad i frågor som rör naturveten-skap. Han har deltagit i ett par kurser inom naturvetenskap som anordnats av högskola och universitet. Mats förklarar att de innehållsliga frågorna i de aktiviteter han genomför tillsammans med barnen, för det mesta rör djur och natur. Under sin fritid har Mats samlat en mängd olika material som förvaras i skåpen i förskoleklassens lokaler. Han har en samling med vingar och klor från olika fåglar, uppstoppade fåglar och andra samlingar av insekter som engagerar barnen. Barnen som går på Kometen delar korridor med barn-grupper i årskurs 1-3 och skolans fritidsverksamhet för barn i barn-grupperna F-3 (förskoleklass – årskurs 3). Flera av barnen inleder dagen i fritidsverk-samheten innan de startar aktiviteterna på Kometen, klockan åtta på morgonen. Förskoleklassens verksamhet är schemalagd mellan klockan 08.00 till klockan 13.00. Därefter fortsätter barnen sina aktiviteter på
“fritids”. Under veckan har flera barn i förskoleklassen andra aktiviteter inplanerade på schemat, vilket innebär att de lämnar barngruppen. Sådana aktiviteter sker olika dagar och tider i veckan vilket påverkar den verksamhet som planeras av Mats och Anna. En förmiddag i veckan går barnen och förskollärarna till ett närbeläget skogsområde där barnen erbjuds lekaktivite-ter och att utforska naturvetenskapliga företeelser. Under förmiddagen dagen därpå sker en uppföljning av föregående dags naturvetenskapliga iakttagelser med utgångspunkt i de frågor som barnen har ställt av vilka förskollärarna väljer de som förefaller ha varit de centrala.
I inomhusmiljön har barnen och förskollärarna två rum till sitt förfogande.
Från korridoren kommer barnen in i ett rum som är möblerat med två bord som är placerade så att de bildar ett långbord samt ett cirkelformat större bord. Här sker olika aktiviteter samtidigt. En del av barnen ritar, andra spelar spel, lägger pussel eller arbetar med material avsett för lärande inom språk
(svenska) eller matematik. Utmed väggen intill långbordet finns arbetsbänk, diskbänk, spis, kyl- och frysskåp. Den motsatta väggen består av stora fönster som vetter ut mot ett buskage och ett flerfamiljshus. Ett hyllsystem i flera sektioner delar av rummet i två delar. I en sektion har varje barn en egen låda för att förvara sina saker. I en annan sektion finns olika material såsom papper, blyertspennor, saxar, färgpennor och kritor. I ytterligare en annan del har barnen tillgång till böcker, spel och pussel. Böckerna består av ett blandat utbud. Barnen kan välja bland sagoböcker, faktaböcker med innehåll som fokuserar djur, natur, växter, insekter och hur olika tekniska redskap fungerar. På en lägre hyllsektion står ett akvarium med växter som hämtats från skogen. Framför den lägre hyllsektionen är en soffa placerad.
Här finns alltid barn som ensamt, eller i samvaro med varandra tar del av böckernas innehåll. En dator är placerad på ett bord intill en vägg. Intill datorn ligger datorspel med tonvikt på språkträning. På väggarna finns barnens bilder med olika motiv.
Det angränsande rummet utgörs av en öppen planlösning med en stor fri golvyta. I det ena hörnet av rummet finns ett rymligt uppbyggt loft i trä. En stege leder upp till loftet som är inrett med tjocka madrasser och färgglada, stora fluffiga kuddar. Här pågår det kuddkrig titt som tätt och stundvis tjänar loftet som läsplats för barnen. Under loftet har barnen tillgång till olika leksaker. Här finns bland annat en dockvagn, dockor, bilar och byggklossar.
I övrigt är rummet sparsamt möblerat. I det här rummet samlas barnen varje morgon tillsammans med Mats och Anna. Under den gemensamma sam-lingen är barnen placerade i en cirkel. Det är endast under samsam-lingen som barnen har bestämda platser. I andra gemensamma aktiviteter bestämmer barnen själva var de vill sitta. Pojkarna sätter sig tillsammans vid ett av borden eller vid en del av bordet och flickorna vid en annan del.
Kometen: Spår i skogen
Dagarna på Kometen inleds med en samling som startar klockan 08.00 på morgonen. Ett återkommande inslag utgörs av att Mats spelar gitarr och tillsammans med barnen sjunger han och Anna olika sånger. Andra återkom-mande inslag är närvaro och datum. Under de arbetspass som datainsam-lingen genomfördes har Mats, Anna och barnen diskuterat frågor inom naturvetenskapliga kunskapsområden. Samtalen har fokuserat upptäckter som några av barnen gjort under skogsutflykten dagen innan eller under föregående veckas skogsutflykt.
En förmiddag i veckan, promenerar hela barngruppen till ett närbeläget skogsområde efter samlingen. I Mats ryggsäck förvaras material som exempelvis pincett, plastburkar för insamling av växter och insekter samt faktaböcker som Mats har valt utifrån avsedda aktiviteter. Under promena-den är det många uppehåll på grund av olika företeelser som intresserar barnen. I skogen har barnen och lärarna en bestämd plats, som de återvänder till varje vecka. Ankomsten till platsen inleds med en gemensam stund för
vila efter promenaden för att äta en medhavd matsäck. Under tiden som de äter matsäcken påkallar Mats barnens uppmärksamhet och behandlar olika aspekter av allemansrätten. Barnen uppmanas att vara rädda om växterna, att inte bryta av några kvistar eller grenar. De specifika naturvetenskapliga aktiviteter som Mats genomför tillsammans med barnen under skogsutflyk-ten har sin upprinnelse i barnens iakttagelser. Det kan röra sig om att ett par av barnen har uppmärksammat något specifikt objekt under skogsutflykten veckan innan och som Mats har utgått ifrån för att förbereda en aktivitet i syfte att undersöka det för barnen intressanta objektet närmare. En sådan aktivitet kan bilda utgångspunkt för uppföljande naturvetenskapliga aktivite-ter som alltid sker onsdag förmiddag, dagen efaktivite-ter skogsutflykten. I tabellen nedan redovisas utfallet av analysen som behandlar sekvensering och tempo under en skogsutflykt.
Tabell 4. Sekvensering och tempo under en skogsutflykt.
Tid Moment Händelse
Samling. Matsäck. Sitter tillsammans och äter medhavd matsäck. Försk.lär. talar om att man ska vara försiktig i naturen. Barnen sprider ut sig över ett område då de ätit färdigt.
60 minuter
Lek. Barnens utforskande.
Olika aktiviteter pågår samtidigt. Barnen ropar på frsk.lärarna. Frsk.lär. rör sig mellan olika grupper. Mats (frsk.lär) ropar på två flickor, Jenny och Maria. Går tillsammans mot en stubbe som flickorna
uppmärksammat veckan innan. Flera barn följer med.
Mats inväntar barnen. Barnen sitter i cirkel runt stubben. Mats sitter i nivå med barnen.
Visar på träflisor runt stubben. Diskussion.
Mats visar bilder i faktaböcker. Spår av hästmyror och en spillkråka.
15 minuter
Samling/uppföljning. Samtliga barn återsamlas. Barnen berättar vad de har sysselsatt sig med. Samtal om
”spännande” upptäckter. Frsk.lär. påtalar att inget skräp får lämnas kvar.
20 minuter
Promenad till skolan. Gemensam promenad. Stannar vid brännässlorna, vattendraget, vattenpölar med isbildning och gräsänderna.
Utfallet av analysen visar att tid som disponeras för barnens eget utforskande dominerar arbetspasset. Förskollärarna har ingen gemensam introduktion kring något tema utan barnens bereds ett omfattande tidsutrymme för eget utforskande och lek. Värt att notera i ovanstående exempel i utomhusmiljö är
överlappningen mellan barnens eget utforskande och det av läraren initierade och gemensamma utforskandet. I det gemensamma utforskandet knyter läraren an till en företeelse som två av flickorna visat intresse för under utflykten föregående vecka. I det gemensamma utforskandet deltar de båda flickorna som initierat aktiviteten föregående vecka efter att läraren påkallat deras uppmärksamhet, samt de barn som själva väljer att delta.
Mats har förberett det gemensamma utforskandet och har med sig fakta-böcker med bilder på fåglar och insekter. Mats visar barnen specifika före-teelser och leder aktiviteten. På Mats uppmaning avslutas aktiviteten. De båda förskollärarna markerar övergången mellan barnens lek och eget ut-forskande med höga rop för att samla alla barnen för en gemensam samling.
Under samlingen lyssnar Mats och Anna på barnens berättelser om vad de har sysselsatt sig med. Här ställer förskollärarna frågor som knyter an till barnens upplevelser. Arbetspasset avslutas med den gemensamma promena-den tillbaka till skolan då isbildningen i kanten av vattendraget, på vatten-pölarna, de frusna brännässlorna och gräsänderna uppmärksammas på nytt.
Morgonen, dagen därpå, inleds med en samling som syftar till att behandla utforskandet av spåren runt stubben som Mats, Jenny, Maria och några av de andra barnen sysselsatte sig med under skogsutflykten. Under samlingen gör Mats barnen uppmärksamma på särskilda företeelser som han har valt utifrån sitt resonemang tillsammans med barnen. Med olika läro-resurser som utgörs av bilder i fågelböcker och en saga riktar Mats barnens uppmärksamhet mot specifika aspekter såsom fjäderdräkt, näbb och klor.
Han berättar om varför näbben är vass och beaktar vidare fjäderdräktens olika färger. Efter en stund introducerar Mats en uppstoppad gröngöling.
Barnen ges tillfälle att berätta om sina erfarenheter och ställer frågor i som knyter an till spår av djur, erfarenheter av och upplevelser med fåglar.
Därefter arbetar barnen med uppgifter som har planerats av de båda lärarna och som syftar till att behandla specifika egenskaper hos fåglar. I tabellen på nästa sida framgår den tidsrymd som disponeras för olika moment under lär-sekvensen.
Tabell 5. Sekvensering och tempo i inomhusmiljö på Kometen.
Tid Moment Händelse
20 minuter Samling Gemensam samling. Barnen sitter i cirkel. Frsk.lär. sitter tillsammans med och i nivå med barnen. Närvaro.
Sång. En av flickorna visar fotografier. Samtal om föregående dags iakttagelser runt stubben. Mats läser en saga om spillkråkan. Mats visar bilder ur en faktabok. Mats introducerar en uppstoppad gröngöling. Mats ställer öppna och slutna frågor. Barnen iakttar de resurser som Mats erbjuder, ställer frågor.
70 minuter Lek. Utforskande. Barnen väljer aktivitet, rita av den uppstoppade gröngölingen, lägga pussel, datorspel, leka. Mats – identifiering av vingar och klor från olika fåglar. Barnen omskapar och nyskapar representationer. Barnen ställer frågor. Fågelbok.
Av tabellen framgår att den gemensamma samlingen genomförs under en tidsrymd som omfattar tjugo minuter. Mats leder aktiviteten. Mats intro-ducerar barnen till nästa moment i slutet av samlingen och när han och Anna reser sig upp innebär det en övergångssignal till de fortsatta aktiviteterna, lek och fortsatt utforskande. Nu väljer barnen vad de vill sysselsätta sig med. I de av förskollärarna planerade uppgifterna karaktäriseras arbetssättet av att aktiviteterna genomförs i mindre grupper.
Barnen vandrar mellan Anna och Mats för att ta del av de uppgifterna som de erbjuds och avgör om de vill ta del av uppgifterna eller inte. Om de väljer att göra något annat så engagerar barnen varandra i olika aktiviteter såsom exempelvis lek i myshörnan, datorspel, lägga pussel eller läsa böcker.
Alla moment är tydligt inramade av Mats som gör likartade val för att signalera att ett nytt moment inleds. Med en högre röst än tidigare annon-seras det nya.
Ideationell metafunktion
Inomhusmiljön på Kometen utgörs av två rum som tydligt anger vad barnen förväntas att sysselsätta sig med. Det är endast förskoleklassens barn som deltar i aktiviteterna. Något samarbete med barngrupperna i årskurs 1 - 3 och deras lärare förekommer inte. När barnen har gått ett år i förskoleklassen byter de lokal, barngrupp och lärare. De båda förskollärarna tar då emot ny barngrupp med barn från flera förskoleavdelningar. Förskollärarna planerar de naturvetenskapliga aktiviteterna med utgångspunkt i barnens frågor av de
företeelser som barnen uppmärksammar under skogsutflykten. I förskole-klassen finns en mängd semiotiska resurser för aktiviteter inom naturveten-skapliga kunskapsområden. I inomhusmiljön utgörs en stor del av de resurser som Mats väljer att erbjuda barnen de samlingar av objekt som han har tagit med till förskoleklassen såsom bilder och fotografier ur faktaböcker, sagor, en uppstoppad gröngöling, vingar, klor och näbbar från olika fåglar.
En av förskollärarna Mats, leder de naturvetenskapliga aktiviteterna och väljer dess innehåll med utgångspunkt i de frågor som ett par av barnen har ställt eller ställer under de naturvetenskapliga aktiviteterna. I de exempel som redovisas ovan identifierar förskollärarna och barnen brännässlor, gräs-änder och is på vattenpölar och i kanten av ett vattendrag, vilket har sin upprinnelse i några av barnens iakttagelser under promenaden till skogen.
Under det av förskolläraren planerade arbetspasset i utomhusmiljö, upp-manar Mats de två flickorna som initierat den planerade aktiviteten att delta medan övriga barn väljer om de vill delta eller inte. Samtliga barn i barn-gruppen deltar i den gemensamma samlingen dagen därpå och tar del av den aktivitet som Mats och några av barnen har sysselsatt sig med under skogs-utflykten föregående dag. Det är Mats som har kontrollen under genom-förandet av de naturvetenskapliga aktiviteterna i utomhusmiljön och under den gemensamma samlingen dagen därpå, i inomhusmiljön. Under observa-tionen och klassificeringen av fågelvingar och klor sker en förändring som innebär att barnen tar initiativ till den fortsatta aktiviteten.
Interpersonell metafunktion
Rummens utformning, som de har arrangerats av Mats och Anna, pekar i likhet med de ovan redovisade förskolorna på en preferens för öppna och jämbördiga interaktionsformer. Bord och stolar är formerade så att barnen och förskollärarna kan ha ögonkontakt med varandra om de sitter vid samma bord. Förskollärarnas placering är i jämnhöjd med barnen i de aktiviteter som genomförs. De samlar barnen i en cirkel så att samtliga kan se varandra i såväl inomhus som i utomhusmiljö under gemensamma stunder. I cirkeln sitter samtliga deltagare i nivå med varandra. Under den gemensamma samlingen på morgonen har barnen sina bestämda platser i cirkeln. Place-ringen beslutas av förskollärarna och utgörs av en princip som innebär var-annan pojke och flicka, i så stor utsträckning som barngruppens konstellation ger möjlighet till. Under övriga aktiviteter väljer barnen vem de sitter till-sammans med vilket genererar par- och gruppkonstellationer som domineras av flickor respektive pojkar. Förskollärarna ställer öppna frågor som bjuder in barnen till reflektion av de objekt som fångar intresset. De ställer också slutna frågor vilka anger ett förväntat svar. Här sker en pendling i interaktio-nen mellan förskollärarna och barinteraktio-nen i relation till de naturvetenskapliga företeelser som observeras. I vissa skeenden är det barnens frågor som ges utrymme och i andra skeenden är det förskollärarnas eller en förskollärares frågor som dominerar skeenden inom ett moment. I de stunder som Mats
använder böcker som läroresurs är han mån om att vända bildsidorna mot barnen samtidigt som han har ögonkontakt med barnen. Mats berättar om spillkråkans egenskaper och bjuder in barnen till reflektion kring de aspekter som behandlas. Övergångarna mellan de olika momenten framgår tydligt i Mats verbala yttranden och kan utgöras av höga rop respektive lågmälda röstlägen vilka samtliga tjänar som en indikator på ett skifte i skeendet.
Textuell metafunktion
De av förskollärarna planerade naturvetenskapliga aktiviteterna genomförs på schemalagd tid under två förmiddagar i veckan. Vikten av barns vistelse i naturen framgår tydligt i förskollärarnas planering samt en kontinuerlig upp-följning av densamma. Aktiviteterna genomförs inom en viss tidsrymd som kopplas till övergripande organisatoriska faktorer för förskoleklassens verk-samhet. Faktaböcker tillsammans med tillvaratagna objekt i naturen framgår som viktiga läroresurser. Arbetspassen kännetecknas av en tydlig inledning och avslutning av gemensamma aktiviteter inom ramen för vissa moment som domineras av förskollärarens ledning. Möjligheten för barnen att själva välja om de vill delta eller inte i de av förskollärarna erbjudna aktiviteterna innebär att vissa barn ges större möjligheter för meningsskapande i natur-vetenskap än andra. Användningen av läroresurser och arbetssättet kan här-ledas till observation och klassificering. Mats uppmanar barnen att ställa hypoteser och leder dem därefter vidare med frågor och användning av faktaboken för att identifiera och klassificera specifika egenskaper hos de objekt som de tillsammans studerar. De av förskolläraren planerade momen-ten kan förändras utifrån barnens initiativ och frågor vilket blir särskilt framträdande under det utforskande momentet i inomhusmiljön. Lärsekven-sen i inomhusmiljön visar på en avsaknad av en gemensam uppföljning där barnen ges möjlighet att föra ett reflekterande resonemang kring sina iakttagelser. Vid vissa tillfällen är förskolläraren lyhörd för barnens frågor och ger utrymme för diskussion men riktar barnens uppmärksamhet åter mot avsett innehållsligt objekt. Barnen nyttjar de materiella läroresurser som förskollärarna introducerar och omskapar innehållsligt objekt.