Förskolläraren Carina som arbetar på Galaxen, studerade till förskollärare under senare delen av 1970-talet. Efter examen har hon arbetat på förskolan och avdelningen Galaxen. Under de yrkesverksamma åren har Carina del-tagit i en kurs i naturvetenskap som anordnats av universitet och högskola, omfattande 7,5 högskolepoäng. Den övergripande verksamheten på Galaxen är organiserad utifrån en gemensam planering med personalen på övriga avdelningar. Vid speciella tidpunkter under veckan samlas barnen i fyra till femårsåldern från förskolans samtliga avdelningar för att genomföra olika aktiviteter. Ett exempel på sådana aktiviteter är språkträning som planeras av en förskollärare. Ett annat exempel är drama tillsammans med en drama-pedagog som kommer till förskolan och arbetar med barngrupperna. Övrig tid planeras av förskollärare och barnskötare på respektive avdelning.
Förskolan består av tre avdelningar och ligger i en storstads ytterområde.
Förskolan omgärdas av grönska. Höga tallar och olika lövträd bildar bakgrund till den mer kuperade trädgårdsliknande utomhusmiljön. Partier med gräsmatta bryts av med rabatter som pryds av uppväxta buskar. Mindre gångar leder till platser som erbjuder barnen olika aktiviteter. Samtliga
förskoleavdelningar har en stor gemensam sandlåda. Intill sandlådan finns en mindre bod som rymmer leksaker och redskap för utomhusbruk. Här kan barnen förse sig med hinkar, spadar och andra redskap som är avsedda för aktiviteter i sandlådan. De erbjuds också hopprep, bollar, större plastbilar och trehjulingar. I sandlådans närhet finns en klätterställning, en gungbräda och ett par gungor.
På Galaxen arbetar två förskollärare och en barnskötare. Barnen på Galaxen är i åldrarna ett till fem år. Inomhusmiljön på Galaxen kan beskrivas som tre rum och kök. Utöver de rum som tillhör avdelningen finns gemensamma utrymmen för de tre avdelningarna. Galaxens entré utgörs av en stor hall där den ena väggen är försedd med en hylla för barnens ytterkläder. Varje barn har ett eget fack för sina kläder, markerad med barnets namn och en liten figur. På en annan vägg hänger en stor skylt som hälsar besökaren välkommen. Skylten är dekorerad med färgglad text och fotografier på alla de barn som går på Galaxen. Innanför hallen ligger köket som är en plats för många olika aktiviteter. Utmed ena väggen finns diskbänk, arbetsbänk, spis och diskmaskin. Över bänken finns förvarings-skåp för porslin. I kökets ena hörn har barnen en dockvrå med dockvagn, dockor, leksaksspis, och en docksäng. Mitt i köket är ett stort bord placerat.
Under måltiderna sitter barnen på sina bestämda platser runt bordet. Barnen samlas även runt köksbordet i andra aktiviteter som har olika syften. Här sitter barnen i mindre grupper när de till exempel ritar och målar, arbetar med lera eller bakar. På en av köksbänkarna intill finns färgpennor, kritor och ritpapper. I ett av kökets hörn är en soffa placerad. Soffan har stora mjuka kuddar och barnen har tillgång till en boklåda som är fylld med allehanda sagoböcker. Väggarna i köket är dekorerade med barnens produce-rade bilder, här finns också bilder med sagomotiv. Motiven utgörs av hus, bilar och olika figurer. Här finns också en stor bild med färgavtryck av barnens händer. Intill köket har förskollärarna och barnskötaren ett litet rum med ett skrivbord och hyllor som förvaringsplats för böcker och diverse material.
I ett annat angränsande mindre rum finns ett bord där en dator är placerad.
Rummet har karaktären av att vara ett förvaringsutrymme. Här finns höga skåp med stängda dörrar, placerade utmed väggarna. En grind är monterad i dörröppningen in till rummet. Grinden är oftast stängd och låst med en hasp.
När barnen ska använda datorn ber de alltid en av de vuxna på avdelningen att öppna grinden. I lekrummet som också angränsar till köket, har barnen en stor fri golvyta. Den ena väggen utgörs av stora fönster och vetter mot baksidan. Utmed den andra väggen är hyllor uppsatta. Från de nedre hyllorna kan barnen hämta pussel och spel. Här finns också olika leksaker såsom bilar, plastdjur och mjuka leksaker som till exempel nallebjörnar och tras-dockor. Under hyllorna finns plastlådor med lego och byggklossar, som barnen använder flitigt. På de översta hyllorna finns en del redskap som de vuxna på avdelningen använder i samband med gemensamma aktiviteter
med barnen. Exempel på sådana redskap är en burk med flirtkulor som används i samband med matematiska övningar, måttband och kalender etc.
I ett av lekrummets hörn har barnen en utklädningshörna och en koja.
Utklädningshörnan är utrustad med bland annat hattar, skor och schalar.
Kojan, som barnen ofta vistas i, finns bakom ett tygskynke och är inredd med kuddar. I rummet finns ett bord med sex stolar. Här brukar barnen lägga pussel och spela olika spel. Avdelningens lekrum angränsar till förskolans gemensamma snickarrum med hyvelbänkar och allehanda verktyg. Angrän-sande till lekrummet finns också ett mindre rum utrustat med en tjock matta och kvadratiska tjocka dynor. Dynorna kan barnen använda för att bygga olika konstruktioner på höjden och på bredden. De kan använda sina kon-struktioner för att balansera, hoppa, krypa och rulla runt. Det andra lekrum-met, som är gemensamt för samtliga avdelningar, är utrustat med ribbstolar och dynor i olika storlekar. Här finns också hyllor med större leksaker som exempelvis traktorer och plastbilar som barnen kan åka på.
Varje dag i veckan är planerad utifrån ett fastställt schema. Frukost följs av en gemensam samling som oftast sker i avdelningens stora lekrum. Vid samlingen sitter Carina (förskolläraren), barnskötaren och barnen i en cirkel på golvet. Barnen har sina bestämda platser under samlingen. Här sker olika aktiviteter som till exempel att beakta vilka barn som är närvarande, datum och väderlek. Ett av barnen får dra dagens datum och sätta upp fotografier på de kamrater som är närvarande. Samtalet kan kretsa kring vad som ska ske under dagen. Sagoläsning, sång och musik samt rim och ramsor är andra exempel på aktiviteter som kan förekomma under samlingen. Utöver sam-lingen består de gemensamma aktiviteterna för hela barngruppen av frukt-stund, lunch, mellanmål, tid för lek i inom- och utomhusmiljö.
Lek i utomhusmiljö sker vid bestämda tidpunkter under dagen. Efter samlingen varje tisdag morgon delas barnen på förskolan in i olika grupper beroende på ålder. Tidpunkten för aktiviteterna anknyter till övrig verksam-het på förskolan. På Galaxen har de allra yngsta barnen sovstund. Fyra- och femåringarna samlas för andra aktiviteter som kan utgöras av språkträning och drama. De naturvetenskapliga aktiviteterna som är planerade av förskol-läraren erbjuds barn som är i treårsåldern. Det innebär att av barngruppens nitton barn är det endast fyra barn som tar del av de naturvetenskapliga aktiviteterna som är planerade av Carina. De fyra barnen är Sara, Tina, Sanaz och Emil. De går oftast ut i skogen tillsammans med Carina. Om det är alltför dåligt väder genomför Carina aktiviteterna med barnen i inomhus-miljö. De fyra barnen känner varandra väl. De har gått på samma avdelning sedan de började i förskolan, i drygt ett och ett halvt år. Under en vecka har Tina, Sanaz, Emil och Sara arbetat med ett temaarbete om vatten som introducerats av förskolläraren Carina. Den naturvetenskapliga aktiviteten som redovisas nedan, syftar till att undersöka om olika föremål flyter eller sjunker. Förskolläraren har samlat de fyra barnen för att de ska genomföra ett experiment tillsammans.
Galaxen: Det flyter eller sjunker
I det här avsnittet redovisas analysen av läromiljöns design under ett arbetspass som är planerat av Carina. Under ett arbetspass i inomhusmiljö introducerar Carina en aktivitet som syftar till att undersöka om föremål flyter eller sjunker. Barnen sätter sig nära varandra i en cirkel mitt på golvet i det stora lekrummet. Carina placerar en skål med vatten i cirkelns mitt.
Arbetspasset inleds med att Carina ber barnen att benämna de föremål som hon har plockat fram. Föremålen är välkända för barnen och utgörs av en penna, en pappersnäsduk, en tygbit, ett radergummi, legobitar, ett mynt etc.
Allt eftersom barnen har angett föremålens korrekta benämning placerar Carina dem på golvet framför sig. När samtliga föremål har behandlats leder Carina aktiviteten vidare för att gemensamt med barnen utforska om före-målen flyter eller sjunker. Efter den gemensamma övningen ges barnen utrymme för eget utforskande. Under barnens utforskande lutar Carina sig tillbaka och observerar de aktiviteter som barnen sysselsätter sig med. Under tiden som hon följer barnens förehavanden ställer hon en ibland en fråga till något av barnen. Tabellen nedan redovisar tidsrymden som disponeras för olika moment under arbetspasset.
Tabell 1. Sekvensering och tempo i inomhusmiljö på Galaxen
Tid Moment Händelse
5 minuter Introduktion Försk.lär. ställer frågor. Identifiera och beskriva föremål. Försk.lär. och barn tar initiativ.
10 minuter Gemensamt utforskande
Försk.lär. och barnen undersöker
gemensamt. Nat.vet. arbetssätt. Gissa först, prova sedan. Försk.lär. och barnen tar initiativ.
45 minuter Barnens utforskande Samma materiella redskap används. Barnen tar initiativ och utforskar på egen hand.
Nya redskap hämtas. Nyskapande av innehållsliga objekt.
Under arbetspasset introducerar förskolläraren den naturvetenskapliga aktiviteten under en tidsrymd som omfattar 5 minuter. Av tabellen framgår att tid som disponeras för barnens eget utforskande dominerar arbetspasset.
Uppdelningen på olika moment, liksom gränserna mellan dessa, tydliggörs av specifika övergångspunkter. Barnen eller Carina signalerar verbalt, med blick eller gestik när ett nytt moment inleds. Ett exempel på en sådan över-gångspunkt är när introduktionen övergår till ett gemensamt utforskande. Ett av barnen ställer frågan om vad de ska göra med alla föremålen som Carina har introducerat vilket leder till att förskollärarens frågor ändrar karaktär. De
blir mer öppna och ger barnen möjlighet att själva välja bland föremål som erbjuds och i dialog uttrycka vad de tror ska hända när de lägger ned före-målet i vattnet. Signalen till nästa övergång från det gemensamma utforskan-det till barnens eget utforskande sker genom att Carina drar sig tillbaka, lutar sig bakåt och tystna. Hon överlåter på så vis händelseförloppet till barnen.
Barnen använder de redskap som förskolläraren har valt men det innehållsliga objekt som introducerats av förskolläraren förändras på olika sätt.
Ideationell metafunktion
Den rumsliga läromiljön på Galaxen utgörs av en mängd semiotiska resurser i inomhusmiljön: möbler, leksaker, böcker, bilder, fotografier, barnens teck-ningar, textilier, kuddar, madrasser, olika material och redskap. I utomhus-miljön finns ett antal olika lekredskap såsom gungor, sandlåda, gungbräda, klätterställning, rutschkana, träd, buskar och rabatter. Till utomhusmiljön hör också en plats i den närbelägna skogsdungen dit barnen återvänder varje vecka. I de olika rummen finns möbler och material som erbjuder barnen specifika aktiviteter. De semiotiska resurserna har valts ut och ordnats för att skapa en viss mening på en övergripande nivå, där barnen i såväl inomhus-miljö som utomhusinomhus-miljö möter redskap och material som kommunicerar vad de förväntas att de ska sysselsätta sig med. Fyra barn ingår i den grupp som deltar i de naturvetenskapliga aktiviteter som är planerade av förskolläraren.
För genomförandet av den naturvetenskapliga aktiviteten hämtar Carina läroresurser i barnens närmiljö på barnavdelningen. Materialet består av leksaker som barnen brukar i sina dagliga lekar och av vardagliga ting såsom exempelvis legobitar, en krita, ett mynt, en pappersnäsduk, en tygbit och ett hårspänne. Barnen möter en naturvetenskaplig aktivitet i en kontext som framstår vara nära deras tidigare erfarenheter. Förskolläraren fokuserar på identifiering och benämning av föremålen samt att barnen ska gissa om de flyter eller sjunker. Barnen fokuserar på och brukar det material som förskol-läraren inviterar dem till att använda under lärsekvensens två inledande moment. I det tredje momentet är det barnens utforskande som är centralt vilket innebär att själva sakfrågan tenderar att förändras och barnen skapar andra representationer.
Interpersonell metafunktion
Barnen skapar närhet till varandra genom att sätta sig nära varandra i en cirkel på golvet så att samtliga har ögonkontakt med varandra. Förskol-läraren skapar närhet till barnen genom att sätta sig tillsammans med dem och placera sig i nivå med barnen. Hennes blickriktning tillsammans med tal, intonation och gestik förstärker närheten till barnen. Förskolläraren ställer inledningsvis en mängd slutna frågor vilket innebär att det finns ett givet svar som hon förväntar att barnen ska svara. I övergången till och under det
gemensamma utforskandet förändras frågornas karaktär utifrån barnens initiativ. Förskollärarens frågor blir mer öppna så att barnen bjuds in att reflektera över föremålens funktion och egenskaper i relation till om de flyter eller sjunker. Genom de mer öppna frågorna involveras barnen mer och det blir möjligt att i en dialog skapa mening som behandlar de olika föremålens beskaffenhet. Under introduktionen är det till övervägande del förskolläraren som kontrollerar vad som ska hanteras, av vem och i vilken ordning som materialet presenteras. Det sker en förändring i det andra momentet och under det gemensamma utforskandet då såväl förskollärare som barn tar initiativ för att undersöka om föremålen flyter eller sjunker. Här delegerar förskolläraren initiativet i allt större utsträckning till barnen. I det tredje momentet som utgörs av barnens eget utforskande har förskolläraren förändrat sin placering vilket leder till att barnen får ett ökat handlings-utrymme. Samtidigt interagerar förskolläraren med barnen genom att fort-farande vara placerad i nivå med dem och ställer frågor som knyter an till barnens iscensättningar och representationer. Förändringen av förskollära-rens placering inviterar barnen till eget utforskande, vilket dominerar arbetspasset. Förändringen innebär också att barnen organiserar sig på ett annat sätt än tidigare. Under tiden som barnen arbetar med det egna utforskandet interagerar barnen med varandra och med förskolläraren.
Textuell metafunktion
Den naturvetenskapliga aktiviteten härleds till verksamhetens lokala historia, vilket kopplas till förskolans övergripande organisation. De planerade natur-vetenskapliga aktiviteterna genomförs vid en viss tidpunkt, en dag i veckan.
Av förskoleavdelningens nitton barn deltar fyra barn i en viss ålder. En kon-sekvens av en sådan organisation är att ett fåtal barn inviteras till menings-skapande i naturvetenskapliga aktiviteter som är en del av förskolans målinriktade verksamhet. Den naturvetenskapliga aktiviteten ”Det flyter eller sjunker” utgörs av tre moment med en tidsmässig tonvikt på barnens eget utforskande. De läroresurser som representerar det innehållsliga objektet utgörs av föremål med en nära förankring i barnens vardagsliv. På så sätt skapas en lärosituation som ska bidra till gynnsamma förutsättningar för barns meningsskapande. Den ”lilla” naturvetenskapliga aktiviteten som här analyserats ses som en del av en större naturvetenskaplig diskurs. Det arbetssätt som barnen möter kännetecknas inledningsvis av identifiering och benämning. I övriga moment karaktäriseras arbetssättet av att vara ut-forskande där barnen så småningom tar kontrollen över aktiviteten. Arbets-sättet kan härledas till en arbetsgång inom naturvetenskapliga kunskaps-områden, gissa först följt av undersökning, vilket här sker på ett lekfullt sätt.
Under det tredje momentet utforskar barnen på egen hand med egna syften och mål under en kontinuerligt upprepande arbetsprocess. Någon gemensam uppföljning av barnens eget utforskande ges det inget utrymme för.