Förskolläraren Lena examinerades under den inledande delen av 1980-talet.
Lena har inte deltagit i någon vidareutbildning inom naturvetenskapliga kunskapsområden. Hon har ett eget engagemang i sådana frågor och söker ständigt mer kunskap genom att läsa litteratur och få inspiration av kolleger som arbetar inom det egna och andra skolområden. Lena har arbetat i flera olika skolområden under sina yrkesverksamma år. De senaste två åren har hon arbetat på förskoleavdelningen Vintergatan. Lena samarbetar med för-skollärarna på de andra förskoleavdelningarna i frågor som rör hela förskolans verksamhet. I den vardagliga verksamheten i barngruppen sam-arbetar Lena med en barnskötare och en vikarierande grundskollärare 1-7.
Barngruppen på Vintergatan består av barn i tre- till femårsåldern.
Byggnaden och den inhägnade gården omgärdas av ett skogsområde.
Baksidan av förskolebyggnaden består av en stor gård med flera lekplatser, gräsmattor, träd och buskage. En av lekplatserna är utrustad med en stor rektangulär sandlåda. Vid en annan lekplats finns det gungor. I sluttningen som vetter mot skogen kan barnen gunga på gungbrädor. Leksaker förutom-husbruk förvaras i ett särskilt utrymme. Här finns exempelvis trehjulingar, leksakstraktorer, hinkar, spadar och plastformar för lek i sandlådan. Mellan ett par träd finns ett vindskydd. Vintergatans inomhusmiljö utgörs av flera mindre rum. Entrén är gemensam med avdelningen intill och rymmer torkskåp, våtutrymme och toalett. I angränsning till entrén finns ett större rum som delas av med en träspaljé från golv till tak. Längs väggen närmast entrén finns skohyllor och förvaringsutrymmen för barnens kläder. Varje barn har sin egen hylla märkt med barnets namn och en bild som barnet har valt. Den andra sidan av spaljén utgörs av en öppen yta. Här kan barnen rumla runt eller ligga och mysa bland kuddar och dynor. I ett mindre rum intill har barnen ett “dockrum” som är inrett med en leksaksspis, docksäng, dockvagnar, dockskåp, dockor och andra leksaker med anknytning till dock-temat. Det angränsande rummet är ett målarrum. Ett stort bord är placerat mitt i rummet med stolar runt omkring. Längs väggen finns en diskbänk och en arbetsbänk som är belamrad med färger, penslar, papper, flirtkulor och pärlor. Det större rummet leder vidare till ytterligare en öppen yta som är avdelad med en bokhylla. På hyllplanen ligger det böcker, spel, pussel, färgpennor, papper och olika leksaker.
I ett hörn av rummet är datorn placerad på ett bord. På bordet och i hyllorna intill, finns olika datorspel. Det står flera stolar framför datorbordet.
Här vistas oftast flera barn tillsammans och spelar olika spel gemensamt. I rummet är, förutom datorhörnet, tre cirkelformade bord placerade med sex stolar runt varje bord. Här äter de vuxna och barnen alla måltider till-sammans. I ett angränsande rum finns en soffa utmed en vägg. Intill soffan står det boklådor fyllda med sagoböcker. Längs med den andra väggen finns diskbänk, spis och skåp. Kännetecknande för inomhusmiljön är barnens
bilder som finns uppsatta i alla rum. Bilderna har olika motiv. En del bilder är inramade med glas och ram. Ett exempel på ett inramat motiv utgörs av färgstarka avtryck av lönnblad. Det förefaller som att barnens lek och andra aktiviteter inte är begränsade till speciella rum eller platser trots leksakernas placering. Böcker, spel, pussel, dockor, bilar och andra leksaker sprids ut i samtliga rum och på olika platser beroende på var barnen väljer att vistas under dagen.
Utmärkande för arbetssättet är att gemensamma kontinuerliga aktiviteter utgörs av frukost, lunch och mellanmål. Barnen avgör själva om de vill vara utomhus eller inomhus. De vuxna som arbetar tillsammans på avdelningen alternerar så att det alltid är en eller två vuxna utomhus om några barn väljer att vara ute, och en vuxen inomhus. De aktiviteter som Lena har planerat och initierar, erbjuds barnen att delta i. Om Lena planerat att genomföra en aktivitet i det intilliggande skogsområdet avgör barnen själva om de följer med eller inte. Skogsutflykterna sker flera gånger i veckan, vilket innebär att om något barn har annat för sig den ena dagen och väljer att vara kvar på Vintergatan, kan skogsutflykten vara intressant en annan dag. Samma omständligheter råder för andra aktiviteter som planerats av Lena. Barnen placeras i cirkel under gemensamma aktiviteter. De har inga bestämda platser och de får själva välja om och när de vill delta. Pojkarna väljer vem de vill sitta tillsammans med och går oftast tillsammans för att utforska naturvetenskapliga företeelser utifrån de egna valen av vem de samarbetar med. Detsamma gäller för flickorna som väljer att sitta tillsammans och genomför gemensamt de aktiviteter som de bereds möjlighet för och vill delta i. Under den period som datainsamlingen genomfördes behandlas ett temaarbete i naturvetenskap som syftar till att följa lövsprickningen och identifiera olika träd i förskolans närliggande utomhusmiljö. I följande avsnitt redovisas analysen av två arbetspass.
Vintergatan: Tema ”Knoppisar”
Det av Lena planerade temaarbetet om trädens knoppar pågår under en tidsrymd av fem veckor i april-maj. Som utgångspunkt och inspiration för temaarbetet använder Lena en lärobok Rapp (2005) som handlar om trädens knoppar. Arbetet inleds en morgon i april. Introduktionen sker såväl i inom- som i utomhusmiljö invid vindskyddet då så gott som hela barngruppen deltar. Några av barnen sitter under vindskyddets tak medan den större delen av barngruppen samlas framför Lena. Inledningsvis berättar Lena om olika träd. Hon visar en kvist av en björk och beskriver de begynnande knopparnas egenskaper. Under tiden som Lena berättar lämnar några barn gruppen och går iväg till sandlådan, åtföljda av barnskötaren. Under introduktionen sjunger Lena en sång som handlar om trädens knoppar. Barnen försöker sjunga med i sången och därefter får de ta del av ett bildmaterial som Lena gjort i ordning utifrån lärobokens föreskrifter. Bilderna som representerar trädens knoppar har getts mänskliga egenskaper (ögon, mun, hår, armar etc.)
enligt lärobokens bilder och knyter an till sångens benämningar på olika knoppar Vasse aspe, Eka papiljott, Lilla fröken björk etc. Inledningsvis förfogar Lena över de redskap som barnen senare får tillgång till för att ut-forska trädens knoppar. Redskapen utgörs av två förstoringsglas och fakta-böcker om växter. Förstoringsglasen är av traditionell karaktär med ett handtag av trä och ett cirkelformat förstoringsglas. I faktaböckerna finns fotografier och bilder av olika träd, knoppar och löv samt en faktatext. Under genomförandet av temaarbetet finns de två förstoringsglasen och fakta-böckerna alltid tillgängliga för barnen.
Så gott som varje dag under veckorna arbetar barnen med någon form av aktivitet som knyter an till trädens knoppar. En uppgift som genomförs i inomhusmiljö består i att barnen ska tillverka “knoppisar” med hjälp av toalett- och hushållspappersrullar, flirtkulor och bomull som de målar i färg-glada färger med utgångspunkt i bildmaterialet i läroboken. De tredimensio-nella figurerna knyter an till sångtexten och bilderna som Lena har intro-ducerat tidigare. Därutöver används ”knoppisfigurerna” i en improviserad teater som Lena genomför tillsammans med några barn som vill medverka.
I rummet där barnen äter sina måltider gör Lena och barnen i ordning en utställning tillsammans. På väggen sätter de upp bilderna på “knoppisar”
som Lena producerat utifrån lärobokens föreskrifter. I anslutning till varje bild placeras en kvist av det till bilden tillhörande trädet. På en hylla under bilderna finns plats för barnens tredimensionella “knoppfigurer”. I anslut-ning till utställanslut-ningen har förskolläraren placerat de två förstoringsglasen och faktaböcker om träd som innehåller fotografier på olika träd och tecknade färgglada bilder på knoppar. Barnen leker med sina “knoppfigurer” och ägnar en hel del tid till att använda förstoringsglasen och observera de olika kvistarna som är uppsatta på väggen. Under varje aktivitet som initieras av barnen eller Lena fokuseras samma innehållsliga aspekt, att benämna trädens knoppar och klassificera dess egenskaper. Tabellen nedan visar sekvensering och tempo under ett arbetspass då barnen tillverkar knoppfigurer och därpå framträder i en teater då de tredimensionella figurerna används som hand-dockor.
Tabell 2. Sekvensering och tempo i inomhusmiljö på Vintergatan.
Tid Moment Händelse
5 minuter Introduktion, bilduppgift
Försk.lär. introducerar knoppfigurerna.
Berättar. Visar bilder ur läroboken.
Presenterar material och färger. Några barn väljer att börja direkt.
30 minuter
Tillverkning av knoppfigurer.
Barnen placerar sig flickor resp. pojkar.
Försk.lär. introducerar vilket material som barnen ska använda och hjälper barnen att tillverka knoppfigurerna. Nya barn tillkommer. Försk.lär. introducerar på nytt.
10 minuter
Knoppteater och sång Försk.lär. och ett par av barnen startar knoppteatern. Försk.lär. avgör vem som deltar i skådespeleriet. Övriga barn utgör publik. Försk.lär. leder genomförandet av teatern. Momentet avslutas med sången om knopparna.
Av tabellen framgår att förskollärarens introduktion sker under en relativt kort tidsrymd och att barnens tillverkning av knoppfigurerna dominerar tidsdispositionen av arbetspasset. Värt att notera är att barnens delaktighet i aktiviteterna skiftar. Under introduktionen tillkommer det barn till gruppen, vilket innebär att Lenas introduktion överlappar momentet med själva till-verkningen av ”knoppfigurerna”. Då flera av barnen är färdiga med upp-giften tar förskolläraren initiativet till att spela en knoppteater. Förskol-läraren avgör vilka barn som deltar i skådespeleriet. De övriga barnen i barn-gruppen utgör publik. Tillsammans med en av pojkarna leder förskolläraren händelseutvecklingen i skådespeleriet.
En liknande sekvensering av moment kan skönjas under ett annat arbetspass som sker i utomhusmiljö i den närbelägna skogsdungen. När Lena går ut i skogsområdet intill förskolan tillsammans med en grupp barn, tar hon med de två förstoringsglasen och faktaböcker. I skogsdungen har man en speciell samlingsplats där arbetspasset inleds. Här avsätter Lena tid för förberedande moment som knyter an till tidigare iakttagelser och samtal om trädens knoppar och ger barnen muntlig feedback på de iakttagelser som barnen refererar till. Efter en kort introduktion av Lena utforskar barnen trädens knoppar. Förstoringsglasen alternerar mellan barnen. I sådana aktiviteter följer Lena oftast med barnen som använder förstoringsglasen och resonerar tillsammans med dem kring deras upptäckter. Utflykten avslutas alltid med en gemensam samling då barnen sitter i en cirkel tillsammans med Lena och resonerar kring de iakttagelser som de har gjort kring trädens knoppar. I tabellen på nästa sida framgår tidsdisposition, moment och händelser under arbetspasset.
Tabell 3. Sekvensering och tempo i utomhusmiljö på Vintergatan.
Tid Moment Händelse
7 minuter Promenad till samlingsplatsen i skogsdungen.
De barn som väljer att gå till skogsdungen följer med frsk.lär. Går tillsammans.
8 minuter Introduktion. Sång. Barnen sätter sig i en cirkel. Frsk.lär.
sitter tillsammans och i nivå med barnen. Visar bilder på olika träd i faktaböcker. Poängterar egenskaper hos trädens knoppar. Storlek och färg. Sjunger sången tillsammans med barnen. Har med två
förstoringsglas. Berättar för barnen att de ska leta efter knoppar.
30 minuter Barnens utforskande. Barnen sprider ut sig inom ett område. Tittar på knoppar. Barnen turas om att använda
förstoringsglasen och titta på olika knoppar . Ropar på frsk.lär. Frsk.lär.
ger muntlig feedback.
10 minuter Uppföljning. Försk.lär. uppmanar barnen att samlas, sitter i cirkel. Lena leder samtalet. Barnen berättar om sina iakttagelser – anger knoppar som de har sett.
9 minuter Promenad till förskolan. Gemensam promenad tillbaka.
Barnen uppmärksammar skräp i naturen, björk, tussilago.
Tabell 3 visar en skillnad i sekvensering av moment i jämförelse med tabell 2 vilket innebär att förskolläraren inviterar barnen till eget utforskande i större utsträckning under arbetspasset i utomhusmiljön. Förskollärarens introduktion och den avslutande gemensamma uppföljningen sker under en kortare tidsrymd. Utfallet av analysen visar att barnens eget utforskande utgör ett viktigt didaktiskt element i lärsekvensen. Under genomförandet av olika moment ger Lena barnen kontinuerlig muntlig feedback med utgångs-punkt i barnens iakttagelser och frågor.
Ideationell metafunktion
Läromiljöernas övergripande design på Vintergatan kännetecknas av en mängd semiotiska resurser. Inomhusmiljön karaktäriseras av ett par mindre rum och en större öppen yta med möbler, leksaker och material som utmärker vilken typ av aktivitet som förskollärarna förväntar att barnen ska engagera sig i. Utomhusmiljön karaktäriseras av öppna ytor och lekredskap såsom gungor, sandlåda, rutschkana, gungbräda vilka är placerade på olika områden på förskolegården. Det planerade naturvetenskapliga temaarbetet iscensätts av förskolläraren och genomförs i inom- och utomhusmiljö.
Förskolläraren planerar det naturvetenskapliga temaarbetet med utgångs-punkt i en lärobok. Lena introducerar temaarbetet med hjälp av lärobokens bilder och en sång. Syftet med de naturvetenskapliga aktiviteterna utgörs av att barnen ska identifiera olika träd, knoppar och känna till dess egenskaper.
Det material som erbjuds barnen och som förskolläraren kopplat till temaarbetet utgörs av kvistar från träd i förskolans närmiljö, kopierade bilder som Lena har färglagt och en sång som används enligt lärobokens föreskrifter. I några av aktiviteterna såsom till exempel tillverkning av knoppfigurer deltar samtliga barn på förskollärarens uppmaning. I andra aktiviteter väljer barnen själva om de vill delta eller inte, vilket ställer frågan som rör barns medinflytande i förgrunden. Barnen använder de förstoringsglas, bilder och material till knoppisfigurerna som förskolläraren erbjuder dem att använda.
Interpersonell metafunktion
Den rumsliga utformningen ger barnen möjlighet att placera sig efter kön.
En sådan placering sker enligt barnens egna val, vilket kan vara både medvetet och omedvetet ur såväl barnens som förskollärarens perspektiv.
Pojkarna placerar sig tillsammans vid ett av borden eller vid en del av bordet och flickorna vid en annan del. Under genomförandet av vissa lärarledda uppgifter i utomhusmiljön är det mer blandad könsfördelning i grupperingar-na. Lena och andra vuxna som arbetar på förskoleavdelningen alternerar med varandra utifrån barnens önskemål i frågor som exempelvis rör sagostunder och lek i utomhusmiljön. Barnen skapar närhet till förskolläraren genom att placera sig så nära henne som möjligt och rikta blicken mot henne och ha en ögonkontakt med henne. Ofta sker placeringen i form av en cirkel.
Förskolläraren placerar sig alltid i nivå med barnen så att de har ögonkontakt med varandra och skapar på så vis närhet genom sin placering, blick, gestik, tal och intonation.
I inomhusmiljön sitter Lena alltid tillsammans med barnen på golvet under tiden som de behandlar det naturvetenskapliga temat, trädens knoppar.
När en faktabok eller bilder används håller Lena alltid boken så att bilderna vänds mot barnen. När hon bläddrar till en ny sida sker det med boken vänd mot barnen. Då hon introducerar sången sker det på ett lekfullt sätt, med hjälp av det kopierade och av Lena färglagda bildmaterialet ur läroboken,
samtidigt som hon pekar på de avbildade knopparnas egenskaper i den ordning som de behandlas i sången. I utomhusmiljön råder liknande omstän-digheter. Lena samlar alltid barnen omkring sig och placerar sig själv i nivå med barnen. Förskolläraren inleder de naturvetenskapliga aktiviteterna med tidsmässigt korta introduktioner som rymmer inslag av öppna och slutna frågor. En del av frågorna ställs på ett sådant sätt att förskolläraren förväntar ett specifikt svar medan andra frågor handlar om de funderingar som barnen kan ha. Barnen bjuds återkommande in till dialog av egna reflektioner i relation till det som behandlas. Under arbetspassen i skogsdungen disponerar barnen ett längre tidsutrymme för eget utforskande tillsammans med var-andra. De väljer själva med vilken kamrat eller vilka kamrater de arbetar till-sammans med. Under barnens eget utforskande finns Lena i deras närhet och förflyttar sig mellan barnen som påkallar hennes uppmärksamhet. Barnens utforskande kommenteras av förskolläraren med en koppling till läroboken eller till barnens erfarenheter och direkta iakttagelser.
Textuell metafunktion
Organisationen av verksamheten hör samman med förskolans lokala historia och måluppfyllelse. Förskolläraren betonar barnens inflytande i förskolans vardag, leken och betydelsen av att barn ska få möjlighet att vistas i naturen.
De naturvetenskapliga aktiviteterna genomförs som ett temaarbete under fem veckor och kan härledas till en större naturvetenskaplig diskurs vilket kopplas till läroboken som förskolläraren har som utgångspunkt för sin planering och de aktiviteter som erbjuds barnen. Aktiviteterna som erbjuds barnen i de olika momenten är formade av läroboken. Den är publicerat i syfte att användas inom undervisning i naturvetenskap i grundskolans tidigare år. Läroboken har producerats av en författare, i linje med intressen som återfinns hos företrädare inom en naturvetenskaplig kontext, vilket leder till att de aktiviteter som erbjuds barnen kan härledas till en vidare natur-vetenskaplig diskurs. På Vintergatan genomförs arbete inom det naturveten-skapliga temat vid flera tillfällen under veckan. Barnen väljer själva i vilka aktiviteter de vill delta, men förskolläraren har kontrollen i frågor som rör innehåll, genomförande, val av läroresurser och uppföljande moment. Tema-arbetet präglas av förskollärarens och barnens vilja att uppnå ett specifikt mål vilket utgörs av att barnen ska identifiera, benämna och beskriva specifika egenskaper hos träd i förskolans närmiljö. Arbetssättet kan kopplas till observation och klassificering inom naturvetenskap, vilket här sker på ett lekfullt sätt.