Rosenstein (2002) belyser frågan om användning av video som redskap för observationer. Under de senaste tjugo åren har tekniken utvecklats och diskussioner som rör problem och möjligheter med tekniska hjälpmedel vid observation har bidragit till att visa på kritiska aspekter som bland annat behandlar frågan om det omfattande arbete som krävs och de strategiska val
som måste göras när det gäller insamling av data samt bearbetning och analys av datamaterialet. Under planeringsfasen av forskningsarbetet gjorde jag strategiska val vad gäller antalet deltagande barngrupper. Mitt val av de fyra barngrupper som deltar i undersökningen gjordes utifrån kriterier som att jag ville dokumentera flera arbetspass med samma barn och lärare, samt en spridning på barngrupper, skolformer och kommuner. Valet av under-sökningsgrupp har skett i två omgångar. Två barngrupper som medverkar i föreliggande undersökning ingår i licentiatuppsatsens undersökning (Elm, 2008). Den studien avgränsades till att omfatta en förskoleavdelning på en förskola och en förskoleklass. I det fortsatta avhandlingsarbetet har under-sökningsgruppen kompletterats med ytterligare två barngrupper. Arbets-gången för att finna kompletterande undersökningsgrupper i avhandlings-arbetet skiljer sig något i jämförelse med tillvägagångssättet i licentiat-uppsatsen där jag inledde arbetet med att först kontakta förskollärarna. För avhandlingsarbetet innebar det inledande steget att skriva namnen på samtliga förskolor och grundskolor i två kommuner på lappar. Därefter lottades fem förskolor och fem grundskolor där skolledare i grundskolan och chefer för verksamheten i förskolan kontaktades och informerades om undersökningen. Efter en diskussion med skolledaren eller förskolechef för respektive verksamhet informerade de förskollärare och grundskollärare.
Jag informerades av respektive rektor eller förskolechef huruvida förskollärare och lärare var intresserade av att delta i studien. Av de fem förskollärare och fem lärare som tillfrågades var sammanlagt nio lärare positivt inställda till att medverka i studien. En lärare angav tidsbrist och att det för tillfället inte var aktuellt med några aktiviteter av naturvetenskaplig karaktär. Av de nio lärare som var positivt inställda till medverkan i undersökningen lottades två grupper för att avgränsa datainsamlingen, vilket ledde mig till en barngrupp på en förskoleavdelning och en barngrupp i skolans årskurs F-1. I studien medverkar således två barngrupper på två förskoleavdelningar, en barngrupp i en förskoleklass och en barngrupp i grundskolans årskurs 1. De yngsta barnen som medverkar i studien är tre år och de äldsta är sju år.
Det huvudsakliga motivet för ovan beskrivna tillvägagångssätt hör samman med vikten av att observationer grundas på en tillitsfull och trygg relation med undersökningsgruppen. Med en kontaktperson så kallade
”gatekeepers” som bereder mark för tillträde till fältet kan, en tillitsfull relation underlättas (Hammersley & Atkinson, 1995; Lindahl, 2002). I denna avhandling har skolledare och förskolechefer varit kontaktpersoner vilket troligtvis underlättat en god relation mellan mig och medverkande lärare.
Anledningen till en avgränsning på fyra grupper vill jag koppla till den stora mängden data som det valda arbetssättet genererar i fråga om tidsåtgången vid transkription och analys. Jag har valt signifikanta sekvenser i materialet för transkribering och djupare analys med utgångspunkt i följande kriterier.
Sekvenserna ska ha en god ljud- och bildkvalitet. Innehållet ska utgöras av naturvetenskaplig karaktär. Skeenden i sekvenserna ska visa förändringar i
barnens och lärarens handlingar i relation till avsedda naturvetenskapliga innehåll och som påverkar händelseförloppet. En god ljud- och bildkvalitet är en förutsättning för att ha möjlighet att skriva ut såväl verbala som icke-verbala yttranden. Jag har valt att använda en handhållen videokamera för att dokumentera det som pågår och i delar av materialet har min handrörelse med kameran inneburit att innehållet blivit otydligt. Sådana avsnitt har valts bort för transkription. I den dagliga verksamheten med barn sker många olika händelser. Kriterier som rör innehåll av naturvetenskaplig karaktär tar fasta på ambitionen att försöka avgränsa handlingar som riktas mot ett sådant innehåll.
Avvägningen har inte varit lätt eftersom det inneburit kravet att identifiera företeelser som kännetecknar handlingar som refererar till naturvetenskap.
Särskild vikt har lagts vid interaktion, iscensättning, barnens eget utforskande och avslutande moment av arbetspassen. Iscensättningen innebär lärarens introduktion av det innehåll och de semiotiska resurser som erbjuds barnen för att lära, vilket synliggör vad som förväntas att barnen ska lära. Tonvikten på barnens eget utforskande har inneburit att finna skeenden som visar förändring i barnens handlingar dvs. användning av semiotiska resurser, i relation till naturvetenskapliga innehållsliga objekt och som påverkar händelseförloppet. Det innebär att jag medvetet sökt efter förändrad gestik, förändrat användande av material och förändrade verbala yttranden i sekvenser för transkribering.
Under avslutande moment har sekvenser med barnens representationer av det naturvetenskapliga innehåll som har behandlats varit centralt för transkriptionen. Sekvenser där barnen och lärarna ägnar sig åt annat som till exempel påklädning eller att leta efter borttappade ting, har valts bort. I figuren på nästa sida anges deltagande barngrupper, totalt antal barn i de olika grupperna samt de barn, förskollärare och lärare som deltar i studien.
Därutöver redovisas antal minuter som har videoregistrerats i respektive grupp. Samtliga namn som anges på förskolor, förskoleklass, förskoleklass – årskurs 1 (F-1) och namn på barn, förskollärare och lärare är fingerade.
Kommun Skolform Antal barn Deltagande barn Lärare Videoreg.
A Förskola:
Galaxen
19 barn Tina, Sanaz, Emil, Sara Carina 330 minuter B Förskola:
Vintergatan
19 barn Isabella, Sofia, Johan, Gustav, Moa, Julia,
20 barn Simone, Jesper, Oskar, Lina, Elsa, Daniel, Shaham, Zhia, Magnus
Kerstin 300 minuter
Figur 1. Översikt av undersökningsgruppen och videoregistreringar.
I förskoleklass - årskurs 1 (F-1) Jupiter deltar samtliga barn i elevgruppen som utgör årskurs 1. Barnen som går i förskoleklassen i F-1 Jupiter har andra aktiviteter på schemat när NO-lektionerna6 genomförs. Under tiden som datainsamlingen genomfördes började en ny elev i årskurs 1. Av det video-dokumenterade materialet har jag valt att transkribera signifikanta sekvenser enligt de kriterier som har angivits ovan. Det innebär att jag inte har transkriberat det empiriska materialet i sin helhet. I figuren nedan framgår antal minuter som har videoregistrerats i respektive grupp, antal minuter som har transkriberats, antal minuter som har analyserats följt av tidsangivelse för redovisning av materialet i avhandlingens resultatkapitel 5-6 enligt följande:
Skolform Videoreg. Transkr.
mat.
Analys. mat. Redovisat kap. 5
Redovisat kap. 6 Förskola:
Galaxen
330 min. 225 min. 181 min. 55 min. 6 min.
Förskola:
Vintergatan
420 min. 319 min. 238 min. 107 min. 9,03 min.
Förskoleklass:
Kometen
540 min. 387 min. 265 min. 260 min. 5,03 min.
Grundskola:
F-1 Jupiter
300 min. 217 min. 157 min. 126 min. 26,08 min.
S:a 1590 min. 1148 min. 841 min. 548 min. 46,14 min.
Figur 2. Översikt av tidsrymd för transkriberat, analyserat och redovisat material.
Av vikt att klargöra är att analysen består av olika delar. Avvikelser som rör tidsrymden för videoregistreringarna hör samman med att genomförandet för insamling av materialet skett i samråd med förskollärarna och läraren i respektive barngrupp med utgångspunkt i verksamhetens planering. I över-sikten framgår att tidsrymden som omfattar analyserat material utgör totalt 841 minuter. För att behandla forskningsfrågorna som rör hur barnen skapar mening i naturvetenskap samt vilka interaktionsmönster som kan synliggöras har jag genomfört en mikroanalys. Det innebär att materialet har analyserats ingående i avsikt att lyfta fram detaljer i samtidiga skeenden för vidare tolkning. En avgränsad redovisning av denna mikroanalys omfattande 46,14 minuter, presenteras i kapitel 6. Valet av redovisade exempel hör samman med min ambition att presentera skeenden som visar på informationsflöden samt förändringar i barnens meningsskapande.