Vi har i denna studie varit helt fokuserade på förekomsten och användandet av det balanserade styrkortet. Vi har endast ”skymtat” andra använda styrmodeller o verktyg. Det vore därför intressant att undersöka vilka ev. styrmodeller och verktyg de myndigheter har som inte använder det balanserade styrkortet. Utifrån
den s.k. kartläggningen vore det också spännande att gå vidare och göra jämförelser med det balanserade styrkortet .
Den kanske största skillnaden med de fyra intervjuade myndigheterna är hur de kopplade regleringsbrevet till BSc. En intressant fråga att studera vidare är hur det skulle gå att vidareutveckla t ex SCB:s BSc som uppenbarligen fungerar med regleringsbrevet för att få fram en modell för hur regleringsbrevet skulle kunna brytas ner i mer operationella termer samt utveckla ett redovisningssystem för dess icke-finansiella mått, som sen kopplat med viktning av de olika måtten kan adderas uppåt till ett samlat ”utfallsvärde” på ett balanserat styrkort. Vad är det i praktiken som gör att det är möjligt hos t.ex. SCB och inte hos Tullverket? Kan det t.o.m. kopplas till vilken verksamhet myndigheten agerar inom?
Kaplan & Norton anger att organisationer får största möjliga nytta om man integrerar BSc, ”ABC” och ”Shareholder Value Management”. Vad vi fått fram har ingen av de myndigheterna vi intervjuat använt sig av den integreringen.
Likaså är det inget som antyds i våra kvantitativa svar heller. En fortsatt studieinriktning vore att hitta ett företag/myndighet som använder sig av denna integrering och genom studien få fram hur den integreringen är mer gynnsam än hos företag/myndigheter som bara använder BSc.
En fortsatt studieinriktning är även att ha intervjuer med anställda. Det ger större belägg för hur pass förankrat BSc egentligen är och väl kommunikationen sker från ledning och chefer. Likaså kan man med hjälp av intervjuer med dem anställda även analysera om den analys Karlsson kommit fram till hos Socialnämnden i Luleå kommun om att det inte är självklarhet att medarbetare engagerar och intresserar sig för BSc då de ges möjligheten, gäller även i andra myndigheter.
En slutlig studiehänvisning, som kopplar till kritiken, är om att göra en större detaljerad studie om en viss del av BSc eller att göra det om t.ex. bara en till två
organisationer. Att analysera och utvärdera hur kommunikation med anställda går till har vi behandlat, men mer detaljerade studier kan innebära att analysera strategikartor och hur man steg för steg skall nå visionen, hur utför organisationerna riskanalyser eller åtminstone framtidsanalyser för att se att de operativa handlingarna leder åt rätt håll. Vår hänvisning om att göra en mer omfattande studie om bara en eller två organisationer, menar vi ger större möjlighet till fler timmar hos organisationen för att just se hur de olika delarna av BSc går till i praktiken. En sådan studie skulle inte uppvisa en hög reliabilitet om hur BSc fungerar i praktiken generellt men reliabiliteten som uppnås för den undersökta organisationen kan ligga som grund för fortsatta studier på en lika eller närliggande hög detaljnivå.
Källförteckning
Böcker
Andersen I. (1998) Den uppenbara verkligheten, Studentlitteratur
Alvesson, M & Sköldberg, K (1994), Tolkning och reflektion – Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Studentlitteratur Lund
Anthony, R. & Govindarajan, V. (2007) Management Control System, McGraw Hill International, Singapore, twelfth edition
Bergman, B. Klefsjö, B. (2007) Kvalitet från behov till användning, Studentlitteratur, Heinz A, (2001), Applying the Balanced Scorecard Concept
Holme, IM & Solvang, B K (1997) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Studentlitteratur, Lund
Kaplan S. & Norton D, översättning av Svensson P (1999), The balanced scorecard – från strategi till handling/Translating strategy into action, ISL Förlag AB/Harvard Business School Press, Boston Massachusetts
Kaplan S. & Norton D, (2001), The strategy-focused organization – how balanced scorecard companies thrive in the new business enviroment, AB/Harvard Business School Publishing Corporation, Boston Massachusetts
Kaplan S. & Norton D, (2004), Strategy maps – converting intangible assets into tangible outcomes, AB/Harvard Business School Publishing Corporation, Boston Massachusetts Karlsson B, (1991), Kvalitativa forskningsmetoder, Almqvist & Wiksell förlag
Lundahl, U & Skärvad, P-H, (1992), Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Studentlitteratur Lund
Niven, Paul R, (2003), Balanced Scorecard –step-by-step for government and nonprofit agencies, John Wiley & sons, Inc., Hoboken New Yersey
Olve, N-G, Roy, J & Wetter, M (1997 & 1999), Balanced scorecard i svensk praktik, Författarna och Liber AB,
Olve, N-G & Petri, C-J, (2004), Balanced scorecard i svenska teknikföretag, Rapport till Teknikföretagen.
Olve, N-G, Petri, C-J, Roy, J & Roy S (2003), Framgångsrikt styrkortsarbete – Metoder och erfarenheter, Författarna och Liber AB.
Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991), Att utreda, forska och rapportera, Liber-Hermods
Artiklar:
Aidemark, L-G and Funck, E. K. (2009), “Measurement and Health Care Management”, Financial Accountability and Management, Vol. 25 No. 2, pp. 253-276
Aidemark, L-G., Baraldi, S., Funck, E. and Jansson, A. (2010), The importance of Balanced Scorecards in Hospitals,
Ax, C.; Bjornenak, T. (2005), Bundling and diffusion of management accounting innovations-the case of the balanced scorecard in Sweden, Management Accounting Research, Vol. 16, No. 1, pp 1-20
Kaplan, R S. & Norton, D. P. (1993), Putting the Balance Scorecard to work, publicerad i sept/okt 1993 i Harward Business Review
Kaplan, R S. & Norton, D. P. (1996), Linking the Balanced Scorecard to Strategy, California Management Review, pp 77
Kaplan, R S. & Norton, D. P. (2000), Having trouble with your strategy – Then map it, Harvard Business Review, September-October 2000, pp 167-176
Kaplan, R S. & Norton, D. P. (2001), Transforming the Balanced Scorecard from Performance Measurement to Strategic Management Part II, American Accounting Association Vol 15 no 2, pp 151, 154 & 156-158
Kaplan, R S. & Norton, D. P. (2006), How to Implement a New Strategy Without Disrupting Your Organization, Harvard Business Review, Vol. 84, No. 3, pp 100-110 Kaplan, R S. & Norton, D. P. (2007), Using the Balanced Scorecard as a strategic Management System, Harvard Business Review, Managing for the long term, july-august 2007, pp 1-14
Kaplan, R S, Mikes A, Simons R, Tufano P & Hofmann M (2009), Managing risk in the New World, Harvard Business Review, pp72-74
In Epstein, M., Manzoni, J-F. and Davila, A. (eds), “Performance Measurement and Management Control” , Volume 20, pp 363-386, EmeraldGroup Publishing Ltd.
Nørreklit, H. (2000), The balanced scorecard a critical analysis of some of its assumptions, Management Accounting Research, Vol. 11, No. 1, pp 65-88
Nørreklit, H, Jacobsen M & Mitchell F (2008), Pitfalls in Using the Balanced Scorecard, Wiley Periodicals, pp 66-67
Vila, M., Costa, G., Rovira, X. (2009), The creation and use of scorecards in tourism planning: A Spanish example, Tourism Management, Vol. 31, No. 2, pp. 232-239
Rapporter:
ESV 2000:16, utarbetad av Staffan Jonsson, Styrkortet i praktiken – Så använder myndigheterna Balanced Scorecard, ESV
ESV 2006:11, Inpirationsbok: Anpassade styrmodeller – Balanserat styrkort i statsförvaltningen, ESV
ESV 2009:6, Regeringsuppdrag, Rapport – Polisen, styrning och uppföljning, ESV Uppsatser:
Hjärtberg S & Järnemar E (2006), Utvärdering av Balanserat Styrkort, Magisteruppsats, Linköpings Universitet
Karlsson C (2006), Balanserat styrkort – ur ett medarbetarperspektiv, C/D-uppsats, Luleå tekniska universitetet.
Nilsson B & Månsson S, (2009) Balanserat styrkort – En undersökning om modellens intresse i offentlig verksamhet, C-uppsats, Halmstad Högskola
Rosén L & P Wedenlid (2005), Balanserat styrkort – Hur man undviker ytlig användning, Magisteruppsats, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet.
Wallström, M (2006), ”Det balanserade styrkortet – Implementering, tillämpning och återkoppling av den nya styrmodellen”, C-uppsats, Luleå tekniska universitet
Elektroniska källor:
http://www.skl.se/web/Balanserad_styrning.aspx Muntliga källor:
Möte Nils Eklund, ESV, (2010)
Telefonmöte Kenneth Eliasson, ESV, (2010) Telefonmöte Anders Grönlund, AES, (2010) Skriftliga källor/empiri:
Bilaga 1 Frågeformulär - Fördjupningsfrågor – del 2
Bilaga 2 - Statliga förvaltningsmyndigheter i den valda populationen som uppgivit att de använder det Balanserade styrkortet.
Bilaga1, till ”Balanserat styrkort i statliga organisationer - Om, hur och betydelse”
olika delar
av styrkortet ser
DE
STYRKORTET
den egna verksamheten
12 a) Anser du att det balanserade styrkortet är ett funktionellt och passande styrverktyg/modell för er verksamhet?
12. b) Om ja, eller ja till stor del, Varför?
38a) Anser du att det finns någon/några väsentlig/‐a fördel/styrka med det balanserade styrkortet?
38b) Om ja, ange gärna den/de
39a)Anser du att det finns någon/några väsentlig/‐a
nackdel/svaghet/problem med det balanserade styrkortet?
39b) Om ja, ange gärna den/de
Bilaga 2 till ”Balanserat styrkort i statliga organisationer - Om, hur och betydelse”