På grund av uppsatsens begränsade omfång har det varit omöjligt att genomföra en tidsmässigt mer omfattande studie. Framtida studier skulle således kunna anta en desto mer longitudinell forskningsansats, där beroende och oberoende variabler identifieras och analyseras över tid. I likhet med Sæbø et al. (2011) och Rose et al. (2018) skulle intressenter med fördel kunna identifieras och beskrivas med hjälp av Stakeholder Theory. Denna uppsats har kunnat påvisa stora och skiftande mängder intressenter, och att analysera deras inneboende kvaliteter - samt relatera dessa till intressenternas påverkanskraft på de specifika åtagandena - skulle kunna skänka vidare klarhet gällande dess funktion i e-förvaltningsprojekt. Som påvisats av Rose et al. (2018) går det att med fördel kombinera Stakeholder Theory med ramverket gällande värdeideal.
I och med hur uppsättningen intressenter skiftar över tid, anses det också logiskt att uppsättningen värdeideal - tillika dess tillhörande relationer - skiftar över tid. Även detta vore något en longitudinell studie skulle kunna bringa klarhet i.
Som diskuterats i uppsatsen finns det uppenbara brister med att utesluta förändringsmottagarna ur studiens urval. Studier som undersöker potentiella diskrepanser mellan förändringsmottagare och -ledare skulle kunna bidra med värdefull information som skulle kunna utveckla studieområdet vidare på ett sätt som i desto större utsträckning undgår den kritik som riktats mot förändringsledningsfältet av Evans (2020).
Källförteckning
Alhayajneh, A., Baccarini, A. N., & Hayajneh, T. (2018). Quality of Service Analysis of VoIP Services. I 2018 9th IEEE Annual Ubiquitous Computing, Electronics & Mobile Communication
Conference (UEMCON), 812-818. IEEE.
Allen, A. (2019, 19 oktober). SKL: 90-tal kommuner riskerar ekonomiskt underskott i år. Sveriges Television. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/skl-samre-ekonomi-i- majoriteten-av-kommuner
Almarabeh, T., & AbuAli, A. (2010). A general framework for e-government: definition maturity challenges, opportunities, and success. European Journal of Scientific Research, 39(1), 29-42. Altameem, T., Zairi, M. & Alshawi, S. (2006). Critical success factors of E-government: a proposed model for E- government implementation. Innovations in Information Technology,
Dubai, 501–505, IEEE.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Annergård, M. (2019). Invånarnas inställning till digital service i välfärden. Hämtad från
https://skr.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/sammanhallendigitalservice/invanarnasi nstallningdigitalservice.16155.html den 16/01/2020
Armenakis, A. A., & Harris, S. G. (2009). Reflections: Our journey in organizational change research and practice. Journal of change management, 9(2), 127-142.
Avgerou, C. (2001). The significance of context in information systems and organizational change. Information Systems Journal, 11(1), pp. 43–63.
Avgerou, C. & Mcgrath, K. (2007). Power, rationality, and the art of living through socio- technical change. MIS Quarterly, 31(2), pp. 295–315.
Banks, C. G., & Murphy, K. R. (1985). Toward narrowing the research‐practice gap in performance appraisal. Personnel Psychology, 38(2), 335-345.
Bannister, F. (2002). Citizen centricity: a model of IS value in public administration. Electronic
Journal of Information Systems Evaluation, 5(2).
Bannister, F., & Connolly, R. (2014). ICT, public values and transformative government: A framework and programme for research. Government Information Quarterly, 31(1), 119-128. Bartunek, J. M., & Moch, M. K. (1987). First-order, second-order, and third-order change and organization development interventions: A cognitive approach. The Journal of Applied
Behavioral Science, 23(4), 483-500.
Battilana, J., & Casciaro, T. (2013). Overcoming resistance to organizational change: Strong ties and affective cooptation. Management Science, 59(4), 819-836.
Battilana, J., Gilmartin, M., Sengul, M., Pache, A. C., & Alexander, J. A. (2010). Leadership competencies for implementing planned organizational change. The leadership quarterly, 21(3), 422-438.
Beck Jørgensen, T., & Bozeman, B. (2007). Public values: An inventory. Administration and
Society, 39(3), 354–381.
Beer, M. (1980). Organization change and development: A systems view. Santa Monica, CA: Goodyear.
Bernerth, J. B., Armenakis, A. A., Feild, H. S., & Walker, H. J. (2007). Justice, cynicism, and commitment: A study of important organizational change variables. The Journal of Applied
Behavioral Science, 43(3), 303-326.
Bordia, P., Restubog, S. L. D., Jimmieson, N. L., & Irmer, B. E. (2011). Haunted by the past: Effects of poor change management history on employee attitudes and turnover. Group &
Organization Management, 36(2), 191-222.
Borman, M., & Janssen, M. (2013). Reconciling two approaches to critical success factors: The case of shared services in the public sector. International Journal of Information Management,
33(2), 390-400.
Bos-Nehles, A., Renkema, M. & Janssen, M. (2017). HRM and innovative work behaviour: a systematic literature review. Personnel Review, 46(7), 1228-1253.
Branson, C. M. (2008). Achieving organisational change through values alignment. Journal of
Educational Administration, 46(3), 376-395.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in
Psychology, 3(2). 77-101.
Bruch, H., & Sattelberger, T. (2001). Lufthansa’s transformation marathon: Process of liberating and focusing change energy. Human Resource Management, 40, 249–259.
Bryant, M., & Stensaker, I. (2011). The competing roles of middle management: Negotiated order in the context of change. Journal of Change Management, 11(3), 353-373.
Bryman, A. (2012). Social research methods. (4 uppl.) New York: Oxford university press. Bryman, A., Becker, S., & Sempik, J. (2008). Quality Criteria for Quantitative, Qualitative and Mixed Methods Research: The View from Social Policy. International Journal of Social
Research Methodology, 11, 261– 76.
Bryman A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder (2 uppl.). Stockholm: Liber.
Burke, L. A., & Miller, M. K. (2001). Phone interviewing as a means of data collection: Lessons learned and practical recommendations. I Forum: Qualitative Social Research, 2(2).
Burnes, B. (2004a). Managing change: A strategic approach to organisational dynamics. Pearson Education.
Burnes, B. (2004b). Kurt Lewin and the planned approach to change: a re‐appraisal. Journal of
Management studies, 41(6), 977-1002.
Burnes, B. (2011). Introduction: why does change fail, and what can we do about it?. Journal of
Change Management, 11(4), 445-450.
Caldwell, R. (2006). Agency and Change: Rethinking Change Agency in Organizations (London: Routledge).
Castelnovo, W., & Simonetta, M. (2008). A public value evaluation of e-government policies.
Electronic Journal of Information Systems Evaluation, 11(2), 61-72.
Coghland, D. & Rashford, N. S. (2006). Organizational Change and Strategy : An interlevel dynamics approach. New York: Routledge.
Cooperrider, D. L., & Srivastva, S. (1987). Appreciative inquiry in organizational life. In R. W. Woodman & W. A. Pasmore (Eds.). Research in organizational change and development: 129– 169. Greenwich, CT: JAI Press.
Cummings, T. G. (2007). Quest for an engaged academy. Academy of Management Review,
32(2), 355-360.
Cummings, T. G., & Worley, C. G. (2009). Organization Development and Change (9 uppl.). Mason, US: South-Western Cengage Learning.
Dewey, J. (1939). Theory of valuation. International encyclopedia of unified science.
Diener, E., & Crandall, R. (1978). Ethics in Social and Behavioral Research. Chicago: University of Chicago Press.
DIGG. (2020). Främja den offentliga förvaltningens förmåga att använda AI (I2019/01416/DF). Hämtad från https://www.digg.se/nyheter--publikationer/Publikationer/framja-den-offentliga- forvaltningens-formaga-att-anvanda-ai
Dubois, A., & Gadde, L. E. (2002). Systematic combining: an abductive approach to case research. Journal of business research, 55(7), 553-560.
Dutton, J. E., Ashford, S. J., O'Neill, R. M., & Lawrence, K. A. (2001). Moves that matter: Issue selling and organizational change. Academy of Management journal, 44(4), 716-736.
Eby, L. T., Adams, D. M., Russell, J. E., & Gaby, S. H. (2000). Perceptions of organizational readiness for change: Factors related to employees' reactions to the implementation of team-based selling. Human relations, 53(3), 419-442.
Edmondson, A. (1999). Psychological safety and learning behavior in work teams. Administrative
science quarterly, 44(2), 350-383.
Elrod, P. & Tippett, D. (2002). The “death valley” of change. Journal of Organizational Change
Management, 15(3), 273-291.
Evans, T. R. (2020). Improving evidence quality for organisational change management through open science. Journal of Organizational Change Management, 33(2), 367-378.
Feldman, M. S., & Pentland, B. T. (2003). Reconceptualizing organizational routines as a source of flexibility and change. Administrative science quarterly, 48(1), 94-118.
Ford, J. D., Ford, L. W., & D'Amelio, A. (2008). Resistance to change: The rest of the story.
Academy of management Review, 33(2), 362-377.
Forsberg, E. & Axelsson, S. (2019). Prioriteringar för forskning om socialtjänsten – Perspektiv från brukare, policy och praktik. Hämtad från: https://forte.se/publikation/prioriteringar-
forskning-om-socialtjansten/
Gauld, R. (2007). Public sector information system project failures: Lessons from a New Zealand hospital organization. Government information quarterly, 24(1), 102-114.
Geertz, C. (1973). The Interpretation of Cultures. New York: Basic Books.
Giluk, T. L., & Rynes, S. L. (2012). Research findings practitioners resist. I D. M. Rousseau
(Ed.), The Oxford handbook of evidence-based management. New York: Oxford University
Press.
Golden-Biddle, K. (2013). How to change an organization without blowing it up. MIT Sloan
Management Review, 54(2), 35.
Graetz, F. (2000). Strategic change leadership. Management Decision, 38(8), 550–562. Grönlund, A. & Horan, T. A. (2005). Developing a generic framework for e-Government.
Communications of the Association for Information Systems, 15, 713-729.
Hammarskjöld, A. (2019, 4 mars). Trots kritik – Trelleborg följer lagen. Voister. Hämtad från https://www.voister.se/artikel/2019/03/trots-kritik-trelleborg-foljer-lagen/
Hardeman, W., Johnston, M., Johnston, D., Bonetti, D., Wareham, N., & Kinmonth, A. L. (2002). Application of the theory of planned behaviour in behaviour change interventions: A systematic review. Psychology and health, 17(2), 123-158.
Harigopal, K. (2006). Management of organizational change: Leveraging transformation (2 uppl.). New Delhi, India: Response Books.
Hassard, J. (1993). Sociology and organization theory: positivism, paradigms and postmodernity. Cambridge: Cambridge University Press.
Heyden, M. L., Fourné, S. P., Koene, B. A., Werkman, R., & Ansari, S. (2017). Rethinking ‘top‐ down’and ‘bottom‐up’roles of top and middle managers in organizational change: Implications for employee support. Journal of Management Studies, 54(7), 961-985.
Hiatt, J. M. (2006). ADKAR: A model for change in business, government and our community: How to implement successful change in our personal lives and professional careers. Loveland, CO: Prosci Research.
Houy, C., Hamberg, M., & Fettke, P. (2019). Robotic Process Automation in Public Administrations. I Digitalisierung von Staat und Verwaltung, 291, 62-74.
IEEE. (2017). Guide for Terms and Concepts in Intelligent Process Automation. I IEEE Std
2755-2017, 1-16.
Iveroth, E. (2011). The sociomaterial practice of IT-enabled change: A case study of a global transformation. Journal of change management, 11(3), 375-395.
Jacobs, G., & Keegan, A. (2018). Ethical considerations and change recipients’ reactions: ‘It’s not all about me’. Journal of Business Ethics, 152(1), 73-90.
Judson, A. (1991). Changing behaviour in organizations: Minimizing resistance to change. Cambridge, MA: Basil Blackwell.
Kanter, R. M., Stein, B. A, & Jick, T. D. (1992). The challenge of organizational change: How companies experience it and leaders guide it. New York: Free Press.
Kao, R.H. (2017). The relationship between work characteristics and changeoriented
organizational citizenship behavior : A multi-level study on transformational leadership and organizational climate in immigration workers. Personnel Review, 46(8), 1890-1914. Kellogg, K. C. (2012). Making the cut: Using status-based countertactics to block social movement implementation and microinstitutional change in surgery. Organization Science,
23(6), 1546-1570.
Kepes, S., Bennett, A. A., & McDaniel, M. A. (2014). Evidence-based management and the trustworthiness of our cumulative scientific knowledge: Implications for teaching, research, and practice. Academy of Management Learning & Education, 13(3), 446-466.
Kerr, S. (1975). On the folly of rewarding A, while hoping for B. Academy of Management
journal, 18(4), 769-783.
Kim, T. G., Hornung, S., & Rousseau, D. M. (2011). Change-supportive employee behavior: Antecedents and the moderating role of time. Journal of Management, 37(6), 1664-1693. Kirkpatrick, S. A. (2009). Lead through vision and values. I E. A. Locke (Ed.), Handbook of
principles of organizational behavior (2nd ed.), 367–387. Malden, MA: Blackwell.
Kleingeld, A., van Mierlo, H., & Arends, L. (2011). The effect of goal setting on group performance: A meta-analysis. Journal of applied psychology, 96(6), 1289.
Kluger, A. N., & DeNisi, A. (1996). The effects of feedback interventions on performance: A historical review, a meta-analysis, and a preliminary feedback intervention theory. Psychological
bulletin, 119(2), 254-284.
Knight, C., Patterson, M., & Dawson, J. (2017). Building work engagement: A systematic review and meta‐analysis investigating the effectiveness of work engagement interventions. Journal of
Organizational Behavior, 38(6), 792-812.
Kotter, J. (1995). Leading change: Why transformation efforts fail. Harvard Business Review,
73(2), 59–67.
Kovács, G. & Spens, K.M. (2005). Abductive reasoning in logistics research. International
Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 35(2), 132-144.
Kumar, R., & Best, M. L. (2006). Impact and sustainability of e-government services in
developing countries: Lessons learned from Tamil Nadu, India. The Information Society, 22(1), 1-12.
Kungsbacka. (2018). Forskare Fredrik Rakar ger sin syn på Trelleborgsmodellen. Hämtad från: https://www.kungsbacka.se/Archive/Regular-News/2018/2/forskare-fredrik-rakar-ger-sin-syn-pa- trelleborgsmodellen/
Kvale, S. (1996). InterViews: an introduction to qualitive research interviewing. Thousands Oaks, CA: Sage Publications Inc.
Lam, S. S., & Schaubroeck, J. (2000). A field experiment testing frontline opinion leaders as change agents. Journal of Applied Psychology, 85(6), 987.
Lam, W. (2005). Barriers to e-government integration. The Journal of Enterprise Information
Management, 18(5), 511−530.
Lau, C. M., & Woodman, R. W. (1995). Understanding organizational change: A schematic perspective. Academy of management journal, 38(2), 537-554.
Lee, T. S. (1999). Using Qualitative in Organizational Reasearch. Thousand Oaks: SAGE Publications.
Leonardi, P.M. & Barley, S.R. (2008). Materiality and change: challenges to building better theory about technology and organizing. Information & Organization, 18(3), pp. 159–176. Leppitt, N. (2006). Challenging the code of change: Part 1. Praxis does not make perfect. Journal
of change management, 6(2), 121-142.
Levitt, T. (1960). Marketing myopia. London: Boston.
Lewin, K. (1948). Resolving social conflicts; selected papers on group dynamics.
Lok, P., Hung, R. Y., Walsh, P., Wang, P., & Crawford, J. (2005). An integrative framework for measuring the extent to which organizational variables influence the success of process
improvement programmes. Journal of Management Studies, 42(7), 1357-1381.
Loman, S. (2018, 25 januari). 12 av 16 socialsekreterare lämnar Kungsbacka. Akademikern. Hämtad från https://akademikern.se/reportage/12-av-16-socialsekreterare-lamnar-kungsbacka Marin-Garcia, J. A., & Tomas, J. M. (2016). Deconstructing AMO framework: A systematic review. Intangible Capital, 12(4), 1040-1087.
Markus, M.L. (2004). Technochange management: using IT to drive organizational change.
Journal of Information Technology, 19(1), 4–20.
Moore, M. H. (1995). Creating public value: Strategic management in government (1 uppl.). Cambridge, Mass: Harvard University Press.
Moran, J. W. & Brightman, B. K. (2001). Leading organizational change. Career Development
International, 6(2), pp. 111–118.
Okumus, F. & Hemmington, N. (1998). Barriers and resistance to change in hotel firms: an investigation at unit level. International Journal of Contemporary Hospitality Management,
10(7), pp. 283–288.
Oreg, S., Vakola, M., & Armenakis, A. (2011). Change recipients’ reactions to organizational change: A 60-year review of quantitative studies. The Journal of Applied Behavioral Science,
47(4), 461-524.
Pardo, T. A., & Scholl, H. J. J. (2002, januari). Walking atop the cliffs: Avoiding failure and reducing risk in large scale e-government projects. I Proceedings of the 35th annual Hawaii
international conference on system sciences, 1656-1665. IEEE.
Patton, M. Q. (1990). Qualitative evaluation and research methods (2 uppl.). Newbury Park, CA: Sage.
Phelan, M. W. (2005). Cultural revitalization movements in organization change management.
Journal of Change Management, 5(1), 47-56.
Piderit, S. K. (2000). Rethinking resistance and recognizing ambivalence: A multidimensional view of attitudes toward an organizational change. Academy of management review, 25(4), 783- 794.
Pritchard, R. D., Harrell, M. M., DiazGranados, D., & Guzman, M. J. (2008). The productivity measurement and enhancement system: A meta-analysis. Journal of Applied Psychology, 93(3), 540–567.
Rafferty, A. E., & Restubog, S. L. (2017). Why do employees’ perceptions of their organization's change history matter? The role of change appraisals. Human Resource Management, 56(3), 533- 550.
Rakar, F. (2018). Lärprojekt Trelleborgsmodellen – från rebell till modell.
Ranerup, A. & Henriksen, H. Z. (2019a). Value positions viewed through the lens of automated decision-making: The case of social services. Government Information Quarterly, 36(4), 1377. Ranerup, A. & Henriksen, H. Z. (2019b). Robot takeover? Analyzing human and technological agency in automated decision-making in social services. Manuskript under arbete. Hämtad från https://gup.ub.gu.se/file/207645
Reay, T., Golden-Biddle, K., & Germann, K. (2006). Legitimizing a new role: Small wins and microprocesses of change. Academy of Management Journal, 49(5), 977-998.
Regeringskansliet. (2020). Satsning på digital utveckling inom vård och omsorg. Hämtad från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/02/satsning-pa-digital-utveckling-inom-vard- och-omsorg/
Reis, J., Santo, P. E., & Melão, N. (2019, April). Artificial intelligence in government services: A systematic literature review. I World conference on information systems and technologies, 241- 252. Springer, Cham.
Rodell, J. B., & Colquitt, J. A. (2009). Looking ahead in times of uncertainty: The role of anticipatory justice in an organizational change context. Journal of applied psychology, 94(4), 989–1002.
Rose, J., Flak, L. S., & Sæbø, Ø. (2018). Stakeholder theory for the E-government context: Framing a value-oriented normative core. Government Information Quarterly, 35(3), 362-374. Rose, J., Persson, J. S., & Heeager, L. T. (2015a). How e-Government managers prioritise rival value positions: The efficiency imperative. Information polity, 20(1), 35-59.
Rose, J., Persson, J. S., Heeager, L. T., & Irani, Z. (2015b). Managing e‐Government: value positions and relationships. Information Systems Journal, 25(5), 531-571.
Rousseau, D. M. (1996). Changing the deal while keeping the people. Academy of Management
Perspectives, 10(1), 50-59.
Rousseau, D. M., & Tijoriwala, S. A. (1999). What's a good reason to change? Motivated reasoning and social accounts in promoting organizational change. Journal of applied
psychology, 84(4), 514.
Sarkar, S & De, R.. (2010). Rituals in E-government implementation: An analysis of failure. I
International Conference on Electronic Government, 226-237. Springer, Berlin, Heidelberg.
Scaramuzzino, G. (2019). Socialarbetare om automatisering i socialt arbete: En
webbenkätundersökning. Research Reports in Social Work; Vol. 2019, No. 3. Socialhögskolan, Lunds universitet.
SCDI. (2020). Statusrapport : Digital Mognad i Offentlig Sektor. Hämtad från
https://www.digitalforvaltning.se/wp-content/uploads/2020/05/Statusrapport2020.pdf Schein, E. H. (2004). Organizational culture and leadership. California, US: Jossey-Bass. Schwartz, S. H. (1994). Are there universal aspects in the structure and contents of human values?. Journal of social issues, 50(4), 19-45.
Scott, M., & S, W. H. (2009). Understanding Net Benefits: A Citizen-Based Perspective on Egovernment Success. International Conference on Information Systems, 1-11.
SKR. (2019a). Ekonomirapporten, oktober 2019 - Om kommunernas och regionernas ekonomi. Hämtad från https://rapporter.skr.se/ekonomirapporten-oktober-2019.html
SKR. (2019b). Invånarnas inställning till digital service i välfärden. Hämtad från
https://skr.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/sammanhallendigitalservice/invanarnasi nstallningdigitalservice.16155.html
SKR. (2019c). Kommungruppsindelning 2017. Hämtad från
https://skr.se/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/kommungruppsindelnin g.2051.html
SKR. (2020). Vision e-hälsa 2025. Hämtad från:
https://skr.se/halsasjukvard/ehalsa/visionehalsa2025.8859.html
Smith, M. E. (2002). Success rates for different types of organizational change. Performance
Improvement, 41(1), 26-33.
Snellen, I. (2007). E-government; a challenge for public management. I The Oxford Handbook of
Public Management Ferlie, E., Lynn, L. and Pollitt, C. (eds.), 398–421. Oxford University Press,
Oxford.
Socialdepartementet & SKR. (2016). Vision e-hälsa 2025. Hämtad från https://ehalsa2025.se/om- e-halsa-2025/
Socialstyrelsen. (2019). Ekonomiskt bistånd – för privatpersoner. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/ekonomiskt-bistand/ekonomiskt-bistand-for- privatpersoner/
Soenen, G., Melkonian, T., & Ambrose, M. L. (2017). To shift or not to shift? Determinants and consequences of phase shifting on justice judgments. Academy of Management Journal, 60(2), 798-817.
Stouten, J., Rousseau, D. M., & De Cremer, D. (2018). Successful organizational change: Integrating the management practice and scholarly literatures. Academy of Management Annals,
12(2), 752-78
Sullivan, K., Kashiwagi, D., & Lines, B. (2011). Organizational change models: a critical review of change management processes. I RICS Construction and Property Conference, 302.
Svensson, L. (2019). "Tekniken är den enkla biten": Om att implementera digital automatisering i handläggningen av försörjningsstöd. Research Reports in Social Work; Vol. 2019, No. 12.
Socialhögskolan, Lunds universitet.
Sæbø, Ø., Flak, L. S., & Sein, M. K. (2011). Understanding the dynamics in e-Participation initiatives: Looking through the genre and stakeholder lenses. Government Information
Quarterly, 28(3), 416-425.
Todnem By, R. (2005). Organisational Change Management: A Critical Review. Journal of
Change Management, 5(4), 369–380.
Toll, D., Lindgren, I., Melin, U., & Madsen, C. Ø. (2019, september). Artificial Intelligence in Swedish Policies: Values, benefits, considerations and risks. I International Conference on
Electronic Government, 301-310. Springer, Cham.
Trelleborgs kommun. (2020, 22 januari). EU vill veta mer om Trelleborgsmodellen. Hämtad från https://www.trelleborg.se/sv/aktuellt/nyheter/2020/januari/
Trelleborgs kommun. (u.å.). För en smartare välfärd. Hämtad från
https://www.trelleborg.se/sv/omsorg-hjalp/hjalp-i-hemmet/for-en-smartare-valfard/
Twizeyimana, J. D., & Andersson, A. (2019). The public value of E-Government – A literature review. Government information quarterly, 36(2), 167-178.
Tyler, T. R., & Blader, S. L. (2003). The group engagement model: Procedural justice, social identity, and cooperative behavior. Personality and social psychology review, 7(4), 349-361. Vakola, M. (2014). What's in there for me? Individual readiness to change and the perceived impact of organizational change. Leadership & Organization Development Journal, 35(3), 195- 209.
Wagner, J. A. (2009). Use participation to share information and distribute knowledge. I E. A.
Locke (Ed.), Handbook of principles of organizational behavior (2nd ed.): 445–460. New York:
Wiley.
Weick, K. E. (1984). Small wins: Redefining the scale of social problems. American
Psychologist, 39(1), 40-49.
Weick, K. E., & Quinn, R. E. (1999). Organizational change and development. Annual review of
psychology, 50(1), 361-386.
Westerlund, A., Garvare, R., Höög, E. & Nyström, M. (2015). Facilitating system-wide
organizational change in health care. International Journal of Quality and Service Sciences, 7(1), 72-89
Willcocks, L., Lacity, M. & Craig, A. (2015). The IT Function and Robotic Process Automation.
The Outsourcing Unit Working Research Paper Series.
Bilaga 1: Intervjuguide
1 (A) Av vår tidigare mailkorrespondens har jag har förstått att ni arbetar med att automatisera vissa processer i er verksamhet. Har du lust att berätta lite mer övergripande om vad det är ni arbetar med?
(B) Vilka delar av den kommunala verksamheten berörs av automatiseringsarbetet?
Förklaring/Motivering:
Generell empiri, samt säkerställande av att de är inom avgränsningen.
2 (A) Vad är din exakta titel?
(B) Vad är din roll i samband med automatiseringsarbetet?
Förklaring/Motivering:
Generell empiri.
3 (A) Hur kommer det sig att du blev engagerad i det här specifika projektet? (B) Har du tidigare erfarenhet av liknande projekt sedan tidigare? (Hur mycket?) (C) Vilken vikt skulle du säga att den erfarenheten har varit för nuvarande projektet? (D) Vad lärde du dig tidigare och hur har du använt dig av det i detta projekt?
Förklaring/Motivering:
Förändringsledarens egna kvaliteter, erfarenheter och kunskaper gällande det specifika området behöver vara på en tillräckligt god nivå för att förändringsarbetet ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt (Stouten et al., 2018).
För att bli en framgångsrik förändringlsedare krävs träning och erfarenhet (Bruch & Sattelberger, 2001; Stouten et al., 2018). Träningen och erfarenheten kan dock vara svårförvärvad, i och med förändringslednings abstrakta och tvetydiga karaktär (Stouten et al., 2018). För att fostra förändringsledarkompetens behöver organisationen tillsätta adekvata och ändamålsriktade resurser och träning (Lam & Schaubroeck, 2000; Heyden et al., 2017). Organisationen behöver tillsätta adekvata och ändamålsriktade resurser och träning (Lam & Schaubroeck, 2000; Heyden et al., 2017).
4 (A) Vad är bakgrunden till att ni började kika på det här automatiseringsarbetet? (B) Vad förelåg arbetets uppkomst? (Hur kommer det sig att intresse visades från första
början?)
(C) Fanns det några explicita incitament till att börja med arbetet?
Förklaring/Motivering:
Objektiva evidens behöver rättfärdiga respektive förändring (Armenakis & Harris, 2009). Utan dessa riskerar förändringen att upplevas som illegitima och motsättas av förändringsmottagare och intressenter (Rousseau, 1996; Dutton et al., 2001). Genom att analysera evidens från flera olika källor och intressenter kan en desto mer högkvalitativ förändringsplan och mer valid problembeskrivning framställas (Stouten et al., 2018; Rousseau, 1996).
5 (A) Är det här specifika automationsarbetet en del i ett övergripande projekt - eller hur är det tänkt att det ska passa in i den resterande verksamheten?
(B) Vad har ni för vision för framtiden?
(C) Finns det några dokument i avseendet vi kan ta del av?
Förklaring/Motivering:
För att permanentera de förändringar som förändringsarbetet givit upphov till behöver de bli en del av den