6. Slutsatser och förslag till vidare forskning
6.2. Förslag till vidare forskning
Ett förslag till vidare forskning är att göra en jämförelse mellan bankbranschen och en eller flera andra industrier vars påverkan på samhället inte är lika omfattande. Det hade varit intressant att fastställa skillnader om sådana finns och förklaringar till varför dessa existerar eller inte. Det hade kunnat hjälpa till att utveckla resonemanget kring varför svenska börsnoterade banker publicerar frivillig information och bidra med nya, intressanta insikter som inte identifierats i denna studie. Vidare skulle även utländska banker kunna undersökas gällande frivillig information för att se om de skiljer sig gentemot svenska och i så fall på vilket sätt.
Ytterligare förslag är att belysa fenomenet ur ett annat perspektiv, exempelvis hur intressenterna uppfattar bankerna och dess frivilliga information, kanske till och med genom andra informationskällor. Ett samhällsperspektiv på fenomenet hade även varit intressant då mycket av förklaringarna till varför bankerna publicerar frivillig information finns inom legitimitetsteorin. Det hade därmed kunnat undersökas om bankerna enligt samhället lyckas med att uppfylla kraven för legitimitet.
Källförteckning
Abrahamson, E. & Amir, E. (1996). The information content of the
president’s letter to shareholders. Journal of Business Finance & Accounting, 23(8), 1157-1182.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
American Institute of Certified Public Accountants [AICPA]. (1994). Improving Business Reporting – A Costumer Focus, Meeting the Information Needs of Investors and Creditors. Comprehensive Report of the Special Committee on Financial Reporting.
https://www.aicpa.org/InterestAreas/FRC/AccountingFinancialReporting/D ownloadableDocuments/Jenkins%20Committee%20Report.pdf [2016-05-18]
Barton, J. & Waymire, G. (2004). Investor protection under unregulated financial reporting. Journal of Accounting & Economics, 38(1-3), 65-116.
Boesso, G. & Kumar, K. (2007). Drivers of corporate voluntary disclosure: A framework and empirical evidence from Italy and the United States. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 20(2), 269-296.
Broberg, P., Tagesson, T. & Collin, S-O. (2010). What explains variation in voluntary disclosure? A study of the annual reports of corporations listed on the Stockholm Stock Exchange. Journal of Management & Governance, 14(4), 351-377.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB.
Carruthers, B. G. (1995). Accounting, Ambiguity, and The New Institutionalism. Accounting, Organizations and Society, 20(4), 313-328.
Clarkson, M. (1995). A stakeholder framework for analyzing and evalutating corporate social performance. Academy of Management Review. 20(1), 92-118.
Conaway, N. R,. & Wardrope, J. P,. (2010). Do their words really matter?
thematic analysis of u.s and latin american ceo letters. Journal of Busniess Communication, 47(2), 141-168.
Cooke, T. E. (1989) Disclosure in the corporate annual reports of Swedish companies, Accounting and Business Research, 19(74), 533–541.
Costa, G. A., Oliviera, L. C., Rodrigues, L. L. & Craig, R. (2013) Factors associated with the publication of a CEO letter. Corporate Communications: An International Journal, 18(4), 432-450.
Courtis, K. J. (2000). Expanding the future financial corporate reporting package. Accounting Forum, 24(3), 248-264.
Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effect of social and environmental disclosures - a theoretical foundation. Acconting, Auditing &
Accountability Journal, 15(3), 282-311.
Deegan, C. & Blomquist, C. (2006). Stakeholder influence on corporate reporting: An exploration of the interaction between WWF Australia and the Austrailian minerals industry. Accounting, Organizations and Society, 31(4/5), 434-372.
Díez-Martín, F., Prado-Roman, C. & Blanco-González, A. (2013). Beyond legitimacy: legitimacy types and organizational success. Management Decision, 51(10), 1954-1969.
DiMaggio, J. P., & Powell, W. W. (1983). The Iron Cage Revisited:
Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields.
American Sociological Review, 48(2),147-160.
Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975). Organizational Legitimacy: Social Values and Organizational Behaviour. The Pacific Socioligical Review, 18(1), 122-136.
Ds 2014:45. Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy. Stockholm:
Justitiedepartementet.
Einhorn, E. (2005). The Nature of the Interaction between Mandatory and Voluntary Disclosures. Journal of Accouting Research, 43(4), 593-621.
Europarlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32014L0095 [2016-04-18]
Europaparlamentets och Rådets förordning EG nr 1606/2002. Tillämpning av internationella redovisningsstandarder.
http://www.faronline.se/Dokument/EG/2002/EG20021606/?path=/3/8/2 6734/26744/ [2016-03-20]
FAR AB (2016) IASB Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter.
http://www.faronline.se/Dokument/I/IASBFORESTALLNINGSRAM/?qu ery=IASB+kvalitativa+egenskaper [2016-04-19]
Fifka, M. S. (2013). Corporate Responsibility Reporting and its Determinants in Comparative Perspective - a Review of the Emperical Literature and a Meta-analysis. Business Strategy and the Environment, 22(1), 1-35.
Global Reporting Initiative. (u.å.) G4 Sustainability Reporting Guidelines.
https://www.globalreporting.org/STANDARDS/G4/Pages/default.aspx [2016-02-24]
Gray, R., Owen, D. & Adams, C. (1996). Accounintg and Accountability. Essex:
Pearson Education Limited.
Guba, E. & Lincoln, Y. (1994). Competing Paradigms in Qualitative Research, Denzin och Lincoln, Handbook of Qualitative Research. California: Sage Publications.
Hahn, R. & Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: a review of results, trends, theory and opportunities in an expanding field o research. Journal of Cleaner Production, 59, 5-21.
Hall, M., Millo, Y. & Barman, E. (2015). Who and What Really Counts?
Stakeholder Prioritization and Accounting for Social Value. Journal of Mangagement Studies, 52(7), 907-934.
Herzig, C., Schaltegger, S., 2006. Corporate sustainability reporting: an overview. I Schaltegger, S., Bennett, M., Burritt, R.L. (Eds.), Sustainability Accounting and Reporting. Springer, Dordrecht, ss. 301-324.
Hillebrand, B., Nijholt, J. J. & Nijssen, E. J. (2011). Exploring CRM effectivness: an institutional theory perspective. Journal of the Academy of Marketing Science, 39(4), 592-608.
Hossain, M. & Reaz, M. (2007). The determinants and characteristics of voluntary disclosure by Indian banking companies. Corporate Social Responsibility
& Environmental Management, 14(5), 274-288.
Hyland, K. (1998). Exploring Corporate Rhetoric: Metadiscourse in the CEO letter. Journal of Business Communication, 35(2), 224-245.
International Accounting Standards Board [IASB]. (u.å.) IAS 1 Utforming av finansiella rapporter.
http://www.faronline.se/Dokument/I/IAS0001/?path=/3/8/26734/26744/
[2016-03-20]
Improving Business Reporting: Insights into Enhancing Voluntary Disclosures. (2001).
Financial Accounting Standards Board [FASB].
International Accounting Standards Board [IASB]. (2010). IFRS Practice Statement Management Commentary: A framework for presentation. London: IFRS Foundation.
International Accounting Standards Commitee Foundation [IASCF]. (2005).
Discussion Papper: Management Commentary. London: IASCF.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra sammhälsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, D. I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
James, M. L. (2015). Accounting majors’ perceptions of the advantages and disadvantages of sutstainability reporting and integrated reportning. Journal of Leagal, Ethical & Regulatory Issues, 18(2), 107-123.
Jensen, C. M. & Meckling, H. W. (1976). Theory of the firm: managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3(4), 305-360.
Kahl, A. & Belkaoui, A. (1981). Bank Annual Report Disclosure Adequay Internationally. Accounting Business and Research, 11(43), 189-196.
Karreman, J., de Jong, M. & Hofmans, S. (2014). The Effects of Different Parts of the Annual Report on Potential Investors' Attitudes Towards the Company and on the Corporate Reputation. IEEE Transactions on Professional Communication, 57(2), 78-97.
KPMG. (2011). KPMG International Survey of Corporate Responsibility Reporting 2011. KPMG International Cooperative.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Langberg, N. & Sivaramakrishnan, K. (2008). Voluntary disclosures and information production by analysts. Journal of Accounting and Economics, 46(1), 78-100.
Lightstone, K. & Driscoll, C. (2008). Disclosing Elements of Disclosure: A Test of Legitimacy Theory and Company Ethics. Canadian Journal of Administrative Sciences, 25(1), 7-21.
McConnel, D., Haslem, A. J. & Gibson, R. V. (1986). The President’s Letter to Stockholders: A New look. Financial Analysts Journal, 42(5), 66-70.
Meek, K. G., Roberts, C. B., & Gray, S. J. (1995). Factors influencing voluntary annual report disclosures by u.s., u.k. and continental european multinational corporations. Journal of International Business Studies, 26(3), 555-572.
Meyer, J. W & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340-363.
Nishanth, S. & Tinsy Rose, T. (2015). The Role of Cooperative Banks in Financial Inclusion. Journal Bank of Management, 14(3), 55-64.
Owen, D. (2006). Emerging issues in sustainability reporting. Business Strategy
& The environment, 14(4), 217-218.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Uppl. 4:2. Lund: Studentlitteratur AB.
Pejić Bach, M., Ante Omazić, M. & Zoroja, J. (2015). Transparency as a Precondition of Systemic Behavior: the Case of European Retailing Banks Regarding Social Responsibility Communication. Systems Research and Behavioral Science, 32(2), 256-264.
Prince, J. B. & Dwivedi, N. (2013). A third dimension to understanding voluntary disclosures, Journal of Business Strategy, 34(4), 48-54.
Regelverk för emittenter. (2016). Stockholm: Nasdaq Stockholm.
Roberts, W. R. (1992). Determinants of Corporate Social Responsibility disclosure: an application of stakeholder theory. Accounting, Organizations and Society, 17(6), 595-612.
Scott, S.G. & Lane, N.R. (2000), “A stakeholder approach to organizational identity”. The Academy of Management Review, 25(1), 42-62.
SFS 1995:1559. Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Stockholm: Finansdepartementet.
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1999:1078. Bokföringslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Shocker, A. D. & Sethi, S. P. (1973). An Approach to Incorporating Societal Preferences in Developing Corporate Action Strategies. California Management Review, 15(4), 97-105.
Sinnett, W. M. & Laing, R. L. (2009). Financial Reporting’s Eternal Request:
What Do Users Want/Need? Financial Executive, 25(8), 42-45.
Suchman, M.C. (1995). Managing legitimacy: strategic and institutional approaches. Academy of Management Review, 20(3), 571-610.
Svenska bankföreningen (2014). Bankernas betydelse för Sverige.
http://www.swedishbankers.se/Documents/1402Bankernas%20betydelse.pdf [2016-05-23]
Taylor, L.C. (2013). Voluntary disclosures and analysts’ forecast accuracy.
Journal of Busniess and Accounting, 6(1), 40-50.
World Commission on Environment and Development (1987). Report of the World Commission on environment and Development: Our common future.
http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf [2016-03-15].
Zebda, A. (1991). The Problem of Ambiguity and Vaugeness in Accounting.
Behavioral Research in Accounting, 3, 117-146.
Årsredovisningar
Handelsbanken (2004). Årsredovisning 2004.
http://www.handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/z_hmc_arsr edovisning_2004/$file/hb04.pdf [2016-03-05]
Handelsbanken (2009). Årsredovisning 2009.
https://www.handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_r elations_hb_09_sv_ar_rev_las/$file/hb09sv_medfoto_ny.pdf [2016-03-05]
Handelsbanken (2014). Årsredovisning 2014.
https://www.handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_r elations_hb_14_bokslut/$file/hb_14_bokslut.pdf [2016-03-05]
Nordea (2004). Årsredovisning 2004.
http://www.nordea.com/Images/33-36859/2004-01-01_Annual-Report-2004-Nordea-Bank-AB_EN.pdf [2016-03-05]
Nordea (2009). Årsredovisning 2009.
http://www.nordea.com/Images/33-36852/2009-01-01_Annual-Report-2009-Nordea-Bank-AB_EN.pdf [2016-03-05]
Nordea (2014). Årsredovisning 2014.
http://www.nordea.com/Images/33-36868/2014-01-01_Årsredovisning-2014-Nordea-Bank-AB_SV.pdf [2016-03-05]
SEB (2004). Årsredovisning 2004.
http://sebgroup.com/siteassets/investor_relations_sv/arsredovisningar/arsre dovisning_2004.pdf [2016-03-05]
SEB (2009). Årsredovisning 2009.
http://sebgroup.com/siteassets/investor_relations_sv/arsredovisningar/arsre dovisning_2009.pdf [2016-03-05]
SEB (2014). Årsredovisning 2014.
http://sebgroup.com/siteassets/investor_relations_sv/arsredovisningar/arsre dovisning_2014.pdf [2016-03-05]
Swedbank (2004). Årsredovisning 2004.
https://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@com/docu ments/article/fm_194909.pdf [2016-03-05]
Swedbank (2009). Årsredovisning 2009.
https://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@com/docu ments/article/fm_942723.pdf [2016-03-05]
Swedbank (2014). Årsredovisning 2014.
https://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@ir/docume nts/financial/cid_2005846.pdf [2016-03-05]
Tabellförteckning
TABELL 1:ANTAL SIDOR FÖRETAGSINFORMATION SOM RESPEKTIVE
ÅRSREDOVISNING BESTOD AV UNDER DE TRE ÅREN SOM GRANSKATS. 32 TABELL 2:ANTAL SIDOR FRAMTIDSINFORMATION SOM RESPEKTIVE
ÅRSREDOVISNING BESTOD AV UNDER DE TRE ÅREN SOM GRANSKATS. 34 TABELL 3:ANTALET SIDOR SOM TEXTEN VD HAR ORDET BESTOD AV I
RESPEKTIVE ÅRSREDOVISNING UNDER DE TRE ÅREN SOM GRANSKATS. ... 36 TABELL 4:ANTALET SIDOR HÅLLBARHETSREDOVISNING RESPEKTIVE
ÅRSREDOVISNING BESTOD AV UNDER DE TRE ÅREN SOM GRANSKATS. PARENTESEN VISAR ATT DET FANNS EN INTEGRERAD
HÅLLBARHETSREDOVISNING SOM BESTÅR AV DEN HÖGRE ANDELEN SIDOR MEDAN DEN LÄGRE ANDELEN VISAR PÅ DE TILLÄGGSSIDOR SOM FINNS PRESENTERADE I FRAMVAGNEN AV ÅRSREDOVISNINGARNA. ... 38 TABELL 5:TOTAL UTVECKLING AV STUDIENS FYRA TEMAN SAMMANLAGT
FÖR VARJE BANK.INOM PARENTESEN VISAS ANTAL SIDOR FÖR RESPEKTIVE BANK OCH ÅR, VILKA HÄMTATS FRÅN VARJE TEMAS SAMMANSTÄLLNING.INOM VARJE PARENTES PRESENTERAS ANTAL SIDOR ENLIGT FÖLJANDE:(FÖRETAGSINFORMATION + INFORMATION OM FRAMTIDEN +VD HAR ORDET + HÅLLBARHETSINFORMATION). .... 41
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Uppsatsen behandlar frågan om frivillig information i årsredovisningar. Fokus ligger på svenska noterade banker och hur de går tillväga i valet av vilken information som ska publiceras samt varför. Svenska noterade banker anses spela en stor roll i samhället och innehar en bred intressentgrupp.
Bankbranschen utgör ett lämpligt undersökningsunderlag på grund av likheterna mellan företagen i denna bransch vilket kan bidra till ett mer enhetligt resultat. Syftet med undersökningen handlar om att förstå varför svenska noterade banker väljer att producera och publicera information i sina årsredovisningar som inte är lagstadgad, så kallad frivillig information. Delarna av frivillig information som tas upp i uppsatsen är: företagsinformation, information om framtiden, VD-ordet och hållbarhetsredovisning. Vid besvarandet av frågorna är viktigt ge så utförliga svar som möjligt och komma ihåg att den frivilliga informationen ska stå i fokus.
Inledande frågor 1. Ditt namn?
2. Vad har du för utbildning?
3. Vilken position har du i företaget?
4. Hur länge har du arbetat på företaget och i din nuvarande position?
Varför frivillig information publiceras
5. Vilka motiv eller syfte finns för att publicera frivillig information i årsredovisningen?
6. Känner ni er på något sätt extra angelägna att publicera frivillig information i och med att ni är en bank och spelar en viktig roll i samhället?
7. Era konkurrenter producerar frivillig information i sina årsredovisningar, är det en anledning till varför ni också väljer att göra det?
8. Känner ni krav från intressenter att publicera frivillig information? Har ni identifierat vilka som är era intressenter? Vilka anser ni är mest viktiga att tillgodose?
9. Hur kommunicerar ni med era intressenter för att ta reda på vilken typ av information som efterfrågas?
10. Känner ni krav från ett samhällsperspektiv att publicera frivillig info?
Exempelvis skapa legitimitet genom transparens?
11. Vad är ert mål med att publicera frivillig information i årsredovisningen?
Urvalsprocessen för vilken typ av frivillig information som publiceras
12. Finns det några krav/kriterier den frivilliga informationen ska uppfylla för att tas med i årsredovisningen? Vilka är det i så fall?
13. Hur fattar ni beslut kring vilken frivillig information som ska publiceras och vilka är delaktiga i beslutet? Hur resonerar man med varandra?
14. Använder ni någon slags “mall” eller “urvalsprocess” vid framställandet av frivillig information? Hur ser den ut från början till slut?
15. Påverkar konkurrenternas frivilliga information valet av vilken typ av information ni väljer att ta med i er årsredovisning?
16. Vilken typ av frivillig information anser ni är viktigast att publicera och varför?
17. Anser ni att fördelarna med att publicera frivillig information måste överväga kostnaderna för att framställa den?
18. Finns det någon typ av frivillig information ni helst undviker? I så fall vilken och varför?
Mer specifika frågor kring frivillig information
19. Hur tänker ni kring att publicera information om framtiden?
20. Hur ser processen ut för att framställa texten i delen VD-ordet? Är det Vd:n själv som skriver denna?
21. Hur viktigt anser ni det är att ta med hållbarhetsrapportering i årsredovisningen?
Avslutande frågor
22. Hur har utvecklingen sett ut för er gällande frivillig information i
årsredovisningen de senaste tio åren? Anser ni att det har ökat eller minskat?
Skiftat fokus? Vad tror ni förändringarna beror på?
23. Är det något ni skulle vilja tillägga eller något ni tycker vi missat att ta upp kring publicerandet av frivillig information?