Nedan presenteras en bakgrund gällande fenomenet frivillig information i årsredovisningar som därefter mynnar ut i en problemdiskussion. Slutligen framförs syftet med studien samt de två frågeställningar som kommer besvaras.
1.1. Bakgrund
Frivillig information är något som används frekvent av många företag i deras årsredovisningar. Det kan bero på olika anledningar och skilja sig mellan både företag och branscher. Tidigare forskning menar att den lagstadgade informationen endast redogör för företagets finansiella ställning och dessutom brister den i att förklara företagens ställningstaganden i exempelvis hållbarhetsfrågor (Prince & Dwivedi 2013). Det föreligger även en informationsasymmetri mellan företag och dess ägare (Jensen & Meckling 1976) och tillsammans med ovan nämnda orsaker kan företag antas vilja tillgodose intressenternas behov av mer information. Det kan göras genom upplysningar där intressenter kan ta del av de aktiviteter som ägt rum eller vilka strategier som står i fokus. Årsredovisningen kan därför anses fungera som ett verktyg för att motverka denna informationsasymmetri (Boesso &
Kumar 2007).
Ett börsnoterat företags årsredovisning är ett betydelsefullt dokument vars främsta uppgift är att ge investerare goda förutsättningar att fatta välgrundade ekonomiska beslut (FAR AB 2016). Utöver investerare finns andra intressentgrupper, exempelvis samhället, som är i behov av upplysningar gällande företagets verksamhet och finansiella ställning. Informationen i årsredovisningen måste därmed uppfylla specifika villkor, exempelvis relevans och tillförlitlighet, för att uppnå kravet av att vara ett bra beslutsunderlag (FAR AB 2016). Tidigare innehöll årsredovisningen mestadels finansiell information som huvudsakligen presenterades genom siffror och kompletterades av de noter och förklaringar som krävdes enligt lag, vilket också gav mindre antal sidor. Det var inte särskilt mycket fokus på andra typer av information, såsom gällande verksamheten, strategier eller kunder. Idag innehåller en årsredovisning för ett svenskt börsnoterat bolag ofta hundratals sidor. Det har skett en ökning av antal sidor i årsredovisningen som delvis kan förklaras genom striktare och mer omfattande reglering, men även av det växande intresset från företag att publicera frivillig information.
Nuvarande reglering för ett bolag noterat på börsen Nasdaq OMX Nordic och verksamt i Sverige är att det ska upprätta en årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) (SFS 1995:1554) samt även applicera det internationella regelverket International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounitng Standards (IAS) för presentationen av dess koncernredovisning (Nasdaq 2016). Enligt ÅRL ska det i årsredovisningen för ett börsnoterat svenskt bolag finnas en balansräkning, en resultaträkning, en kassaflödesanalys, noter och en förvaltningsberättelse. Dessa moment är således obligatoriska att publicera vilket innebär att all annan information som inte kan sägas tillhöra dessa texter är frivillig information. Financial Accounting Standards Board (FASB) (2001) definierar begreppet som den information som inte ingår i de lagstadgade finansiella rapporterna och som inte krävs enligt lagar eller standarder.
Den frivilliga informationen kan skilja sig mellan olika bolag baserat på att varje företag har egna uppfattningar om vad de vill presentera i sin årsredovisning. Broberg et al. (2010) presenterar bland annat storleken på företaget, ägarstruktur, kapitalstruktur och vilken industri företaget verkar inom som argument för skillnader i både typ och mängd av frivillig information företag publicerar. Trots att det finns skillnader i det som presenteras finns det även likheter. Vanligt förekommande teman av frivillig information är företagsinformation, information om framtiden, VD har ordet samt hållbarhetsredovisning, som alla presenteras mer ingående senare i denna studie.
Diskussionen ovan väcker intresset av att ta reda på vad det är som motiverar företag att ändå ägna tid och resurser åt att förbereda en sådan omfattande presentation av dess verksamhet som egentligen inte krävs enligt lag. Tidigare forskning (Broberg et al. 2010) hänvisar till institutionell teori, legitimitetsteori och agentteori som generella eventuella förklaringar till fenomenet, vilket öppnar upp för fortsatta undersökningar gällande den frivilliga informationen inom specifika branscher.
1.2. Problemdiskussion
Forskningsproblemet handlar om varför företag väljer att publicera och producera frivillig information som inte är tvingande enligt lag. Detta generella fenomen kommer i denna studie att appliceras på fyra svenska börsnoterade banker. Bankerna utgör en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur och ett land är beroende av ett väl fungerande bankväsende (Svenska
bankföreningen 2014). Enligt Nishanth och Tinsy Rose (2015) bidrar bankernas tjänster till ekonomisk utveckling för samhället och fungerar även som säkerhet genom att skydda människor från en ekonomisk kris. Det är därför av stor vikt att banker följer de lagar och regler som finns för att försäkra samhället om att minsta möjliga risker vidtas. Samhället och andra intressenter vill kunna försäkra sig om att banken agerar enligt deras intressen och därför krävs information på olika sätt som också är tydlig och ökar insynen i banken. Pejić Bach et al. (2015) nämner att banker kan ses som problematiska vad gäller transparens kring deras verksamhet, men är i stället väldigt öppna med information angående socialt ansvar vilket är otroligt viktigt då de har en kritisk påverkan på samhället. Pejić Bach et al. (2015) menar även att företag som är transparenta vad gäller deras sociala ansvar ofta belönas av sina intressenter.
Kahl och Belkaoui (1981) diskuterar att det finns en skillnad mellan banker i olika länder vad gäller utgivning av både finansiell och frivillig information, samt att storleken på banken stod i positiv relation till omfattningen av mängden publicerad information. Efter en mindre granskning av börsnoterade svenska bankers årsredovisningar har respektive årsredovisning visat sig innehålla över hundrafemtio sidor information och en stor del av denna är frivillig. Einhorn (2005) och Taylor (2013) visar på en ökad benägenhet att publicera frivillig information hos företag som omfattas av en striktare reglering vad gäller redovisningen. Svenska banker omfattas av fler lagar och en mer sträng reglering jämfört med andra företag, vilket skulle kunna påverka valet av mängden information de publicerar. Lightstone och Driscoll (2008) menar att efterfrågan av mer omfattande information i årsredovisningen har ökat de senaste åren på grund av diverse skandaler inom redovisning. Under år 2005 infördes IFRS-regelverket och under år 2008 utsattes världsekonomin för en finanskris. Det finns därför även anledning att undersöka hur utvecklingen av frivillig information sett ut över tid. Slutligen är tidigare forskning kring frivillig information utgiven av banker sparsam (Hossain & Reaz 2007) och om just svenska banker finns inte någon information att tillgå. Det ger ytterligare anledning att fokusera på banker för att försöka fylla forskningsgapet.
1.3. Syfte och frågeställningar
Syftet är att studera hur och varför svenska börsnoterade banker använder sig av frivillig information i årsredovisningarna och det kommer ske genom att försöka ge svar på två frågeställningar.
1. Vad påverkar bankernas val av vilken typ av frivillig information som ska publiceras i årsredovisningen?
2. Hur har utvecklingen sett ut under perioden från år 2004 till 2014 vad gäller den frivilliga informationen i svenska börsnoterade bankers årsredovisningar?