Sammanställning av intervjuer

Nedan beskrivs sammanställningen av de svar som inhämtas under de olika telefonintervjuerna. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och sedan delats in under olika teman där kodning använts för att utgöra vilken information som hör till vilket tema. Eftersom ingen jämförelse sker mellan bankerna presenteras informationen om samtliga banker under respektive kategori.

4.3.1. Bankernas motiv till att publicera frivillig information Både SEB och Nordea har som främsta motiv att förmedla bankens budskap genom att förklara vilka de är, vilka deras kunder är och hur verksamheten fungerar. Nordea påpekar att vikten ligger i att ge en tydlig och transparent bild så att beskrivningen av banken blir rättvisande. Handelsbanken talar om två olika typer av information när det handlar om motiv, fakta som de gärna vill dela med sig av och fakta som är efterfrågad. Swedbank menar att de vill ge ett bra beslutsunderlag till olika investerare och därmed en överblick av

verksamheten och dess strategi. Viktigt är att texten är förklarande då bankbranschen kan anses komplex enligt Swedbank. SEB belyser att dess intressenter efterfrågar en förklaring av siffrorna i årsredovisningen och hur de hänger ihop.

Vad gäller bankernas roll i samhället och om det är ett motiv till att publicera frivillig information var det endast Handelsbanken som ansåg det vara en del av anledningen. Detta på grund av att det fanns specifika uppgifter de ville inkludera i sin årsredovisning till följd av att de är en bank. Nordea menade att det är viktigt att kommunicera men inte särskilt med hänsyn till att de är en bank. SEB svarade att de spelar en stor roll i samhället och därmed vill föra fram sina grundvärderingar. Skapa förtroende från samhället genom transparens var något Swedbank talade om.

Samtliga banker ser till konkurrenternas årsredovisningar för att ta reda på vilken typ av frivillig information de publicerar. Eventuellt väljer de sedan att ta efter om de anser att något är gjort på ett bra sätt och är relevant även för dem. Swedbank menar att de inte vill ge ut mindre eller sämre information än sina konkurrenter. SEB ser inte konkurrenternas publicering av frivillig information som huvudsyfte till varför de väljer att göra det. Nordea gör benchmark-studier regelbundet varje år för att ta reda på vad deras konkurrenter publicerar men även för andra typer av företag. Swedbank anser sig ha varit mest drivande vad gäller frivillig information och att det är de andra bankerna som tagit efter deras metoder.

Ytterligare motiv är påtryckningar från intressenter vilket samtliga banker känner av. Bankerna har därmed identifierat vilka intressentgrupper de har samt vilken av dessa vars behov är viktigast att tillgodose. Swedbank, Nordea och Handelsbanken anser att aktieägare är den primära intressentgruppen för årsredovisningen. Handelsbanken och Nordea nämner även aktieanalytiker som en prioriterad intressent. Sekundära intressentgrupper kan vara samhället, kunder eller anställda och dessa grupper belyser alla banker i den här frågan.

Intressenterna efterfrågar information och transparens enligt Handelsbanken, men även SEB som menar att det är förtydliganden av siffror eller krav som är mest i fokus. Det slutliga målet med den frivilliga informationen är enligt Nordea att skapa förtroende på marknaden genom transparens.

Handelsbanken talar också om transparens men även att få en korrekt värdering av sina aktier. SEB vill framföra bankens budskap. Swedbanks mål handlar om att ge ett bra beslutsunderlag till olika intressentgrupper.

frivillig information i årsredovisningen då det förväntas av investerare och andra intressenter.

4.3.2. Urvalsprocessen

Samtliga banker har en ständigt pågående kommunikation med intressenterna för att ta reda på vilken information som efterfrågas. Nordea har en tät dialog via mail och telefon på daglig basis med aktieanalytiker och investerare men de träffar även dessa grupper i verkligheten på olika möten, ibland i andra länder.

SEB har olika avdelningar som kommunicerar med olika intressentgrupper men exempelvis genom bolagstämma, brev/mail med aktieägare samt studier.

Handelsbanken använder sig av enkäter för att ta reda på de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna men har även andra typer av dialoger med sina intressenter, under 2015 använde de sig av en fördjupad intressentdialog.

Swedbank har över tusen möten per år med investerare samt löpande kontakt med aktieanalytiker för att ta reda vad som efterfrågas.

Själva urvalsprocessen hos SEB fungerar så att en projektgrupp arbetar utifrån en förbestämd disposition som de fyller med information sedan sker flera avstämningar under arbetets gång och slutligen är det styrelsen som har sista ordet. Nordea börjar med ett uppstartsmöte och där beslutar Investor Relations om vilken information som ska inkluderas. Investor Relations kontaktar sedan respektive avdelning för att se om den efterfrågade informationen är möjlig att framställa. De följer ingen särskild mall utan utgår istället från föregående års årsredovisningar, som även gäller för Handelsbanken eftersom de gör på liknande sätt. En intressent efterfrågar specifik information och sedan gör Investor Relations vid Handelsbanken en bedömning för att ge att förslag till bankledningen som i sin tur ger ett godkännande eller avslag.

Det är styrelsen som läser utkastet och ger förslag på ändringar samt slutligen godkänner årsredovisningen. Det finns ingen förbestämd modell utan Handelsbanken diskuterar kollegor emellan om information är relevant och om den ska inkluderas. Swedbank har inget nedskrivet policydokument utan flera avdelningar från banken deltar i processen där Investor Relations har huvudansvaret. Det bildas en styrgrupp där bankens ledning är representerad, gruppen träffas vid flera tillfällen och ser över delarna där styrelsen har slutgiltiga godkännandet. Swedbank utgår från tidigare årsredovisningar vid skapandet av den nya.

Grundkravet för den frivilliga informationen enligt Swedbank är att den ska tillföra värde till intressenterna samt vara korrekt och relevant. Handelsbanken menar att det ska vara möjligt att verifiera informationen, speciellt om det handlar om sifferuppgifter, och slutligen ska den även vara efterfrågad och relevant. SEB lägger också vikt vid verifierbar information men att huvudkravet handlar om att den ska vara förklarande och ge förståelse till läsaren, därmed enkel och tydlig. Enligt Nordea ska informationen vara korrekt och verifierbar, relevant och efterfrågad, tillföra förståelse för verksamheten samt vara tydlig för att undvika risken för ryktesspridning. Vad gäller om fördelarna måste överstiga kostnaderna för att ta fram den frivilliga informationen menade samtliga banker att kostnaden är för låg för att bli relevant i den frågan. Nordea menar att det är viktigare att informationen är relevant och korrekt och Swedbank påpekar att det inte finns något val att inte publicera den typen av information och därmed blir inte kostnadsfrågan viktig.

4.3.3. Specifik frivillig information

Swedbank menar att VD-ordet är den delen av den frivilliga informationen som dess intressenter är mest benägna att läsa. Det gör att de värderar den texten som viktigast. Det är för Swedbank en löpande process att framställa den och de inblandade är Investor Relations, VD och även kommunikations-avdelningen. Även för Nordea är kommunikationsavdelningen och Investor Relations engagerade i produktionen av VD-ordet, för att sedan få feedback från bankens ledning där VD:n ingår. För Handelsbankens del skiljer sig framställningen från VD till VD men de säger att kommunikationsavdelningen även kan medverka i skrivandet av texten.

Samtliga banker framför att hållbarhetsinformation är en viktig del och att publiceringen av den snarare är en självklarhet än ett alternativ. SEB och Swedbank talar om att efterfrågan på den typen av information har ökat och att de följer samhällets krav. Swedbank nämner även att vissa aktieägare med tydlig hållbarhetsprofil kan framföra krav på den sortens upplysningar. Alla bankerna är försiktiga med information om framtiden och undviker att publicera prognoser i sina årsredovisningar. Swedbank och Nordea framhåller att de däremot upplyser angående mål, prioriteringar och strategiska planer.

Swedbank understryker att de istället kan publicera prognoser i bankens delårsrapporter vilka de då sedan kan upprepa i årsredovisningen. Ytterligare information som Swedbank undviker är tomma meningar som försvårar läsningen medan SEB nämner osäker information och sådana uppgifter som

omfattas av banksekretess. Information som kan tolkas som negativ är något som Swedbank väljer att publicera på grund av att de har som policy att vara transparenta. SEB menar att de inte skulle undvika information kopplat till att verksamheten går bättre eller sämre vissa perioder utan att den ska spegla företagets utveckling.

4.3.4. Utveckling över tid

Handelsbanken anser att den totala mängden frivillig information har ökat under en 20-årsperiod, vilket bidragit till en försvårad möjlighet för läsaren att tillgodogöra sig den. Resultatet har blivit att årsredovisningen delvis förlorat sitt värde som informationskälla och inte längre är huvudkanalen vid kommunikation med intressenter. Anledningen till ökningen tror de beror på att intressenter alltid önskar mer information men att det även kan vara svårt att eliminera information som varit med tidigare år. Dessutom adderas nya typer av upplysningar varje år. SEB menar att vikten av att förklara verksamheten utöver de finansiella rapporterna har ökat, dessutom är det enklare att nå ut till fler intressenter i och med den teknologiska utvecklingen.

Swedbank poängterar att frivillig information ökat i både mängd och betydelse. De anser att fokus skiftar på grund av branschpraxis men även att upplysningarna speglar aktuella ämnen i samhället och vad som händer i omvärlden. Just hållbarhetsinformation har enligt Swedbank fått en större uppmärksamhet, samt att det skett en förändring från att publicera en separat hållbarhetsrapport till att fullt ut inkludera den typen av information i årsredovisningen. Nordea säger att antalet sidor frivillig information i årsredovisningen minskat de senaste åren, men att själva mängden består då de istället använder sig av andra kommunikationskanaler. Digitalisering sägs vara en stor anledning till skiftat fokus enligt Nordea och att förändringen följer verksamhetens utveckling. Deras fokus har det senaste därför varit inriktat på att berätta om nya produkter som framtagits i samband med digitaliseringen.