De teorier som presenteras nedan har i tidigare forskning fungerat som olika förklaringar till varför frivillig information publiceras. Inledningsvis introduceras agentteorin som ligger till grund för att förklara den informationsasymmetri som finns mellan ägare och ledningen av ett företag.
Sedan följer legitimitetsteori, intressentteori och institutionell teori som alla är system-orienterade teorier. Med det menas att företagen är en del av ett större samhällssystem där de antas påverkas av och i sin tur påverka samhället det är verksamt inom. Dessa tre teorier kan även kopplas samman med political
economy theory. Teorin konstaterar att maktkonflikter existerar mellan olika grupper i samhället. Ytterligare menar teorin att samhälle, politik och ekonomi är sammankopplade och att det inte går att undersöka ett problem i en aspekt utan att även ta hänsyn till de andra (Deegan 2002).
3.6.1. Agentteorin
Agentteorin har utvecklats av Jensen och Meckling (1976) som menar att det finns en informationsasymmetri mellan ägare och ledningen av ett företag. Det handlar om en relation som kan liknas vid ett kontrakt mellan ägare (principal) och ledning (agent). Agenten utför arbetet åt principalen och arbetar inom företaget vilket gör att denne sitter på information som principalen inte tar del av. Informationsasymmetrin kan ge upphov till att principalen inte vet eller kan avgöra om agenten agerar i egenintresse, vilket gör att det krävs incitament från agentens sida att agera i samma linje som principalen. Detta egenintresse motverkas av att principalen tillämpar så kallade agentkostnader som gör att det blir dyrare för agenten att inte agera på bästa sätt för företaget eller på något annat sätt “skada” principalen (Jensen & Meckling 1976).
Företag använder sig av frivillig information för att motverka denna informationsasymmetri och det har även visat sig sänka kostnaderna för både kapital och skulder (Prince & Dwivedi 2013, Boesso & Kumar 2007).
Agentteorin kan appliceras på börsnoterade banker som anses vara agenter i det här fallet och att dessa ska försöka agera inom ägarnas intresse precis som teorin säger. Det skulle kunna innebära att dessa företag har incitament att tillgodose sina intressenter med all typ av information som efterfrågas för att minska informationsasymmetrin.
3.6.2. Legitimitetsteorin
Legitimitetsteorin innebär att företag skulle använda sig av frivillig information för att skapa legitimitet och acceptans för sin verksamhet från samhället (Suchman 1995, Díez-Martín et al. 2013). Begreppet legitimitet baseras i det här fallet på uppfattningar gällande en industris och ett företags beteende, därför är det viktigt att den information som publiceras tar detta i beaktning.
Det innebär att organisationer och industrier inte bara måste göra vad som förväntas av dem utan även informera samhället om vilka aktiviteter de tar sig för och hur förändringen inom dessa ser ut (Deegan & Blomquist 2006). Legitimitetsteorin baseras på ett antagande om att det finns ett socialt kontrakt grundat på normer, mellan företaget och samhället som det är
verksamt inom (Shocker & Sethi 1973). Med det menas att företag inte har någon naturlig rätt till olika resurser. Samhället erbjuder företagen rätten att exempelvis få äga naturresurser eller anställa medarbetare, genom att de förväntar sig att fördelarna som de får ut av kontraktet överstiger kostnaderna (Deegan 2002).
En del av villkoren i kontraktet är explicit uttryckta i form av lagar (Gray et al.
1996) medan resterande villkor i kontraktet är implicit uttryckta och kan tolkas olika av olika personer (Deegan 2002). Om samhället anser att företaget överträtt överenskommelserna i kontraktet och att företaget inte agerar på ett acceptabelt sätt kan samhället upphäva kontraktet. Konsekvensen av ett sådant missnöje kan påverka företagets framtida existens negativt. Hur ledningen i företaget uppfattar dessa förväntningsgap är i sin tur beroende av deras uppfattning om vad samhället anser legitimt (Deegan 2002). Dessa villkor och normer som utgör kontraktet är inte låsta utan kan anses förändras över tid vilket gör att företag måste anpassa sig till de nya normer och åsikter som samhället utvecklar (Deegan 2002, Suchman 1995).
Med tanke på förändringen av vad som anses legitimt utifrån ett samhällsperspektiv kan det eventuellt anses ha en påverkan på hur den frivilliga informationen anpassas över tid för att möta samhällets värderingar.
Informationen som publiceras ska underlätta för företagen att göra verksamheten mer legitim ur samhällets perspektiv. Det innebär att samhället behöver mer information än vad som är tvingande enligt lag att publicera i årsredovisningen för att kunna göra en bedömning om att acceptera verksamheten eller inte. Dowling och Pfeffer (1975) diskuterar att kravet på legitimitet påverkar vissa organisationer mer än andra. Det är företag som är relativt mer synliga än andra samt organisationer som förlitar sig mer på support från samhälle och politik. Dowling och Pfeffer (1975) menar att stora företag samt sådana som innehar politiska eller samhälleliga fördelar till större del tenderar att engagera sig i legitimerande handlingar.
3.6.3. Intressentteorin
Definitionen av intressent lyder som följande: personer eller grupper som har eller kräver ägandeskap, rättigheter eller intresse i ett företag och dess aktiviteter från förr, i nutid eller i framtiden (Clarkson 1995). Intressentteorin kan ses som en del av legitimitetsteorin (Deegan & Blomquist 2006) och innebär att det är en specifik grupp av intressenter som kräver en viss typ av information och därför väljer företagen att publicera den. Olika
intressentgrupper har varierande syn på hur ett företag bör agera och därför kan det antas finnas skillnader mellan de sociala kontrakt som bildas mellan företaget och dess intressenter. Vad som skiljer intressentteorin och legitimitetsteorin är att inom den sistnämnda anses företaget ha ett socialt kontrakt med samhället i stort i stället för ett kontrakt med respektive intressentgrupp (Deegan & Blomquist 2006).
Olika typer av intressenter har varierande påverkan på företaget, primära och sekundära intressenter. Primära intressenter är sådana som företaget inte kan överleva utan. Typiska för denna grupp är aktieägare, investerare, anställda, kunder och leverantörer men det finns även offentliga grupper såsom samhället och regeringen (Clarkson 1995). Sekundära intressenter är de som påverkar eller påverkas av företaget men inte är involverade i organisationens transaktioner och heller inte nödvändiga för företagets överlevnad. Media är ett exempel på en sekundär intressent som har stor förmåga att påverka allmänhetens uppfattning till fördel eller nackdel för företaget (Clarkson 1995).
Trots att det finns olika typer av intressenter menar Scott och Lane (2000) att chefer kan rikta mer uppmärksamhet till vissa jämfört med andra på grund av tidsbrist och andra begränsningar. Roberts (1992) anser att ju starkare påverkan en intressent har på företaget desto viktigare blir det att försöka tillgodose dennes behov. Oavsett hur betydelsefull respektive intressent är har alla rätt att ta del av informationen som företagen presenterar (Boesso &
Kumar 2007).
En missnöjdhet kring den lagstadgade informationen i årsredovisningar har de senaste åren ökat behovet från investerare, finansiella marknader och andra viktiga intressenter att kräva mer omfattande information från företagen (Lightstone & Driscoll 2008). Tidigare forskning visar att det är viktigt att publicera information i årsredovisningen gällande värdet på företaget och om det har ökat eller minskat under året avseende vilka aktiviteter företaget genomfört. Utan informationen försvåras intressenternas möjlighet att göra en egen och tydlig bedömning, som i sin tur kan påverka intressenternas fortsatta stöd gentemot företaget (Hall et al. 2015). Framställandet av frivillig information har visat sig ske inte bara på grund av att olika intressenter begär det utan för att det används som ett strategiskt verktyg av företagen för att styra relationen med sina intressenter (Boesso & Kumar 2007).
3.6.4. Institutionell teori
Legitimitet är ett centralt begrepp även inom institutionell teori. Deegan (2002) menar att företag anpassar dess verksamhet och sätt att agera till externa förväntningar kring vad som är allmänt accepterat och anses legitimt.
Meyer och Rowan (1977) anser att den sociala kontext inom vilken ett företag verkar påverkar dess beteende och handlingar. Vidare säger Hillebrand et al (2011) att detta leder till att företag inom samma industri antar liknande strukturer och sätt att verka. Institutionell isomorfi är en gren inom teorin som genererat tre underteorier. Den första underteorin, den tvingande isomorfin, menar att likheten inom en viss industri beror på både formella och icke-formella tvång från organisationer med inflytande över företagen inom industrin. Det kan därmed vara tvingande, enligt lag, att göra på ett visst sätt (DiMaggio & Powell 1983). Enligt Meek et al. (1995) räcker det däremot inte längre att endast publicera information som är tvingande enligt lag utan det förväntas av företagen att dessa ska använda sig av frivillig information i sina årsredovisningar.
Andra källan till liknande beteende inom en industri är den härmande isomorfin. Metoden används framförallt när företag står inför olika typer av osäkerhet. Det innebär att ett företag använder ett annat företag som mall, ofta för att de anser det framgångsrikt eller att det innehar en hög grad av legitimitet, men det kan även ske oavsiktligt (DiMaggio & Powell 1983). Det kan bero på att företag inte vill ses som avvikande eller annorlunda, något som kan uppfattas negativt av intressenterna. Företag väljer därmed att göra likadant som andra inom samma bransch. Meek et al. (1995) resultat visar att företag väljer att övervaka konkurrenter för att sedan utforma sina egna policys gällande vilken frivillig information de publicerar för att kunna matcha sina konkurrenter. Sista underteorin är den normativa som främst förklaras av professionalisering som innebär att olika yrkesgrupper har liknande drag.
Utbildning och det växande intresset för nätverkande mellan personer inom samma profession ligger till grund för detta (DiMaggio & Powell 1983).
Normen inom yrkesgruppen kan vara en faktor som påverkar att organisationer inom en industri har strukturer av samma art och agerar på liknande sätt.
Frikoppling är den andra dimensionen av institutionell teori. Meyer och Rowan (1977) menar att frikoppling innebär att den formella strukturen i en organisation skiljer sig från den verkliga struktur som den faktiskt använder sig av. Carruthers (1995) utvecklar konceptet och menar att den formella
strukturen berör hur organisationen presenterar sig och speglar inte hur företaget faktiskt agerar. Mer energi läggs på att upprätta officiella yttranden än att senare faktiskt hålla fast vid dem. Meyer och Rowan (1997) anser därför att företagen kan använda frivillig information för att skapa en bild av organisationen och stärka dess legitimitet, som i verkligheten skiljer sig från hur företaget faktiskt agerar i exempelvis frågor som rör miljö eller etik.