6. DISKUSSION
6.6. F ÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING
6.5. Begränsningar
Denna studie är inte utan begränsningar, att deltagarantalet är enbart åtta personer gör att det inte finns möjlighet till att dra generella slutsatser. Detta är heller inte studiens avsikt, utan studie syftar till att få en bild av förekomsten våldsbejakande extremistiska grupper och kriminella gäng och få en inblick i arbetet med stöd till personer som vill lämna dessa kontexter i ett län i Sverige. Samtliga kommuner i länet deltar dock inte, det är heller inte olika yrkesgrupper från varje kommun som deltar vilket också begränsar studien. Trots detta har de personer som deltagit i studien kunnat ge en beskrivande bild av den kommun de arbetar i och deltagarna har olika professioner vilket bidrar med olika perspektiv till studieämnet. Den polis som deltagit i studien arbetar mot flera kommuner i polisregionen vilket har bidragit med en helhetssyn och bekräftat andra deltagares uppgifter.
6.6. Förslag på fortsatt forskning
Kriminalvården är viktig aktör inom stödet till personer som vill lämna kriminella gäng (Brå, 2016a) och har också större erfarenhet av att arbeta med kriminalitet än vad kommuner generellt har. Det vore därav intressant med vidare forskning kring hur kommuner och kriminalvård skulle kunna samverka inom detta område. Detta kan i synnerhet vara aktuellt i mindre kommuner där det inte är ekonomiskt försvarbart för kommunerna att bedriva egen fullskalig avhopparverksamhet.
Referenser
Alstam, K., Forkby, T., & Holm, D. (2021). Ett smörgåsbord av möjligheter. En värderande analys av Passus avhopparstöd för personer som lämnar gäng och kriminalitet.
(Forskningsrapport 2021/2). Institutet för socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Hämtad den 30 november, 2021 från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1524919/FULLTEXT02.pdf
American Psychological Association. (2020). Publication Manual of the American Psychological Association (7th ed). American Psychological Association.
Andersson-Gullby, A. (25 november, 2021). Webbinarium: Svårigheten att lämna eller hoppa av extremistiska miljöer. [Inspelat webbinarium]. Center mot Våldsbejakande extremism (CVE). https://www.cve.se/avhopp
Bovenkerk, F. (2011). On leaving criminal organizations. Crime, Law and Social Change, 55 (4), 261-276. http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1007/s10611-011-9281-x
Braun, V., & Clarke, V. (2013). Successful Qualitative Research: A Practical Guide for Beginners. Sage publications ltd.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2016a). Stöd till avhoppare från kriminella grupperingar.
(Rapport 2016:6). Stockholm, Brå
https://www.bra.se/download/18.25f91bdc15453b49d0f42d9d/1465470312075/2016_6 _Stod_till_avhoppare_fran_kriminella_grupperingar.pdf
Brottsförebyggande rådet, Brå (2016b). Kriminella nätverk och grupperingar. Polisers bild av maktstruktur och marknader. (Rapport 2016:12). Stockholm, Brå.
https://www.bra.se/download/18.3c6dfe1e15691e1603e1b5ca/1471871016717/2016_1 2_Kriminella_natverk_och_grupperingar.pdf
Brottsförebyggande rådet, Brå (2021). Det brottsförebyggande arbetet i Sverige - nuläge och utvecklingsbehov 2021.
https://bra.se/download/18.1f8c9903175f8b2aa7072b2/1617187540775/2021_Det_brot tsforebyggande_arbetet_i_Sverige.pdf
Carlsson, C. (2016). Att lämna våldsbejakande extremism: en kunskapsöversikt.
(Forskningsrapport 2016:1). Institutet för framtidsstudier.
https://www.iffs.se/publikationer/iffs-rapporter/att-lamna-valdsbejakande-extremism/
Carlsson, C., Rostami, A., Mondani, H., Sturup, J., Sarnecki, J., Edling, C. (2020).
A Life-Course Analysis of Engagement in Violent Extremist groups. The British Journal of Criminology, 60(1), 74-92. https://doi.org/10.1093/bjc/azz048
Chapple, C. L., McQuillan, J. A., & Berdahl, T. A. (2005). Gender, social bonds, and
delinquency: A comparison of boys' and girls' models. Social Science Research, 34(2), 357-383. http://dx.doi.org/10.1016/j.ssresearch.2004.04.003
Christensen, T. W. (2019). Former Right-Wing Extremists' Continued Struggle for Self-transformation After an Exit Program. Outlines: Critical Practice Studies, 20(1), 4-25.
Dalgaard-Nielsen, A., & Ilum, J. (2020). Routledge handbook of deredicalisation and Disengagement. Hanse, S. J, Lid, S. (Ed.), Promoting disengagement from violent extremism in Scandinavia: what, who, how? (pp. 236-247). Routledge.
Esbensen, F-A., Winfree, Jr. L. T., He, N., & Taylor, T. J., (2001). Youth gangs and definitional issues: When is a gang a gang, and why does it matter? Crime &
Delinquency 47(1), 105-130.
Exit. (u.å). Om Exit. Hämtad den 25 november, 2021, från https://www.fryshuset.se/verksamhet/exit/om-exit/
Flamman. (u.å.). Safe Space Hoppa av. Hämtad den 25 november, 2021, från https://www.flammanmalmo.se/projekt/safe-space-hoppa-av/
Gielen, A-J. (2018). Exit programmes for female jihadists: A proposal for conducting realistic evaluation of the Dutch approach. International Sociology, 33(4), 454-472.
http://dx.doi.org/10.1177/0268580918775586
Göteborgs stad. (u.å.). Stöd vid avhopp från kriminella gäng. Hämtad den 17 november, 2021 från https://goteborg.se/wps/portal/start/social--och-familjefragor/missbruk-vald-och-brott/brottsforebyggande-arbete/stod-vid-avhopp-fran-kriminella-gang
Hanse, S. J, & Lid, S. (2020). Routledge handbook of deredicalisation and Disengagement.
Hanse, S. J, Lid, S. (Ed.), Why do we need a handbook on disengagement and deradicalisation? (pp. 17-25 ). Routledge.
Hirschi, T. (1969). Causes of Delinquency. Berkeley: University of California Press.
Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse & Socialstyrelsen. (2021).
Slutredovisning av Kriminalvårdens, Polismyndighetens, Statens Institutionsstyrelses och Socialstyrelsens uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram.
https://www.regeringen.se/4aa867/contentassets/f3d9880843ea4271ba313190e248c044 /slutredovisning-av-uppdraget-att-ta-fram-ett-nationellt-avhopparprogram.pdf Jacobsén, I. D. (2017). Hur genomför man undersökningar? Introduktion till
samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Justitiedepartementet. (2020). Inte en krona får gå till de kriminella gängen. Hämtad den 24 november, 2021 från https://www.regeringen.se/debattartiklar/2020/10/inte-en-krona-far-ga-till-de-kriminella-gangen/
Järvå, H. (2021). Radikalisering. Vägar in och ut ur extremism och fundamentalism. Lund:
Studentlitteratur.
Krohn, M. D., & Massey, J. L. (1980). Social Control and Delinquent Behavior: An Examination of the Elements of the Social Bond. The Sociological Quarterly, 21(4), 529-543.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lab, S. (2016). Crime Prevention, Approaches, practices, and evaluations (9th ed.).
Routledge.
Malmö stad. (2021). Stöd för dig som vill lämna ett kriminellt liv. Hämtad den 17 november, 2021 från https://malmo.se/Bo-och-leva/Stod-och-omsorg/Brott-hot-och-vald/Stod-for-dig-som-vill-lamna-ett-kriminellt-liv.html
Mattsson, C., & Johansson, T. (2018). Becoming, belonging and leaving – Exit processes among young neo-Nazis in Sweden. Journal for Deradicalisation, 16(Fall 2018), 34-69.
https://journals.sfu.ca/jd/index.php/jd/article/view/161/125
Mason, W. A., & Windle, M. (2002). Gender, self-control, and informal social control in adolescence: A test of three models of the continuity of delinquent behavior. Youth and Society, 33(4), 479-514.
Morris, R. G., & Gerber, J., Menard, S. (2011). Social Bonds, Self-Control, and Adult
Criminality: A Nationally Representative Assessment of Hirschi's Revised Self-Control Theory. Criminal Justice and Behavior, 38(6), 584-599.
http://dx.doi.org/10.1177/0093854811402453
Passus. (u.å.). Passus - En del av Fryshuset. Hämtad den 17 november, 2021 från https://www.fryshuset.se/verksamhet/passus/
Pedersen, M. L. (2014). Gang joining in Denmark: prevalence and correlates of street gang membership. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 15(1), 55-72. http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1080/14043858.2014.886892 Polisen och Länsstyrelsen Skåne. (u.å.a). Vägledning till tecknande av överenskommelse om
samverkan mellan kommun och polis gällande arbete med avhoppare från kriminella nätverk. Hämtad den 13 november, 2021 från
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.1651ab04174bf0ffe189fd2/1602056153446/
V%C3%A4gledning%20till%20tecknande%20av%20%C3%B6verenskommelse%20o m%20samverkan%20mellan%20kommun%20och%20polis%20g%C3%A4llande%20a rbete%20med%20avhoppare%20fr%C3%A5n%20kriminella%20n%C3%A4tverk.pdf Polisen & Länsstyrelsen Skåne. (u.å.b). Vem är avhoppare. Hämtad den 15 november, 2021
från https://www.avhoppare.se/om-avhopparverksamhet/vanlig-sida-1-h1/
Polisen & Länsstyrelsen Skåne. (u.å.c). Polisen. Hämtad den 17 november, 2021 från https://www.avhoppare.se/om-avhopparverksamhet/polisen/
Pyrooz, C. D. & Decker, S. H. (2011). Motives and methods for leaving the gang:
Understanding the process of gang desistance. Journal of Criminal Justice, 39(5), 417-425. http://dx.doi.org/10.1016/j.jcrimjus.2011.07.001
Quinn Patton, M. (2015). Qualitative Research & Evaluation Methods. SAGE publications, Inc.
Radicalisation Awareness Network, RAN. (2020). Peer and Self Review Manual for Exit Work. RAN Centre of Excellence. Hämtad den 30 novemeber, 2021 från
https://ec.europa.eu/home-affairs/system/files/2020-04/ran_exit_peer_self_review_manual_for_exit_work_en.pdf
Regeringen. (2021a). 34-punktsprogrammet: Regeringens åtgärder mot gängkriminaliteten.
Hämtad den 28 november, 2021 från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/ett-
tryggare-sverige/34-punktsprogrammet-regeringens-atgarder-mot-gangkriminaliteten/#verktyg_i_brottsbekampningen
Regeringen. (2021b, 24 september). Regeringen förstärker stödet till avhoppare. Hämtad den 18 oktober, 2021 från
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/09/regeringen-forstarker-stodet-till-avhoppare/
Regeringen. (2019). Uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram. Hämtad den 13 september, 2021 från
https://www.regeringen.se/48daac/contentassets/48c07ef2b0f74c3691e075e06f72a080/
uppdrag-att-ta-fram-ett-nationellt-avhopparprogram
Regeringen. (2016). Förebygga radikalisering till våldsbejakande extremism. Hämtad den 28 november, 2021 från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sveriges-strategi- mot-terrorism-och-arbete-mot-valdsbejakande-extremism/forebygga-radikalisering-till-valdsbejakande-extremism/
Repstad, P. (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Fjärde uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Rostami, A. (2016). Våldets sociala dimensioner. I Edling, C., & Rostami, A. (Red.), Våldets betydelse för organisering av kriminella gäng. (s.167–186). Lund: Studentlitteratur.
Rostami, A.; Mondani, H.; Carlsson, C.; Sturup, J.; Sarnecki, J. & Edling, C. (2018).
Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige. (Forskningsrapport 2018/4). Institutet för framtidsstudier. Lunds universitet. Hämtad den 25 november, 2021 från
https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/56569067/Va_ldsbejakande_extremism_och _organiserad_brottslighet_i_Sverige_2018_4.pdf
Sarnecki, J. (2015). Introduktion till kriminologi, Vol II. Lund: Studentlitteratur.
Sarnecki, J. (2016). Kriminologiskt perspektiv på ideologiskt motiverad våldsbrottslighet. I Edling, C., & Rostami, A. (Red.), Våldets betydelse för organisering av kriminella
Sarnecki, J. (2018). A Criminological Perspective on Recruitment of Men and Women to Daesh. International Annals of Criminology, 56(1-2), 122-144.
http://dx.doi.org/10.1017/cri.2018.18
Sarnecki, J., & Carlsson, C. (2020). Introduktion till kriminologi 1, brottslighetens omfattning, karaktär och orsaker. Lund: Studentlitteratur.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR (2021a, 18 mars). Sociala insatsgrupper. Hämtad den 18 september, 2021 från
https://skr.se/skr/samhallsplaneringinfrastruktur/trygghetsakerhet/brottsforebyggande/s ocialainsatsgrupper.648.html
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR (2021b, 11 mars). Kommungruppsindelning. En beskrivning av SKR:s kommungruppsindelning som gäller från den 1 januari 2017.
Hämtad den 2 november, 2021 från
https://skr.se/skr/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/kommungr uppsindelning.2051.html
Säkerhetspolisen. (2018). Årsbok 2018. Stockholm: Säkerhetspolisen. Hämtad den 15 november, 2021 från
https://www.sakerhetspolisen.se/download/18.6af3d1c916687131f1fae5/155254360730 9/Arsbok-2018.pdf
Säkerhetspolisen. (2019). Årsbok 2019. Stockholm: Säkerhetspolisen. Hämtad den 15 november, 2021 från
https://www.sakerhetspolisen.se/download/18.a5cd4be16dfd84e1716a5/158520934150 5/Arsbok2019.pdf
Säkerhetspolisen. (u.å.). Extremiströrelserna. Hämtad den 15 november, 2021 från https://www.sakerhetspolisen.se/forfattningsskydd/extremistmiljoerna.html
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 28 november, 2021 från
www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål (Uppl. 1:4). Lund: Studentlitteratur.
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide till studie om Avhopparverksamhet 1. Kan du beskriva lite kort vad ditt arbete innebär?
Förekomst av kriminella gäng och våldsbejakande extremistiska miljöer.
2. Hur skulle du beskriva förekomsten av kriminella gäng i den kommun eller region du arbetar inom?
3. Hur du skulle du beskriva organiseringen av kriminella gäng/nätverk som finns i det område du arbetar? Starka strukturer, svaga?
4. Hur skulle du beskriva förekomsten av våldsbejakande extremistiska rörelser? Om det finns, inom vilken rörelse finns detta? (Höger, vänster, Islamistisk)
5. Har det skett någon förändring i utformning av kriminella gäng och hur dessa agerar de senaste åren?
- Är gäng mer organiserade nu än tidigare, eller är det samma?
- Har det skett någon skillnad i vilka som rekryteras?
Stöd och hjälp
6. Hur skulle du/ni i er verksamhet definiera avhopp?
7. Känner du till någon/Har du i ditt arbete varit i kontakt med någon som vill eller har lämnat en kriminell eller våldsbejakande miljö?
8. Om så, hur hanterades detta? Vilka behov hade personen? Hur kunde dessa behov bemötas av befintliga insatser? Saknades något?
9. Om någon tar kontakt med er (Om du i ditt arbete skulle möta en person) som vill lämna en kriminell eller våldsbejakande kontext och har behov av skydd och stöd, hur skulle du då agera? Finns det några fastställda rutiner?
10. Om en person vill lämna ett kriminellt gäng eller våldsbejakande grupp och behöver stöd, finns det möjlighet till det? I så fall inom vilken verksamhet? Hur är stödet utformat?
11. Vilken typ av stöd tänker du att en person som vill lämna kriminella gäng respektive våldsbejakande extremism kan vara i behov av?
- Vet du vem du skulle vända dig till?
- Upplever du att de insatser som finns idag i kommunen/regionen är tillräckliga eller tycker du att det är något som saknas eller behöver utvecklas inom detta område?
12. Finns det någon person eller funktion i den verksamhet som du arbetar som har specialiserad inriktning mot avhopp?
Är det i så fall generellt eller riktat mot avhopp från någon specifik kontext?
- Upplever du att det finns behov av utveckla arbetet med avhopparverksamhet inom den verksamhet som du arbetar?
Kontaktvägar och Samverkan
13. Finns det, vad du känner till, i dagsläget någon samverkan mellan olika myndigheter gällande avhoppare?
- Finns det några upparbetade kontaktvägar?
- Finns det en uttalad ansvarsfördelning?
- Finns det någon gemensam lägesbild?
14. Eftersom de flesta kommuner i det här länet är relativt små kan det tänkas att både behov och resurser är begränsade, vilka svårigheter och möjligheter anser du kan finnas när det gäller avhopparverksamhet för kommunerna?
15. Tycker du att det finns behov av mer samverkan gällande avhopparverksamhet?
Motivera gärna.
- Mellan vilka aktörer?
- Vad skulle vinningen vara?
- Vem bör ha samordningsfunktionen?
- Vad talar för att det inte finns skäl för samverkan?
16. Finns det i dagsläget någon samverkan mellan polis och Kommun/socialtjänst gällande brottsförebyggande arbete?
- Hur ser det arbetet i så fall ut?
- Finns det en Social insatsgrupp vad du känner till?
- Finns det någon samverkansöverenskommelse mellan lokalpolis och socialtjänst? T.ex Effektiv samordning för trygghet (EST) för att skapa gemensam lägesbild som sedan ligger till grund för de gemensamma åtagandena i samverkansöverenskommelserna
Bilaga 2
Informationsblad och samtycke
Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap - Kriminologi
Informationsblad
Forskningsprojekt: Avhopparverksamhet i X län.
Jag är student i kriminologi vid Mittuniversitetet och ansvarar för detta forskningsprojekt.
Syftet med projektet är att studera upplevelser av behov, möjligheter och utmaningar från aktörer som arbetar med individer som vill eller har lämnat kriminella eller våldsbejakande extremistiska miljöer i Västernorrlands län.
Resultaten av projektet kommer att användas för att skriva min C-uppsats.
Jag inbjuder dig att delta eftersom jag önskar få en bild av hur polis, kommun och aktörer från civilsamhället upplever det studerade ämnesområdet. I detta brev finns information om studien och förklarar vad deltagandet i studien innebär.
Resultaten av projektet syftar till att ge en samlad bild av det potentiella behovet av avhopparstöd i X (län) vilka resurser, möjligheter och utmaningar som finns och förhoppningen är att detta ska kunna vara till nytta för det brottsförebyggande arbetets utformning gällande avhopp från kriminella och våldsbejakande miljöer.
Deltagande i studien innebär att du som respondent deltar i en intervju som antingen kan ske på plats eller digitalt via videolänk. Intervjun beräknas ta ca en timme och kommer att spelas in och transkriberas. Deltagandet sker anonymt; namn eller på vilken ort du arbetar kommer inte anges, därmed kommer inga personuppgifter att finnas dokumenterade i varken ljudfil eller textdokument. Ljud - och textmaterial kommer att raderas när uppsatsen är avslutad och slutlig betyg erhållits. All information från dig kommer att behandlas så att inga obehöriga personer (någon annan än mig själv, handledaren eller den person som är ansvarig för dataskydd vid universitetet) kan få tillgång till den.
Enligt EU: s dataskyddsförordning har du rätt att få tillgång till informationen om dig som samlas in för studien utan kostnad och vid behov få felaktigheter korrigerade. Du kan också begära att information om dig raderas, så länge slutprodukten (dvs. C-uppsats) inte har skickats in för betygsättning, senast 2021-12-17 som är uppsatsens inlämningsdatum. För att få tillgång till din information, vänligen kontakta mig.
Ditt deltagande är frivilligt och du kan välja att avbryta det när som helst. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande behöver du inte ange varför.
Om du vill avbryta ditt deltagande, vänligen kontakta mig:
Sara Tingsek tfn: 072-532 76 72 E-post:
sati2000@student.miun.se
Samtycke
Jag har fått muntlig och skriftlig information om studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen.
● Jag godkänner att delta i projektet Avhopparverksamhet i Västernorrland
● Jag godkänner att information om mig behandlas på det sätt som beskrivs i informationsbladet
___________________________________________________________________________
Ort och datum Underskrift
Publiceringsvillkor
1. Mittuniversitetet är anslutet till DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet).
DiVA är ett digitalt repositorium för registrering och lagring av forskningspublikationer och självständiga arbeten, med möjlighet att göra handlingarna publika.
2. Genom att författarens verk laddas upp och publiceras i DiVA görs det tillgängligt för allmänheten.
Uttrycket "tillgängligt för allmänheten" betyder att i princip alla och envar har möjlighet att ta del av verket. Forskarsamhället räknas i den meningen till "allmänheten". Författaren behåller sin upphovsrätt, och allmänhetens nyttjande av informationen i DiVA regleras av
Upphovsrättslagen. (Se även Pkt 9)
3. Författaren svarar själv för att han/hon innehar erforderlig upphovsrätt för att publicera verket i DiVA.
Eftersom författaren inte överlåter någon del av upphovsrätten, står Lärosätet/DiVA utan ansvar för eventuella brott mot upphovsrättsliga regler avseende författarens verk. Lärosätet tillhandahåller enbart en plattform, vilket innebär att författaren är "den som publicerar" i DiVA.
4. Examinator ansvarar för att det examinerade verket i fulltext skickas till berörd fakultetshandläggare.
Författaren ansvarar sedan själv för att verket har godkänts för publicering; avhandlingar, examensarbeten och liknande måste vara godkända för publicering innan de får läggas ut i DiVA. Fakultetshandläggare ansvarar för att ladda upp och publicera godkänd fulltext i DiVA.
5. Publiceringen i DiVA vilar på icke-kommersiella grunder.
Lärosätet debiterar ej författaren några avgifter för publiceringen i DiVA. Författaren har inte rätt till ekonomisk ersättning från Lärosätet för publiceringen i DiVA. Lärosätet har inte rätt att ta ut avgifter för allmänhetens användning av författarens verk i DiVA.
6. Lärosätet har rätt att ta bort författarens verk från DiVA om författaren bryter mot Publiceringsvillkoren.
Enligt Lärosätets anvisningar för publicering i DiVA är författaren skyldig att ta del av och godkänna Publiceringsvillkoren. Detta bekräftas genom knapptryckning i DiVA:s
registreringsmodul, vid uppladdning av fulltextfil.
7. Den som lägger upp fulltext i DiVA svarar för att samtliga författare till verket informerats om och godkänt Publiceringsvillkoren.
Denna punkt reglerar ansvarsförhållandena vid flerförfattarverk samt sådana fall där någon annan än författaren, på dennes uppdrag, lägger in verket i DiVA.
8. Författaren har möjlighet att avstå från delar av sin förfoganderätt till verket.
Genom att förse verket med särskild licens, till exempel av typen Creative Commons, kan författaren ge användarna rättighet att använda verket inom vidare ramar än vad som gäller enligt Upphovsrättslagen.
9. Publiceringsvillkoren gäller i tillämpliga avseenden även om Lärosätet övergår till annan systemlösning än DiVA.
Metadata och uppladdade filer överförs i sådana fall till det nya systemet.